Bakgrund: Depression är en folkhälsosjukdom som beräknas bli allt mer vanlig de kommande decennierna. Eftersom människor i den depressiva personens närhet med all sannolikhet påverkas av sjukdomen är det viktigt att undersöka hur de upplever att vara i den sjukes omgivning. Barn som anhöriga till en deprimerad förälder torde därför vara en viktig grupp att ta hänsyn till då dessa har svårt att visa sina känslor utifrån upplevelser. Syfte: Syftet var att undersöka hur barn upplever att leva med en depressiv förälder. Metod: Metoden var en litteraturstudie av åtta kvalitativa, vetenskapligt granskade artiklar.

Både nationella och internationella rapporter visar att depressioner har blivit vanligare under de senaste 50 åren, och att människor insjuknar i lägre åldrar än tidigare. Denna litteraturstudie undersöker och analyserar vilka sårbarhetsfaktorer som ökar risken att ungdomar etablerar depressiva symptom samt hur dessa faktorer interagerar för att göra ungdomar mer sårbara för depression. Genom ett systematiskt urval framkom tio vetenskapliga artiklar som tillsammans bildade det artikelunderlag på vilken analysen baserades. I resultatet identifieras tolv subkategorier som alla motsvarar sårbarhetsfaktorer som bidrar till ungdomsdepression. Dessa är dysfunktionella relationer, otrygg anknytning, negativa attributioner, negativa copingstrategier, känsligt temperament, låg självkänsla, arv, pubertetsinträde, kvinnligt kön, samt negativa livshändelser och psykiska påfrestningar.

Depressioner återkommer ofta och varje ny depressionsepisod ökar risken för en ny beroende på en allt större känslighet för inre och yttre triggers. Mindfulnessbased Cognitive Therapy (MBCT) har utarbetats av Z. Segal, M. Williams och J. Teasdale som en gruppbaserad behandlingmodell för att förebygga återinsjuknande kombinerar mindfulnesstekniker och kognitiv terapi (KBT) för depression.

En tiondel av Sveriges befolkning är drabbade av tinnitus så chansen är stor att svenska sjuksköterskor träffar på individer drabbade av detta fenomen i sitt dagliga arbete. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om tinnitus hos allmänsjuksköterskor och sjuksköterskestudenter, med två specifika frågeställningar. Den första var vilket bevis det finns för ett samband mellan tinnitus och depression, ångest, kognitiva besvär och sömnbesvär. Den andra frågeställningen handlade om på vilket sätt som kognitiv beteendeterapi har effekt på tinnitusrelaterade besvär. Metoden för den systematiska litteraturöversikten var Goodmans sju steg modifierad av Willman et al (2006), och ett modifierat protokoll av Carlsson & Eiman (2003) användes för att kvalitetsbedöma de artiklar som hittats i litteratursökningen.

The number of people who gets obesity increase wiht 1/2-1 % every year. Despite this number it is shown that obesity is a chronic and neglected decease. The purposes of this literature study were to describe how obesity effects adult and the risk of complications and the factors the nurse needs to know which effects patiens with obesity. The results shows the connection between obesity and complications and also what methods the nurse can use in the preventive work..

Sexual risk-taking among teenagers has rapidly increased and only during the last decade the existence of Chlamydia has more than tripled. The future is facing big challenges to cope with the problem. Though the big efforts made on preventive work, Chlamydia continues to spread. The study aims to examine the existing attitudes towards sexual risk-taking among teenagers. The central mode of procedure is to use qualitative focus group interviews, and is complemented with a quantitative survey. A total of 30 teenagers, 15 boys and 15 girls, age 16-20, are participating from three different high schools in Gothenburg.

The aim of this study was to investigate how school personnel work with preventive and health promoting efforts to motivate young people to achieve interest in physical activity and nutrition awareness. Further the aim was to describe the possibilities and difficulties that school personnel experience in their work.  The research questions were: How do school personnel describe their health promoting work at school? In a health promotion perspective, what efforts do school personnel think is important when it comes to nutrition and physical activity? What possibilities do school personnel experience with health promoting efforts? What difficulties do school personnel experience with health promoting efforts?The study has a qualitative approach in which seven individual interviews were conducted with personnel at a secondary school. The respondents worked with different aspects which broadened the perspective.

Oro, ångest och depression är ett allt vanligare och återkommande problem hos många skolbarn. Syftet med denna studie var att undersöka hur KBT-baserad gruppbehandling i skolmiljö kan påverka barns upplevda oro, ångest och depression. Självskattningsformulären PSWQ-C (oro), MASC (ångest) och CDI-S (depression) användes som mätinstrument. Behandlingen omfattade barn i årskurs 3 vilka delades in två behandlingsomgångar och randomiserades till metoden Tillämpad Avslappning respektive metoden Medveten Närvaro. De frågeställningar som undersöktes var; fanns någon behandlingseffekt och/eller vidmakthållandeffekt; fanns någon skillnad mellan de två behandlingsmetoderna; fanns någon skillnad mellan de två behandlingsomgångarna? Skillnader mellan de två behandlarna och skillnader mellan hur pojkar och flickor svarade på behandling undersöktes även.

The digitalisation of adolescents? everyday lives has created new contexts in which intimate partner violence can occur. Digital intimate partner violence includes controlling, monitoring, and harassing behaviours carried out through digital tools such as social media, messaging applications, and location-sharing services. These behaviours are often normalised among young people, which makes the violence difficult to recognise and address. This study aimed to explore how school counsellors perceive and define digital intimate partner violence among students, how they describe their work with identifying and managing such violence, and which organisational and communicative opportunities and barriers they experience in preventive efforts.

Bakgrund: Depression är en folkhälsosjukdom som beräknas bli allt mer vanlig de kommande decennierna. Eftersom människor i den depressiva personens närhet med all sannolikhet påverkas av sjukdomen är det viktigt att undersöka hur de upplever att vara i den sjukes omgivning. Barn som anhöriga till en deprimerad förälder torde därför vara en viktig grupp att ta hänsyn till då dessa har svårt att visa sina känslor utifrån upplevelser. Syfte: Syftet var att undersöka hur barn upplever att leva med en depressiv förälder. Metod: Metoden var en litteraturstudie av åtta kvalitativa, vetenskapligt granskade artiklar.

Målet med studien är att genom ett transdiagnostiskt perspektivförklara hur stress i skolan leder fram till depressiva symptom. Ifokus är ungdomar i 13-15 års ålder där jag undersöker omungdomars upprepade negativa tankar verkar som mediatorer ellerkopplingar mellan stress (i skolan, samt i relationer med kamrateroch lärare i skolan) och depressiva symptom. För ändamåletanvänds data från en pågående studie vid Örebro Universitet omvälmående bland årskurs 7 och 8 elever och jag genomför entvärsnittsanalys. Medierinsanalyser visade att ungdomarsupprepade negativa tankar förklarar mycket av association mellanstress i skolan och depressiva symptom. Slutsatsen för denna studieär att för att påverka ungdomars depressiva symptom behöver viidentifiera de sätt som ungdomar ser på sig själva och sin omvärld..

Kognitiva modeller har föreslagit selektiv uppmärksamhet som en bidragande faktor till vidmakthållande av insomni. I denna studie tillämpades Dot-probe task inom ett experiment i syfte att undersöka huruvida graden av selektiv uppmärksamhet skiljer individer med insomni från en matchad grupp individer med normal sömn och hur en sådan selektiv uppmärksamhet i så fall är beskaffad. Även selektiv uppmärksamhet i relation till ångest och depression undersöktes. Resultaten visar på en signifikant skillnad mellan grupperna avseende selektiv uppmärksamhet samt att skillnaden inte kan förklaras av ångest och depression. Resultaten visar specifikt att den selektiva uppmärksamheten utgörs av svårigheter att avbryta fokus mot hot, snarare än en högre känslighet för upptäckande av hot.

Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka möjliga prediktorer för utfallet i KBT-behandling vid depression, face-to-face samt i kombination med stöd av en smartphoneapplikation. 88 deltagare randomiserades till smartphone- (n = 45) eller face-to-face-betingelsen (n = 43). Utfallsmåttet var förändring i Beck Depression Inventory-II mellan förocheftermätning, främst beräknat med residual gain scores. Samband mellan prediktorer och utfall undersöktes medkorrelationsanalyser. Regressionsanalyser med interaktionen mellan prediktor och behandlingsbetingelse genomfördes för att undersöka skillnader mellan betingelserna.

Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.