Rostugnsstoft är ett processavfall som uppkommer vid Rönnskärsverkens metallframställning. Stoftet innehåller stora mängder kvicksilver, arsenik, koppar, järn och ett flertal andra ämnen. Rostugnsstoftet är mycket komplext i sin sammansättning, uppvisar stora variationer och klassas som farligt avfall. I nuläget planerar Rönnskärsverken för en slutlig deponering av vissa processavfall, däribland rostugnsstoft. Ökande krav och nya kriterier avseende lakbarhet för avfall inför deponering har skapat ett behov av ytterligare studier gällande sammansättning, karaktärisering och stabilisering av processavfall.

Askåterföringen på fastmark syftar till att återställa den långsiktiga näringsbalansen och motverka markförsurningen. Den är ett led i ett kretsloppstänkande där allt som tas ifrån marken också ska återföras.Ett ökat behov av skogsbiobränslen leder till att grenar och toppar (GROT) i allt högre utsträckning flyttas från skogen därmed förflyttas en stor del av viktiga näringsämnen. Baskatjonerna som annars motverkar markförsurningen blir kvar i askan.Askan som blir kvar efter förbränning läggs vanligen på Deponi, men med hjälp av införda Deponiskatter är målsättningen att askan ska återföras till skogen för att sluta kretsloppet.För markvärdesberäkningarna användes värderingsprogrammet Plan33. 12 trädslagsrena fiktiva bestånd skapades, 6 fastmarksbestånd och 6 bestånd på dikad torvmark, med medianboniteter för Götaland.Tillväxteffekterna har visat sig vara måttliga på fastmark. Denna studie visar att endast granmarker ger positivt nuvärde vid askåterföring i Götaland.

Detta dokument är en del av kursen, ?Y0009B Examensarbete?. Dokumentet innefattar en problemanalys som beskriver de frågeställningar vilka ligger till grund för det huvudsakliga arbetet inom en ansökan om tillstånd för uppläggning av muddermassor inom ett naturreservat i Luleå skärgård. Inom examensarbetet har även utförts en geodetisk inmätning med Nätverks-RTK av den uppläggningsplats som har föreslagits av sökanden. Mätdata har redovisats i form av planritningar och tvärsektioner.

Biofilter har som funktion att rena kompostgaser från lukt via biologiska, fysiska och kemiska processer. Luften i en komposteringsanläggning kan innehålla hundratals olika ämnen, vissa ämnen kan enskilt vara luktfria men i samverkan med andra luktgivande. En del luktämnen reagerar lätt med sin omgivning och luktreduceringsprocesserna kan påverkas av temperatur, fukt och pH-värde. I denna studie undersöktes hur den luktrenande effekten i biofiltret på Fågelmyrens komposteringsanläggning påverkades av en vattentillsats till filtermaterialet eller den luft som skulle behandlas, detta för att kunna utveckla metoder för egenkontroll av barkfiltret. Prover togs en gång i veckan på in- och utflödande luft från filtret under en treveckorsperiod.

Gällivare kommun deponerar hushålls- och industriavfall på Kavaheden, 4 km NO om Gällivare samhälle. Lakvattnet från Deponin insamlas i en lakvattendamm för luftning och fällning av föroreningar. Behandlat lakvatten leds därefter ut till en närliggande våtmark där fastläggning av olika ämnen kan ske. Gällivare kommun, Tekniska kontoret, önskade undersöka adsorptionskapaciteten i torven av metaller från det behandlade lakvattnet. Våtmarken har också undersökts om den har kapacitet att adsorbera föroreningar när det tillkommer lakvatten ifrån ytterligare en Deponi.

Deposited waste material degrades within a short period in anaerobic environments. The methane gas that is formed provides a harmful contribute to the greenhouse effect, 23 times larger impact than carbon dioxide. It is therefore desirable to minimize the emissions of methane gas from landfills. This may be achieved by drain the landfill of gas. In this thesis the amount of produced methane gas at the landfill at Örebro has been calculated. Estimations have also been made of the amount of methane gas that might be produced in the landfill in the future.

This report deals with handling and interim storage of soils which are planned tobe reused in construction works. The types of soils that are dealt with are gravel, topsoil and sand. The thesis work has been carried out in collaboration with Skanska Sverige Väg och Anläggning Sydost. The main goal is to find an area for using to store soil in between projects.Studies of laws and regulations regarding exploitation and storage of soil has led to a theoretical background upon which the report is based. Background informationhas also been gathered in meetings with the employees at Tekniska Kontoret and Länsstyrelsen in Jönköping.On the basis of literature studies results, a general template has been developed for which desirable properties a possible location should meet.The model was applied to find a number of possible options in the vicinity of Jönköping.

Knuthöjdsmossens naturreservat är beläget i Hällefors, Örebro län och är känd för sina unika gölar, fauna och dess sanddyna. Strax intill Knuthöjdsmossens Naturreservat finns en nerlagd industriDeponi som var i bruk i början av 1800 talet fram till 1983 vid namnet avfallsupplaget Piteå. Det avfall som deponerades bestod av restprodukter, industriavfall, byggavfall, grovsopor, järnspår och slipspån. Mellan åren 1994-2009 har Bergslagens kommunalteknik utfört ytvattenprovtagningar i området, de har dock upphört, men det finns ett intresse om att återuppta provtagningarna, därtill syftet med denna uppsats; en förstudie om vilken miljöpåverkan avfallsupplaget Piteå har på området Knuthöjdsmossen. Metallkoncentrationer från ytvattenproverna från åren 1994-2009 analyserades samt så insamlades kompletterande jordprover med en XRF-skanner.

Att gräva upp och återvinna värdefulla material från gamla Deponier har en enorm miljöpotential i form av utvinning av resurser. I dagsläget innebär emellertid sådana återvinningsprojekt stora osäkerheter och därmed ekonomiska risker för företag. Anledningen är att det finns många Deponier att välja mellan och dessa skiljer sig ofta åt med avseende på ålder, storlek, typ av avfall och lokalisering vilka alla är faktorer som direkt kan påverka om ett projekt blir lönsamt eller inte. För att minska de ekonomiska riskerna behöver företag i återvinningsbranschen på förhand kunna identifiera skillnader mellan olika Deponier. I denna uppsats genomförs en systematisk litteraturöversikt över inventeringar av Deponier.

I Sverige hamnar många restprodukter direkt på Deponi även om det finns möjlighet att ta de tillvara i olika konstruktioner. Detta projekt har gått ut på att undersöka vilka möjligheter det finns att skapa en asfaltprodukt innehållande EAF-slagg. I undersökningsarbetet gjordes en litteraturstudie för att sammanställa befintlig kunskap samt laboratorieförsök. EAF-slagg används i stora delar av världen och till många olika ändamål. Den största användningen sker i vägar där det går att nyttogöra den höga nötningsbeständigheten och den kubiska formen.

Modeföretagens affärsidéer bygger idag på en hög konsumtion av plagg med korta livscykler och produkter skickas snabbt ut på marknaden. Detta är möjligt genom kapade ledtider och effektiviserade designprocesser, vilket i sin tur leder till låga priser. Denna effektiva verksamhet gör att delar i processerna måste prioriteras bort. En följd av detta är trendkänsliga plagg som är skapade för nuet. Plaggen är inte längre skapade att hålla en längre tid och fyller ett kortsiktigt behov hos kunden.

Under en längre tid har Norrköpings Kommun haft problem med sin avfallshantering. En ny avfallsplan upprättades 2004, med nya riktlinjer som kommunen nu vill anpassa sin verksamhet efter.Särskilt hanteringen av biologiskt avfall har eftersatts, idag går mycket hushållsavfall till förbränning, trots att det till stor del skulle kunna användas till utvinning av energi genom olika metoder som är bättre ur miljösynpunkt. Min uppgift var att ta reda på vilka regler som gäller, och hitta ett sätt att få avfallet sålt till de intressenter som finns. Ett problem var att det saknades kunskap och rutiner för att kunna kvalitetsmärka avfallet.I rapporten inkluderas utdrag från de regler och föreskrifter som är relevanta. De förordningar som främst reglerar detta område är Miljöbalken och Avfallsförordningen.

Vatten som har förorenats genom att det passerat genom en Deponi kallas för lakvatten. Detta vatten behöver tas omhand för att undvika negativ påverkan på miljön. Lakvattnets karaktär beror till stor del på vilken typ av avfall som har deponerats.Deponin Tippa ska ta fram ett förslag på lokalt omhändertagande av sitt lakvatten. Tippas lakvatten har karaktäriserats utifrån 11 provtagningar tagna år 2009. Analysresultaten visar att de föroreningar som överskrider satta riktvärden är; organiskt material i form av BOD och COD, kväve i form av ammonium och totalkväve samt metallerna järn och koppar.För att kunna utforma en reningsprocess som skulle kunna hantera dessa föroreningar har en litteraturstudie utförts som ska ligga till grund för bedömning av vilken/vilka tekniker som lämpar sig för Tippas förutsättningar.

Lakvatten har varierande föroreningsgrad och karaktär. Det bildas då regnvatten perkolerar igenom en Deponi. I en Deponiverksamhet är lakvattnet den huvudsakliga påverkan på den omgivande miljön. För att begränsa föroreningshalten i naturen behöver lakvattnet samlas upp och omhändertas. Olika tekniker har utvecklats för att rena lakvatten lokalt.

Naturvårdsverket har enligt en genomförd kartläggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade områden i Sverige. På de potentiellt förorenade områdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion ägt rum som kan medföra att området har förorenats. I MölndalsKråka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet därindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till färgindustrin, har pågått sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.