Barn som lider av Depression är ovanligt men i tonåren ökar sjukdomen markant. Primärvården blir ofta den första vårdkontakten. Vårdpersonal inom primärvården känner inte alltid till symtomen för Depression hos ungdomar. Om tonåringar inte får hjälp med sin Depression kan det leda till sämre livskvalitet och försämrad prestation i skolan. Syftet med studien är att undersöka hur primärvården kan identifiera Depression hos ungdomar.

Cardiac arrhythmias and heart diseases can result in a limited performance capacity which could lead to anxiety and Depression. Objective: The aim of this study was to investigate the prevalence of symptoms of Depression among patients with cardiac arrhythmias. The intention was also to explore differences between men and women in the occurrence of symptoms of Depression. Furthermore, the prevalence of symptoms of Depression among patients with cardiac arrhythmias was compared with a Swedish general population. Method: For two weeks MADRS-S, a self-rating scale for Depression, were distributed at a medicine ward where patients with cardiac arrhythmias are treated, at a hospital in Sweden.

Depression är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och av män i västvärlden riskerar 20 % någon gång att drabbas av en Depression som kräver professionell hjälp. Män med Depression har ofta dolda symtom därför är det svårt att upptäcka manlig Depression ute i samhället.  Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur Depression kan ta sig uttryck hos män och hur vårdpersonal kan vara till stöd. Litteratursökningen har gjorts i Cinahl, PubMed och Psykinfo och resultatet grundas på åtta vetenskapliga artiklar, varv av fem är kvantitativa och tre är kvalitativa. Resultatet presenterades i två huvudkategorier, ?uttryck för Depression hos män? och ?hjälp och stöd?.

Bakgrund: Risken för att drabbas av Depression någon gång i livet är 50 % för kvinnor och 20 % för män. Orsaken till varför en Depression utvecklas hos en del människor kan bero på olika faktorer, så som ärftlighet och av olika påfrestningar under uppväxten. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser hos män och kvinnor som lever med Depression. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes och baserades på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Det visade sig att Depression var något individuellt.

Den här uppsatsen analyserar informationssajten om Depression Depressionslinjen, som ges ut av läkemedelsföretaget Pfizer. Analysen görs enligt Fairclough (2001a; 2001b; 2002). Analysen visar att läsaren/patienten konstitueras som passiv medan SSRI och läkaren konstitueras som aktiva och handlande. Terapi och andra alternativ till läkemedel nämns, men olika diskursiva grepp används som ger intrycket av att dessa kommer i andra hand. Lågt Serotonin framstår som orsak till Depression.

Folkhälsovetenskapligt program.

Syftet med denna studie var att studera sambandet mellan Depression, ångest och dissociation. Studien grundar sig i både den psykoanalytiska teorin och den kognitiva teorin. Som deltagare valdes 90 studenter vid en högskola i södra Sverige och som materiel användes tre frågeformulär: ett dissociationsformulär, ett Depressionsformulär och ett ångestformulär. Resultaten i denna studie visar på att det inte är någon skillnad i förekomsten av Depression mellan män och kvinnor. Depression och ångest har en stark bindning till varandra.

Syftet med denna studie var att studera sambandet mellan Depression, ångest och dissociation. Studien grundar sig i både den psykoanalytiska teorin och den kognitiva teorin. Som deltagare valdes 90 studenter vid en högskola i södra Sverige och som materiel användes tre frågeformulär: ett dissociationsformulär, ett Depressionsformulär och ett ångestformulär. Resultaten i denna studie visar på att det inte är någon skillnad i förekomsten av Depression mellan män och kvinnor. Depression och ångest har en stark bindning till varandra.

Depression är vanligt hos personer med Borderline personlighetsstörning (BPS). Det finns risk för att komorbid Depression försämrar behandlingsutfall och minskar sannolikhet för remission från BPS, en problematik förknippad med signifikant funktionsned-sättning. Denna studie syftade till att undersöka hur patienter med BPS och samtidig Depression, svarade på beteendeaktivering inriktad på att konkurrera ut ohälsosamma beteenden med hälsosamma. I single-case design om fyra patienter, registrerades aktivitetsnivå dagligen samt upprepade mätningar med validerade skattningsskalor under baslinje och aktiv intervention. Resultatet visade att patienterna hade stora svårigheter med registrering och närvaro, och att även om hälsosamma beteenden ökade i vissa fall så påverkades inte grad av Depression..

Objective: To study the evidence on physical activity (PA) as an effective preventive strategy for Depression.Methods: A search of electronic databases was performed for articles between 2007 and 2012, both original research and review articles, concerning the link between PA and Depression on children, youth and adults. Three reviews, five longitudinal and two cross sectional studies were included.Results:  PA reduced the likelihood of Depression in many studies and a sedentary or inactive lifestyle increased the risks for mental health symptoms such as Depression. One study showed that low PA in childhood increased the odds of Depression as an adult and other studies on teenagers saw a connection and mediation between PA and self-esteem whereas physical fitness showed no mediating effect. Many of the studies and reviews point out the insecurity regarding the dose-response association and the difficulties in defining causality.Conclusion: PA might have a preventive effect on Depression. Some evidence exist to support that PA in childhood prevents Depression in adults.

Depression hos äldre har blivit ett stort hälsoproblem. Idag är Depression den vanligaste psykiatriska sjukdomen bland äldre. Om en Depression inte identifieras kan den leda till allvarliga konsekvenser. En av sjuksköterskans uppgifter kan vara att identifiera Depression hos äldre personer. Syftet med denna litteratur studien var att ta reda på sjuksköterskans svårigheter och möjligheter i att identifiera Depression hos äldre.

Depression är ett folkhälsoproblem, som sjuksköterskan ofta möter. Förhållningssättet gentemot patienterna är betydelsefullt i omvårdnaden och grundar sig i relationen mellan sjuksköterska och patient. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad i mötet med patienter med Depression. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkommer tre kategorier: att skapa relation, att kommunicera och att främja hopp.Resultatet visar att patienter med Depression värdesätter att sjuksköterskan tar sig tid, är närvarande och lyssnar aktivt i mötet med patienterna.

Depression är en vida utbredd sjukdom. Kognitiv träning skulle kunnavara en kostnadseffektiv och lättillgänglig intervention att bemötasjukdomen i ett tidigt skede. Tidigare forskning tyder på att kognitivträning har effekt på Depression och kognitiva nedsättningar. Dennastudie ämnade undersöka om träning hemma skulle leda tillförbättringar av Depression, och om dessa berodde på träningen i sig.Fyra deltagare med Depressionssjukdomar genomförde träning medPaced Auditory Serial Addition Task (PASAT). Studien hade en n=1-design med för- och eftermätningar, och kontroll genompseudointervention.

Studies show that 10-15 percent of Sweden's population, 65 years or older are estimated to have Depression or Depression symptoms. The symptoms of Depression among elderly people are less than symptoms of young people. This could cause that elderly people with Depression are not always discovered. Studies show that elderly people who live in residential homes show more signs of Depression than elderly people living at home. If elderly people live in a supporting environment, can it prevent that a Depression developed.The prevention of Depression among elderly people is a topic that is not discussed among previously research.

The aim of the present study was to examine whether there are any differences in the self-estimated degree of anxiety and Depression between men and women diagnosed with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). A further  aim was to investigate if there is any association between the severity and duration of the disease and the level of anxiety and Depression. A descriptive quantitative study was conducted. Data was collected by using Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS), a self-assessment of anxiety and Depression. Data was collected at follow-up visit with COPD-nurse in primary health care in Uppsala during weeks 6-12 in 2011.