Sök:

Sökresultat:

268 Uppsatser om Depćfynd - Sida 16 av 18

Lokförares upplevelser av krisstöd vid personolyckor

MÄnga yrkesgrupper löper i sitt arbete risk att utsÀttas för omskakande situationer och hÀndelser som kan fÄ svÄra stressreaktioner och psykiska problem till följd. Lokförare tillhör en yrkeskategori dÀr olycksrisken Àr stÀndigt nÀrvarande i arbetssituationen.Arbetsmiljöverket stÀller idag krav pÄ arbetsgivaren att organisera utbildning och rutiner för krisstöd. I de större jÀrnvÀgsföretagen Àr kamratstödsorganisationen sedan lÀnge en etablerad del av omhÀndertagandet av lokförare efter olyckor. Flera mindre jÀrnvÀgsföretag vÀxer idag upp pÄ marknaden och Kamratstödet kan hotas av ekonomiska skÀl. Syfte: I denna studie undersöktes lokförarnas egna upplevelser av krisstödet efter personolycka med dödlig utgÄng.

HÀlso-och sjukvÄrdspersonals uppfattningar och attityder kring munvÄrd för Àldre : En litteraturstudie

Bakgrund: SamhÀllets   Àldre befolkning ökar. MÄnga behÄller sina egna tÀnder lÄngt upp i Ären och dÄ   Àldre drabbas av funktionsnedsÀttningar och sjukdomar riskerar munvÄrden att   bli eftersatt. Detta kan fÄ stora konsekvenser för sÄvÀl munhÀlsan som den   allmÀnna hÀlsan dÄ oral hÀlsa Àr sammankopplad med systemisk hÀlsa. Orala   problem kan till exempel leda till smÀrta, nutritionsproblem och infektioner.   MunhÀlsa Àr ocksÄ kopplat till vÀlbefinnande och har stor betydelse för   mÀnniskors sjÀlvbild och sociala sjÀlvförtroende.

Preoperativ patientinformation inför anestesi : En systematisk litteraturöversikt av interventioner

Bakgrund: SamhÀllets   Àldre befolkning ökar. MÄnga behÄller sina egna tÀnder lÄngt upp i Ären och dÄ   Àldre drabbas av funktionsnedsÀttningar och sjukdomar riskerar munvÄrden att   bli eftersatt. Detta kan fÄ stora konsekvenser för sÄvÀl munhÀlsan som den   allmÀnna hÀlsan dÄ oral hÀlsa Àr sammankopplad med systemisk hÀlsa. Orala   problem kan till exempel leda till smÀrta, nutritionsproblem och infektioner.   MunhÀlsa Àr ocksÄ kopplat till vÀlbefinnande och har stor betydelse för   mÀnniskors sjÀlvbild och sociala sjÀlvförtroende.

Effekten av verbal feedback pÄ maximal isometrisk armbÄgsflexion

Under idrottsliga aktiviteter, Ă€r det kutym bland deltagare och Ă„skĂ„dare att ge verbal feedback till andra eller till sig sjĂ€lv med syfte att förbĂ€ttra prestationen. Vissa anvĂ€nder verbal feedback, andra inte. Vad ger dĂ„ detta för effekt? Är dessa tvĂ„ fenomen, verbal feedback och prestation, pĂ„ nĂ„got sĂ€tt relaterade till varandra? Resultat frĂ„n en sĂ„dan studie, skulle vara fördelaktig för idrottare pĂ„ alla nivĂ„er, sĂ„vĂ€l som för idrotts- och rehabiliteringsforskning som baserar sina fynd och metoder pĂ„ empiriska resultat erhĂ„llna frĂ„n mĂ€tningar av individers förmĂ„ga att utveckla kraft under olika förhĂ„llanden. Huvudsyftet med denna studie Ă€r att undersöka effekten av verbal feedback pĂ„ en maximal isometrisk armbĂ„gsflexion.

Arbetsmiljö och smÀrta bland personer som arbetar inom Àldreomsorgen : En enkÀtstudie

Bakgrund: SamhÀllets   Àldre befolkning ökar. MÄnga behÄller sina egna tÀnder lÄngt upp i Ären och dÄ   Àldre drabbas av funktionsnedsÀttningar och sjukdomar riskerar munvÄrden att   bli eftersatt. Detta kan fÄ stora konsekvenser för sÄvÀl munhÀlsan som den   allmÀnna hÀlsan dÄ oral hÀlsa Àr sammankopplad med systemisk hÀlsa. Orala   problem kan till exempel leda till smÀrta, nutritionsproblem och infektioner.   MunhÀlsa Àr ocksÄ kopplat till vÀlbefinnande och har stor betydelse för   mÀnniskors sjÀlvbild och sociala sjÀlvförtroende.

Turken ? ?den andre? europén? En studie om hur identitetsargument anvÀnds i Europaparlamentets debatter om Turkiet.

Studiens syfte var att genom ett socialkonstruktivistiskt perspektiv analysera hur identitet har anvÀnts som ett argument i relation till Turkiets medlemskapsförhandlingar i 2007 Ärs plenumdebatter i Europaparlamentet. Till grund för studien Àr alltsÄ ett socialkonstruktivistiskt perspektiv samt tidigare forskning kring vilken roll identitet har nÀr det gÀller framtida medlemsstaters framtidsutsikter i EU och forskning kring hur turken ses som ?den andre? i den franska politiska diskursen.En kvalitativ dokumentanalys tillÀmpades pÄ de utvalda Europaparlamentsdebatterna och ett analysschema konstruerades utifrÄn teorin för att organisera resultatet. Analysschemat Àr indelat i tvÄ kolumner och fyra kategorier. I den första kolumnen placerades de fynd dÀr turken/Turkiet ses som ?den andre? och i den andra kolumnen placerades de uttalanden dÀr turken/Turkiet ses som en del av Europa.

Interaktion i vardagslivet hos vuxna med Aspergers syndrom. Implikationer för intervention.

Aspergers syndrom (AS) innebÀr bland annat en begrÀnsning i social interaktion, vilket resulterar i svÄrigheter inom flera kommunikativa förmÄgor. Trots dessa svÄrigheter finns ett begrÀnsat utbud av kommunikativ intervention för personer med AS idag. Syftet med föreliggande studie var att analysera den vardagliga interaktionen hos vuxna personer med AS för att fÄ fram ett underlag för hur en kommunikativ intervention skulle kunna utformas. Föreliggande studie bestod av en intervjudel och en videodel. I intervjudelen ingick sju deltagare och i videodelen ingick tvÄ deltagare.

Effekten av en kortisoninjektion i bÀckenligamenten pÄ personer med lÄngvarig lÀndryggssmÀrta : en studie enligt single-subject experimental design

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka effekten av en kortisoninjektion i bÀckenligamenten pÄ patienter med lÄngvarig lÀndryggssmÀrta.MetodStudien genomfördes utifrÄn en single-subject experimental design med sex deltagare med lÄngvarig lÀndryggssmÀrta. De utfallsmÄtt som anvÀndes var smÀrtskattning (Numerical Rating Scale, NRS), skattad smÀrtrelaterad aktivitetsbegrÀnsning (Oswestry Disability Index, ODI), skattad rörelserÀdsla (Tampa scale of kinesiophobia, TSK-SV), rörlighet (Fingertip-to-floor), funktion genom ett dynamiskt balanstest (Star excursion balance test, SEBT), funktionstest (sit-to-stand) och uthÄllighetsstyrketest (modifierat Biering- SÞrensen), samt fysisk aktivitetsnivÄ mÀtt med accelerometermÀtare. Deltagarna genomförde fem testtillfÀllen innan och fem eller sex testtillfÀllen efter intervention. Vid sista besöket skattade deltagarna förÀndring av besvÀr enligt global index of change. Resultaten analyserades pÄ individnivÄ genom visuell analys av trender och nivÄskillnader i grafer, statistisk analys av graferna genom 2 SD-metoden, i kombination med deltagarnas subjektiva beskrivningar av eventuell förÀndring.

Bevarande av hotade epifytiska lavar och vedsvampar i Norrbottens lÀn : rödlistan som verktyg i praktisk naturvÄrd

MÄnga arter pÄverkas idag negativt av skogsbruket. Detta visar sig dels i ett vÀxande antal arter pÄ den svenska Rödlistan. I Norrbottens lÀn Àr idag nÀrmare 500 skogslevande arter rödlistade, och dessa Àr fördelade över flera olika organismgrupper. Det stora antalet rödlistade arter i skog innebÀr att det Àr svÄrt att direkt utifrÄn Rödlistan utforma effektiva naturvÄrdsÄtgÀrder samt generell hÀnsyn inom skogsbruket. Genom att sammanstÀlla och strukturera information om de rödlistade arternas krav pÄ livsmiljö och hotsituation kan Rödlistan som verktyg utvecklas.

Att möjliggöra sÀker sexuell och reproduktiv hÀlsa : - En observationsstudie med etnografisk ansats

Bakgrund: Alla individer innehar grundlÀggande rÀttigheter just i egenskap av att vara mÀnniska. RÀtten till hÀlsa Àr en av dessa, och ska bland annat inkludera sÀker sexuell och reproduktiv hÀlsa. I den georgiska utbrytarprovinsen Abchazien tillgodoses inte hela befolkningen denna rÀttighet. Gali-distriktet Àr belÀget nÀra grÀnsen till övriga Georgien och anses som ett lÄgprioriterat omrÄde. Kvinnors position beskrivs dÀr extra utsatt, dÄ exempelvis vÄld i nÀra relationer Àr vanligt förekommande.

VÄga vÀlja lÀmna ifrÄn sig makten : att möjliggöra ökad delaktighet för patienter som behndlas med dialys

Bakgrund: SamhÀllets   Àldre befolkning ökar. MÄnga behÄller sina egna tÀnder lÄngt upp i Ären och dÄ   Àldre drabbas av funktionsnedsÀttningar och sjukdomar riskerar munvÄrden att   bli eftersatt. Detta kan fÄ stora konsekvenser för sÄvÀl munhÀlsan som den   allmÀnna hÀlsan dÄ oral hÀlsa Àr sammankopplad med systemisk hÀlsa. Orala   problem kan till exempel leda till smÀrta, nutritionsproblem och infektioner.   MunhÀlsa Àr ocksÄ kopplat till vÀlbefinnande och har stor betydelse för   mÀnniskors sjÀlvbild och sociala sjÀlvförtroende.

SmÄ och medelstora företags relation till CSR- kommunicering

Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, 2011Författare: Emelie Birgersson och Camilla SvenssonHandledare: Magnus WillessonExaminator: Sven-Olof Yrjö CollinTitel: SmÄ och medelstora företags relation till CSR- kommuniceringBakgrund och problem: Tidigare har större företag ansetts vara normen för forskning kring CSR- kommunikation. Forskning om SMEs relation till CSR- kommunicering Àr endast i sin begynnelsefas, vilket gör att vÄr studie som vill undersöka hur relationen ser ut mellan svenska SMEs och CSR- kommunicering, kan bidra till nya empiriska fynd dÄ studien dels har en utgÄngspunkt i att söka samband som kan förklara varför och hur svenska SMEs kommunicerar CSR, samt antar ett helhetsperspektiv, vilket Àr nÄgot som inte gjorts i forskningen tidigare.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga svenska SMEs relation till CSR- kommunicering, genom att med hjÀlp av olika faktorer förklara hur och varför svenska smÄ och medelstora företag vÀljer att kommunicera CSR.Metod: Studien utgÄr frÄn en kvantitativ metod dÀr empirin samlades in genom web-enkÀter. Ett proportionellt stratifierat urval av 649 smÄ och medelstora företag, resulterade i svar frÄn 142 respondenter. Hypoteser formulerades för att kunna testa och ge svar pÄ om det fanns samband mellan faktorerna som skulle kunna bidra till att förklara SMEs relation till CSR.Slutsatser: Studiens resultat visar att CSR- kommunikation Àven Àr nÄgot som tillÀmpas av SMEs, vilket kan bidra till den teoretiska och praktiska utvecklingen kring CSR- kommunikation. Studien visar att samband finns mellan SMEs relation till CSR- kommunicering och de tre teorierna som berör intressenters pÄverkan, legitimitet samt nÀtverk och relationer.

Arbetsrelaterad stress : en litteratursammanstÀllning kring arbetsgivarÄtgÀrder mot arbetsrelaterad stress

Ett kostsamt och alltmer utbrett problem i vÀstvÀrlden Àr arbetsrelaterad stress. Fenomenet uppkommer till följd av en rad olika faktorer pÄ arbetet samt i arbetsmiljön och Àr ett skadligt tillstÄnd för individen som drabbas. Enligt Europeiska kommissionen bör arbetsgivare aktivt arbeta för att motverka arbetsrelaterad stress. Förutom dessa rekommendationer Àr svenska arbetsgivare enligt den svenska arbetsmiljölagen dessutom skyldiga att vidta alla ÄtgÀrder som krÀvs för att förebygga fysisk sÄvÀl som psykisk ohÀlsa hos arbetstagaren. Uppsatsen syftar till att kunna inspirera och vÀgleda företagsledare och mellanchefer till olika stressförebyggande ÄtgÀrder som vilar pÄ en vetenskapligt beprövad grund.

Lean control. What's it all about? En undersökning av kontrollmekanismer vid lean.

Bakgrund och problem: Dagens företag verkar i en osÀker och dynamisk miljö dÀr marknaden stÀller allt högre krav pÄ snabba förÀndringar och anpassningar till kundernas behov. För att möta denna dynamiska omgivning har en rad nya produktionsfilosofier introducerats. En av dessa som fÄtt stor uppmÀrksamhet och vars anvÀndning ökat Àr lean.Under senare Är har det kommit att riktas stark kritik mot tillÀmpningen av traditionell ekonomistyrning och att denna kan vara skadlig vid tillÀmpningen vid lean. Andra forskare tar det steget lÀngre och stÀller sig frÄgan om det finns nÄgon plats för ekonomistyrningen vid operationella koncept.Som ett svar pÄ ovanstÄende kritik introducerades lean accounting, ett Àmne som fortfarande Àr hÄrt debatterat inom managementlitteraturen. Andra forskare skiljer hÀr pÄ lean accounting och lean control, dÀr lean control fokuserar pÄ output, behavioral samt social control.

FörstÀrka IT-sÀkerheten i en Windows-miljö

I vÄrt moderna samhÀlle anvÀnder vi datorsystem som Àr viktiga för olika verksamheter. Det behövs datorsystem med olika arbetsroller. Till exempel erbjuda webb-tjÀnster för att anvÀndare utifrÄn kan arbeta mot och databas-tjÀnster för att bÄde lagra och hÀmta ut information. Om det interna nÀtverket Àr stort kan det underlÀtta att ha en DNS server för att knyta namn till servrar. Men om det finns hot för att störa driften av verksamheten, speciellt företagets nÀtverk blir sÀkerhet en mycket viktig frÄga.En anstÀlld pÄ ett medelstort företag erbjöd mig att göra en analys av deras IT-sÀkerhet.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->