Introduktion: Depression, ångest, stress och ätstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i så fall hur ångest och depression mätt i HADS förändras i en grupp som genomgått överviktskirurgi. Av intresse var också att undersöka om viktnedgång samt om preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar utfallet av symtom på ångest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgått överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgången operation och vid en uppföljning sex månader postoperativt besvarat olika screeningformulär avseende psykiskt välmående, ätstörningar och stress.

Bakgrund. Barn och ungdomar drabbade av depressionssyndrom befinner sig i en riskzon att i vuxen ålder få kroniska psykiska sjukdomar, som framöver kan leda till sociala problem. Depression karakteriseras av nedstämdhet, men hos de yngre kan den även visa sig i form av irritation och kroppslig smärta. Vid behandling används psykofarmaka och terapier. Syftet: Att beskriva sjuksköterskans roll i arbete med barn och ungdomar i skolåldern med depression.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka i hur några BVC-sjuksköterskor arbetar för att belysa och upptäcka postpartum depression hos nyblivna pappor. Studiens empiriska material bygger på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt har åtta BVC-sjuksköterskor intervjuats, varav sju av intervjuerna har använts för att presentera studiens resultat. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av Travelbees omvårdnadsteori, Von Bertalanffys generella systemteori samt Antonovskys KASAM. Resultatet visar bland annat att BVC-sjuksköterskorna inte aktivt arbetar för att belysa och upptäcka postpartum depression hos nyblivna pappor, men att några av dem i enstaka fall har erbjudit pappan en EPDS-screening eller pappasamtal.

Inom de närmsta decennierna kommer depression att rankas som den näst största sjukdomen globalt sett. Det är av största vikt att sjuksköterskan har kunskap om hälsofrämjande åtgärder under depression och arbetar förebyggande för att kunna möta och hantera denna utmaning. Därför var syftet med denna litteraturstudie att belysa hälsofrämjande åtgärder hos personer med depressiva symtom. Vetenskapliga artiklar söktes systematiskt i databaserna Pubmed, Cinahl och PsychInfo. Det resulterade i 18 artiklar som svarade mot syftet.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt var att unders?ka medelhavskostens p?verkan p? grad av depression hos vuxna personer med depression. Metod: S?kningar utf?rdes i databaserna PubMed och Scopus under mars 2023. Inklusionskriterier var randomiserade kontrollerade studier, vuxna ?18 ?r med diagnostiserad depression enligt sj?lvskattningsformul?r eller medicinskt utl?tande. Utfallsm?ttet var grad av depressionssymtom m?tt med skalorna MADRS (Montgomery-?sberg Depression Rating Scale), BDI-II (Beck Depression Inventory II) eller DASS-21 (Depression Anxiety Stress Scale). Artiklar som inkluderat fler interventioner i sina studier ?n kostintervention eller artiklar som ej var skrivna p? engelska exkluderades. De studier som m?tte kriterierna inkluderades och kvalitetsgranskades enligt SBU:s (Statens beredning f?r medicinsk och social utv?rdering) granskningsmall ?Bed?mning av randomiserade studier ? effekt av att tilldelas intervention?.

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos barn är ett växande folkhälsoproblem. Att upptäcka och sätta in insatser för att förebygga psykisk ohälsa hos barn är ett av barnhälsovårdens mål. Föräldrastödsmetoder för att förebygga psykisk ohälsa är en insats på folkhälsoområdet som lämpar sig väl för ett evidensbaserat förhållningssätt. Familjen är en av de viktigaste faktorerna för att förebygga utvecklingen av psykisk ohälsa hos barn. Syfte: Syftet var att belysa effekten avmanualbaserade föräldrastödsmetoder för prevention av psykisk ohälsa hos barn.Metod: Strukturerad litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar.

Syftet med föreliggande studien var att undersöka om sjuksköterskors egna rökvanor påverkar attityden till tobakspreventivt arbete på sjukhuset, både till tobakspreventivt arbete med patienterna och attityden till rökfritt sjukhus. Studien är empirisk och utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex sjuksköterskor på en vårdavdelning på ett sjukhus i södra Sverige. Data från intervjuerna analyserades och resulterade i sju olika teman: Preventiva rollen, Kunskap om prevention, Vem skall leda det preventiva arbetet, Rökkontroll, Utbildningsnivå och rökning, Sjuksköterskan, en förebild?, Vem ska hjälpa patienten vid rökstopp på sjukhuset?, Är det någon skillnad mellan icke rökande och rökande vad avser rökpreventionen?. Den preventiva rollen hamnade i fokus och skillnader fanns mellan rökande och icke rökande sjuksköterskor både vad gäller preventivt omvårdnasarbete och kontroll.

Att hitta preventiva metoder för att motverka ungdomars psykiska ohälsa är ett angeläget forskningsområde, både sett till mänskligt lidande för individen och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Föreliggande kontrollerade studie, som är randomiserad stratifierat för kön avsåg undersöka om en gruppbaserad ACT-intervention (n=15) kunde vara statistiskt signifikant mer effektiv än sedvanligt omhändertagande (n=17) av ungdomar med eller i riskzonen för psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa operationaliserades i termer av ångest, depression, stress, upplevd global livskvalitet, allmän psykisk hälsa, psykologisk flexibilitet, beteendemässigt och emotionellt undvikande, samt medveten närvaro. Resultatet visar att interventionen hade starka positiva effekter på stress, upplevd global livskvalitet och medveten närvaro, samt måttliga effekter på allmän psykisk hälsa, och svaga effekter på depression, ångest, psykologisk flexibilitet, beteendemässigt och emotionellt undvikande. P.g.a.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att depression är ett vanligt problem hos den äldre befolkningen. Det är ett problem som ofta kan vara svårt för vårdpersonalen att upptäcka och därmed behandla, något som orsakar onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer och varningssignaler som sjuksköterskan bör uppmärksamma för att underlätta identifieringen av depression hos äldre personer. Metod: Artiklar söktes i databaser såsom PubMed, PubMed Central, Google Scholar och PsychINFO med sökorden: elderly, elderly people, older adults, depression, recognition, identification, risk factors och nursing i olika kombinationer. Artiklarna som söktes skulle innefatta både män och kvinnor samt endast äldre personer (>60 år).

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen kring det sociala arbetet med deprimerade ungdomar. Detta genom att ta reda på vad socialarbetare anser vilka faktorer som påverkar ungdomar i åldern 13-19 år att hitta ut ur sin depression. Syftet var även att belysa likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetsmetoder med deprimerade ungdomar. För att uppfylla detta syfte ställdes följande frågor: Vilka metoder använder de intervjuade socialarbetarna i arbetet med tonåringar som har depression? Hur hjälper socialarbetaren ungdomen att komma ur sin depression? På vilket sätt finns det likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssätt med deprimerade ungdomar? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med socialarbetare utifrån en temainriktad intervjuguide.

Introduction: Approximately one in eight women suffer from postpartum depression, which can affect them for a period of weeks or even years. Postpartum depression does not only affect the mother, it also has a negative influence on the rest of the family. Postpartum depression can also lead to negative consequences for the development of the infant. It is an illness that is still considered a taboo, a fact that makes it hard to identify among women who are affected. Aim: The aim of the study was to examine cases where there is a connection between social economic status (SES) and the presence of postpartum depression.

The aim of the study was to examine how background factors, such as abuse earlier in life, affect depression and suicidal behavior, amongst persons who abuse alcohol or illicit drugs. The study was performed at the Social Service Center, Södermalm, department for adults. The data used in the study is based on Addiction Severity Index interviews (ASI) and includes 560 observations. The statistic methods used to analyse the data is chi² test and the result is presented in cross tables and charts. The main findings were that experiences of psychological, physical, or sexual abuse, earlier in life increase the risk for major depression and suicidal behavior later in life.

SammanfattningSyftet med den föreliggande litteraturstudien var dels att beskriva hur faderlig postpartumdepression påverkade familjens livssituation samt att beskriva vilka tecken och riskfaktorer som fanns för faderlig postpartumdepression. Empiriska vetenskapliga artiklar söktes i databasen Medline (PubMed) och fjorton artiklar valdes ut. Artiklarna kvalitetsgranskades avseende urval och bortfall och tabeller över studiernas metod- och resultatbeskrivning sammanställdes. I den föreliggande studiens resultat framkom att en ökad risk för ?parsjuklighet? fanns och även barnen påverkades, då barn till deprimerade fäder i högre grad riskerade att drabbas av temperamentsproblem.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fetma/övervikt påverkar lederna och utveckling av artros och hur sjuksköterskan kan informera, undervisa i förebyggande syfte. Metoden är en litteraturstudie. Tolv vetenskapliga artiklar granskades enl. Polit et al (2001) kriterier för vetenskaplighet. Därefter inleddes analysen där fyra huvudteman framträdde: BMI och påverkan på lederna, Smärtpåverkan vid artros, Genusskillnader vid artros och övervikt samt Sjuksköterskans undervisande roll.

Socionomer är en av de yrkesgrupper som ständigt möter människor som upplevt olika typer av förluster däribland personer som förlorat en närstående. Genom förändringen i DSM-5, där man tagit bort exklusionskriteriumet för sorg efterlyser man nu socionomers syn på fördelarna och nackdelarna. Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp kuratorer ser på vad sorg kan vara i relation till vad egentlig depression kan vara, utifrån debatten kring borttagandet av exklusionskriteriumet okomplicerad sorg i DSM-5. En kvalitativ studie genomfördes där fenomenologisk metod användes vid datainsamlingen. Fem stycken intervjuer utfördes med socionomer som arbetar som kuratorer på olika hälsocentraler i Norrbottens läns landsting.