Examensarbetets målsättning var att studera de materialrörelser som uppkommer i direkt anslutning till stranden genom påverkan av fartygsvågor. Intressant var just att studera sådant material som Daleke et al (1989) finner en överensstämmelse med ? mellan sina iakttagelser och en felaktig version av Hjulströmskurvan ? men även annat material skulle studeras. Arbetet utfördes i Furusundsleden och i farleden vid Lidingö där trafiken av Finlandsfärjor är tät.I farleder som till vattenvolym är begränsade uppstår kraftiga vattenrörelser, sugeffekter förutom de vanliga svallvågor som bryter mot stranden. Dessa båda typer av vattenrörelser påverkar materialet längs stränderna..

Detta examensarbete behandlar stabiliteten hos den typ av siltiga nipor som före-kommer längs med och i direkt anslutning Ångermanälven. Dessa sluttningar som i många fall antar karaktären av rasbranter har i många fall en alltför hög släntlutning för att kunna betraktas som stabila enligt traditionella beräkningsmetoder, men verkligheten visar att dessa beviserligen har den egenskapen att kunna stå kvar i mer extrema geometrier. Detta tillskrivs ofta egenskapen hos sand och framförallt silt att hysa negativa portryck samt cementeringseffekter till följd av mineralisering.Ägare av vattenkraftsanläggningar längs med Ångermanälven, till vilka e.on tillhör, har uttryckt en viss oro över vissa enstaka större skred som skulle kunna tänkas förekomma vid mer extrema tillfällen, där den stabiliserande förmågan blir reducerad och risken för att dessa generera flodvågor av det större slaget, ökar. Detta kopplat till andra omständigheter vid dessa tidpunkter som höga vattenflöden och minskad av-bördningskapacitet i själva dammen, gör att det finns ett intresse i branschen att kart-lägga stabiliteten hos slänter i anslutning till vattendrag, inte minst då skred generar drivgods, vilket kan leda till igensatta utskov.Studien har behandlat Ångermanälven från kraftverket i Sollefteå C upp till Nämforsens kraftverk i Näsåker och har ur stabilitetssynpunkt fokuserat på två slänter, en i Remsele och den andra i Mo-Norrtannflo, där det för den förstnämnda fanns en del material tillgängligt från tidigare undersökningar, medan det för den andra krävdes undersökningar i fält för att fastställa dess egenskaper.Av de analyser som gjorts framgår att de studerade objekt och området närmast om-kring dem verkar vara stabila mot de djupare skred som befarades. Däremot tycks ytli-gare skred och erosion utgöra ett större problem, och bör analyseras och karteras mer för området som helhet för att fastställa den egentliga förkomsten av dessa, i synnerhet då just ytligare skred som berör större ytor kan bidra med stora mängder drivgods..

Waste appears to be a low-cost fuel compared to biofuel. This Masters thesis was conducted for Vattenfall Utveckling AB and deals with how waste in the fuel affects the performance of a SCR-catalyst. Different mechanisms of deactivation were surveyed, focusing on the poisoning mechanism. A literature study was carried out, which was used as a reference when analysing the results.Small samples (9x2x2 cm, 64 pieces) cut out from a full-scale unused honeycomb catalyst were exposed up to 1500h in two different combustion plants, Johannes in Gävle (co-combustion) and Högdalen in Stockholm (waste-combustion). The activity was measured mainly at 300°C but also at 250, 350, 375 and 400°C.

Vinderosion på jordbruksmark har länge varit ett välkänt faktum trots att någon utförligare undersökning om dess omfattning och skadeverkan inte tidigare genomförts. Mot bakgrund av detta har därför ett nordeuropeiskt projekt, WEELS (Wind Erosion on European Light Soils), dragits i gång som syftar till kartlägga vinderosionen på sandig jordbruksmark i norra Europa och som man i slutändan hoppas ska kunna resultera i en vinderosionsmodell. Detta har genomförts med SOIL modellen, en matematiskt fysikaliskt baserad modell för simulering av vatten och värmeflöde i en skiktad jordmånsprofil..

ABSTRACTThe aim of the study was to examine the prevalence and the location as well as the registration of gingival recessions among patients between 20-29 years of age, who are treated on the Dental Hygienist Programme at the University of Kristianstad. The study was performed as a recording study, where the first page of the base record paper was examined. We examined 295 base records. The result showed that gingival recessions only were registered on 3 % (n=10). Most of the injuries, 53 % (n=157), had been registered as toothbrush trauma.

Metabolic diseases in dairy cows are considered to increase the risk for claw lesions, most of all laminitis, sole haemorrhages and sole ulcers, but also to increase the risk for environmental claw lesions. The aim of this study was to compare claw health in 27 Swedish dairy farms, 18 with high incidence of metabolic diseases and 9 with low incidence. Data on claw health status was retrieved from recordings at routine claw trimmings and analysed on herd level regarding the prevalence of: any lesion, interdigital dermatitis, heel-horn erosion, sole haemorrhages, sole ulcer, lameness, abnormal claw shape, and other diseases (abscess in the white line, limb disorders, double sole, laminitic groove, white line disease, interdigital phlegmon, interdigital hyperplasia, toe abscess and verucose dermatitis). Mean prevalence of any lesion for herds with low incidence of metabolic diseases was 48 % and in herds with high incidence 41 %, and there was no statistical difference between the two groups. Mean prevalence for interdigital dermatitis was 2,0 % and 6.4 % in the low and high incidence groups, respectively (p.

Syftet med denna uppsats är att få en bra bild över hur den nya tekniskautvecklingen inom dental röntgenteknik uppfattas av de parter som ärberörda av den, samt även hur tekniken kommer att påverka verksamheternainom tandvården.I uppsatsen tänker vi undersöka om det har begåtts ett ?brott? när det gälleranvändningen av tekniken, då avhandlingar har visat att den nya teknikenkräver generellt bättre utbildning. Vi tänker undersöka om tekniken användstrots att kunskaperna om den inte är så bra och även vem den skyldiga är tillatt kompetensen inte är tillräcklig. Vår fokus ligger på de på negativaaspekter med tekniken som i slutändan påverkar patientens vårdkvalitet. Vitänker främst titta på nackdelarna, då vi anser att det är dessa som är mestrelevanta, då fördelarna med teknikerna redan framgår relativt väl.Vi har som syfte att framställa detta på ett så intressant sätt som möjligt, ochförsöka sammanfatta respondenternas berättelser till en intressantsammanhängande text.Tanken är inte att lösa problemet inom tandvården utan belysa problemensom faktiskt finns, på ett intressant sätt, som förhoppningsvis får någonpositiv respons ifrån berörda inom området.

The purpose of the study was to describe the patients? perception of and the dental hygienist students? knowledge regarding bad breath (halitosis) in a University educational clinic in Kristianstad. The study is based on a waitingroom survey (n=100), and a studentpoll (n=40).The result of the patientpoll showed that 58 % felt that they rather would not talk about bad breath, and that 44 % found it that embarrassing to talk about. However 81 % experienced that they were bothered by bad breath from other people. The majority 98 % felt that it was important to smell good from the mouth and 90 % would appreciate if someone could spoke to them that they had bad breath.

This report was written in an attempt to summarize old and new theories and scientific results regarding FORL (Feline Odontoclastic Resorptive Lesions). Several different kinds of treatment are presented in this study. Among them teeth extraction and crown amputation seems to give the best long-term results. It seems clear that the domestic cat of today have no trouble digesting dry foods without their teeth. The most accurate way to diagnose FORL is by using intraoral dental radiology technique.

Syftet med detta examensarbete har varit att se vilka material som är lämpliga att använda vid dammbyggnad samt vilka nedbrytande faktorer som verkar på konstruktionen under dess livslängd. Arbetet förklarar även vilka tekniker, så som erosionsskydd, som används för att skydda dammkonstruktionen samt även de olika laster som dammen utsätts för. Kontinuerlig nedbrytning av dammen kan ge dammhaverier vilket i sin tur kan ge katastrofala konsekvenser. Det är därför viktigt att det material som väljs till dammbyggnad kan stå emot de nedbrytande processer som finns under en lång tidsperiod. På de äldre dammkonstruktionerna används vanligen erosionsskydd av dumpat oordnat material medan Vattenfall rekommenderar erosionsskydd av ordnade homogena block på de renoveringar och nybyggnationer som utförs.

Köpenhamns cykelvägnät har anor så långt som 100 år tillbaka i tiden och på 1980-talet genomförde stadens cyklister stora demonstrationer för att få politikers och planerares uppmärksamhet, som man ansåg hade förlorat fokus på cykeln i planeringen (Jensen, muntligen, 2011-05-02). I detta arbete presenteras siffror som visar att det idag är fler än en tredjedel av Köpenhamns invånare som cyklar till och från sitt dagliga arbete. Köpenhamns kommun vill öka det antalet och målet idag är att bli världens bästa cykelstad år 2015 (Köpenhamns kommun 2007). För snart tio år sedan upprättade man på Köpenhamns kommun ett dokument, Cycle Policy 2002-2012, innehållandes mål för att förbättra förhållanden för stadens cyklister till år 2012. Detta dokument har studerats närmre i denna uppsats.Som blivande landskapsarkitekt blir jag nyfiken på hur de gått till väga.

Dammar har byggts världen över i flera tusen år men det är först nu under de senaste femtio åren som tekniken och kunskapen gjort att allt större dammar kan konstrueras. Dessa dammar är relativt unga och har dimensionerats efter det högsta uppmätta flödet i älven multiplicerat med en säkerhetsfaktor. 1983 bildades Flödeskommittén vars uppgift var att ta fram nya riktlinjer för dimensionerande flöden. 1990 var Flödeskommitténs rapport klar och den visar att nästan alla svenska dammar är underdimensionerade med avseende på extremflöde. Under perioden 2002-2007 kommer Sveriges största dammägare, Vattenfall, att investera 1.2 miljarder i dammsäkerhetshöjande åtgärder hos sina anläggningar.

In this thesis the core of the nursing professional skill will be portrayed through the opportunities of the essay writing. Thus the tacit knowledge, which is at the verge of erosion in a zeitgeist where medical care shall be cost-efficient and where development is mainly based on scientific research, will be articulated. Scientific articulation of knowledge has gained increasing importance on the expense of the practical knowledge. Healthcare professional skill requires a refind ability of judgment, which absorbs its nourishment from both scientific knowledge and the proven proficiency expertise.Professional skill expresses itselfs through action, especially through the acting in unexpected incident. Experience is developed into knowledge through reflection.

Problemfomulering: Ystad, som är beläget längs Skånes sydkust, har länge varit utsatt för kusterosion. När det blåser över Östersjön genereras vågor som orsakar uppspolning och direkt erosion av klitterna på stranden. Ett av de mest utsatta områdena är Ystads Sandskog, beläget öster om Ystads centrum. Här karakteriseras strandprofilen av en relativt kort strand med klitter som skyddar den låglänta bakomliggande terrängen. Vid en eventuell framtida klimatförändring med högre vågor och vattenstånd riskerar den redan utsatta kuststräckan att drabbas ännu hårdare.

I uppsatsen analyseras lättlästa myndighetstexter utifrån skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som ställs på läsarna och hur den övergripande situationen påverkar den språkliga utformningen. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om lättlästa myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lättlästa myndighetstexterna språkligt sett är både lättare och svårare att läsa och tolka än motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta är mer svåråtkomliga än normalversionerna. Litteraturgenomgången visar att begreppet lättläst används allmänt och opreciserat med associationer till ?svårigheter?.