Syftet med denna uppsats är att studera dilemmat mellan å ena sidan yngre demenssjuka personers självbestämmande och å andra sidan omsorgspersonalens professionella makt. Våra frågeställningar i uppsatsen utgörs av: den professionella makten, omsorgstagaren självbestämmande samt omsorgstagaren självbestämmande i relation till omsorgspersonalens makt. Den struktur som utgör analysen bygger på teman, dessa är: yrkesrollen, självbestämmande samt hantering av svåra situationer. Det empiriska materialet i uppsatsen utgörs av en kvalitativ metod bestående av en gruppintervju med en personalgrupp på ett boende för yngre demenssjuka personer samt av litteraturstudier, detta för att illustrera teori med empiriska exempel i vår analys. I analysen av det empiriska materialet används en heremenuetisk tolkningsansats.

Bakgrund Inom de närmsta tio till femton åren kommer den stora gruppen av 40- och tidiga 50-talister att gå i pension. Detta kommer att resultera i en brist på arbetstagare och en generationsskiftning på arbetsmarknaden. Att en ny generation är på väg in på arbetsmarknaden, kan innebära nya krav på arbetsgivaren. Detta medför att företag måste fundera över hur de ska bli mer attraktiva. De nya arbetstagarna måste motiveras till att stanna kvar i företaget, så även de befintliga.

Äldre är en samhällsgrupp med låg status. Kvantitativa studier visar att äldre är underrepresenterade i massmedia trots att de utgör omkring 17 procent av befolkningen. De uppmärksammas först när de gått in i den senare delen av åldrandet, då beroende och förfall är ett faktum. En alltför enahanda och negativ rapportering av äldre riskerar att framställa dem främst som ett samhällsproblem, något som kan leda till avståndstagande och diskriminering. Forskare menar att ökad förståelse för åldrandeprocessen kräver kunskaper om hela denna process.

Under sommaren 2008 infördes en ny reform i svensk grundskola. Den innebar att alla elever skulle få skriftliga omdömen i samtliga ämnen som de undervisades i. Reformen gav lärare ett utökat och delvis nytt uppdrag vad gällde att bedöma och skriftligt dokumentera elevers kunskaper i samtliga skolämnen.Tidigare studier om bedömning har företrädesvis fokuserats mot de årskurser där betyg ges, från mellanstadiet och upp till gymnasiet. Den här uppsatsen handlar om hur lärare till våra yngsta elever i grundskolan, de som går i åk 1-3, beskriver sitt arbete med kunskapsbedömningen. Studiens syfte är att bidra med ökade kunskaper om lärares kunskapsbedömning av yngre elevers lärande.

Detta är en studie om bedömning av elever i de yngre skolåren i ämnet matematik. Studien syftade till att undersöka lärares syften med och tankar om bedömningsprocessen i matematik. För att uppfylla studiens syfte svarade undersökningen på vilka metoder och strategier lärare beskriver sig använda i sin bedömning av elevers kunskaper i matematik samt vad lärare anser om att göra elever delaktiga i bedömningen. Sex samtalsintervjuer genomfördes med lärare för elever i de yngre skolåren där lärarnas subjektiva erfarenheter om bedömning och dess process diskuterades utifrån ett intervjuschema. Resultatet diskuterades utifrån två teoretiska utgångspunkter: summativ och formativ bedömning där summativ bedömning syftar till att summera en elevs kunskapsnivå medan formativ bedömning syftar till bedömning för lärande där elevers delaktighet i bedömning betonas.

I min studie har jag undersökt hur några pedagoger beskriver slangbrukets uppträdande bland elever i lågstadiet, parallellt med pedagogernas förhållningssätt till slangartade uttryck.  Min frågeställning var:Hur beskriver pedagogerna slangbruket bland yngre elever? Vilket förhållningsätt har pedagogerna till slangartade uttryck?För att få reda på detta valde jag att intervjua två pedagoger som metodiskt arbetar med slang och talspråk i sin undervisning.Undersökningen tar även upp om pedagogerna tror att elevernas språkutveckling gynnas genom acceptans av slang, från lärare.I resultatet framgår det att slangbruket har fått en stor spridning bland våra yngsta grundskoleelever.  De medverkande pedagogerna ser slangen och talspråket som en viktig del av det pedagogiska arbetet, de anser att diskussioner och förändringar i språket skall bemötas med förståelse och kunskap..

Mitt syfte med den här uppsatsen är att få en djupare kunskap om vilka behov yngre elever med ett annat modersmål har av modersmåls- och andraspråksundervisning. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger för att få kunskap om hur de ser på modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Eleverna går på en mångkulturell skola. De elever som jag intervjuade var 6-8 år gamla och var alla födda här i Sverige av utländska föräldrar. Alla eleverna pratade både svenska och sitt modersmål.

Empati och självkänsla hos kvinnliga pedagogerAnna IwarsonSyftet med denna studie var att se om det fanns ett samband mellan empati och självkänsla hos pedagoger. En enkätundersökning med 38 kvinnliga pedagoger genomfördes där de fick läsa fiktiva berättelser och skriva ner sina upplevelser av berättelserna. Studiens resultat visade inte något samband mellan empati och självkänsla. Däremot visade resultatet att empatin varierade med situationen: de äldre uppvisade mer empati än de yngre för en berättelse om att mista ett husdjur, samtidigt som de yngre uppvisade mer empati än de äldre för en berättelse som handlade om att mista en förälder. Resultatet visade även att bassjälvkänslan var högre hos respondenterna i medelåldern.

Det övergripande syftet med detta utvecklingsarbete är att utveckla den fysiska miljön på en avdelning för de yngsta barnen i förskolan.  Närmare bestämt vill vi studera och beskriva barnens rörelselek före och efter det att delar av innemiljön har gjorts om. Uppsatsen presenterar en beskrivning av barns grovmotoriska lek före och efter det att delar av innemiljön har gjorts om.  Utvecklingsarbetet genomfördes på en nybyggd förskola (år 2008) med så kallade hemvister. På förskolan fanns endast grundpaketet för nystartade förskolor. Då barnen hoppade och klättrade på sådant som ej lämpade sig för den typen av aktivitet, beslutades att avsätta ett rum på hemvisten för att bygga upp en stimulerande och utmanande miljö. Resultatet visade att med hjälp av de lekanordningar som tillverkades så minskade klättrandet på olämpliga föremål och barnens samspel främjades och utvecklades..

Denna studie har syftat till att undersöka om och hur yngre elever i skolans undervisning kan utveckla en komplex förståelse för en fråga med relevans för hållbar utveckling, nämligen världens vattenförsörjning. Bakgrunden till denna studie är intentionen att perspektivet hållbar utveckling ska genomsyra all undervisning i skolan. Perspektivets komplexitet har visat sig innebära svårigheter för lärarnas utformning av undervisningen. Frågan som uppkommit är om det alls är möjligt för yngre elever att nå en komplex förståelse för denna problematik. För att undersöka detta har vi utgått från en variationsteoretisk forskningsmetod, en så kallad learning study.

I denna designpedagogiska undersökning behandlar jag frågeställningen: Vad händer i mötet mellan olika generationer när man använder det textila handarbetet som en social plattform där kunskap förmedlas? Med underfrågorna: Vilken roll spelar handarbetet i mötet mellan generationer? Hur påverkar skillnader i förhållningssätt till handarbetet mötet mellan generationer? Syftet med min undersökning är att undersöka handarbetets möjlighet att skapa en social plattform där generationer kan mötas. Jag undrar om det går att synliggöra och tillgängliggöra en äldre generation och dess kunskap för en yngre generation.Undersökningen består av två träffar där en grupp äldre kvinnor träffas tillsammans med en grupp yngre kvinnor för att handarbeta. Det finns i och med träffarna även en uttalad önskan om förmedling av handarbetskunskap. Både de äldre och de yngre deltagarna har medverkat utifrån ett eget intresse och initiativ.

Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i åldern ett till åtta år. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det är viktigt att använda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik används i verksamheten varierade. Av resultatet framgick också att pedagogerna anser att musik är en artefakt i barns språkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stärker pedagogernas svar.

Uppsatsen avser att undersöka unga nyanställdas motivation till att bli chefer i dagens samhälle. Frågeställningarna som används i uppsatsen är: Hur ser föreställningarna ut hos nyanställda om chefskap i relation till ledarskap? Hur ser nyanställda på de förväntade kraven som ställs på chefer idag? Vill nyanställda bli chefer i framtiden, och i sådana fall varför/varför inte? Syftet med uppsatsen är att undersöka unga nyanställdas motivation till att bli chef och även undersöka vilken ledarstil som uppskattas mest hos en chef utifrån de anställdas perspektiv. I teorikapitlet behandlas därför ledarskapets utveckling samt olika ledarstilar. Vi har även belyst begreppet chef och vad det representerar, samt skillnaden mellan en chef och en ledare.Med frågeställningarna som utgångspunkt har vi genomfört en kvalitativ studie och använt oss av intervjuer.

REFERATPå en ridskola finns hästar i varierande åldrar. För personalen är de äldre och rutinerade hästarna en stor trygghet, eftersom de kan sitt arbete utan och innan. Denna trygghet är ovärderlig och på så vis har den äldre hästen en viktig roll på ridskolan. Omvårdnaden och däribland utfodringen av den äldre hästen är därför mycket viktigt för att hålla hästarna i gott skick.Det primära syftet med detta arbete var att göra en fältstudie på några svenska ridskolor för att ta reda på eventuella skillnader i energi- och proteinintag mellan de äldre och yngre lektionshästarna. Det sekundära syftet var att undersöka vilka faktorer som kan påverka den eventuella skillnaden mellan åldersgrupperna.Studiens frågeställningar var: Utfodras äldre hästar annorlunda jämfört med yngre hästar på ridskolan med avseende på energi- och proteinintag? Finns det skillnader i utfodringen mellan de äldre och yngre hästarna med avseende på fodermedel?Studiens hypoteser var: Den äldre ridskolehästen har ett högre energiintag än den yngre.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur de specifika variablerna samverkar i investeringsanalysen bakom strategiska investeringar vid beslutsfattandet. Studien är inriktad mot den dominerande företagssektorn små och medelstora företag, vidare görs en jämförelse mellan yngre och mognare företag. För att analysera detta har en kvantitativ datainsamlingsmetod använts i form av en enkätundersökning. Forskningsfilosofin som är applicerad är deduktiv, för att på så sätt kunna dra generaliseringar i slutsatserna utifrån den empiriska analysen och fullfölja studiens syfte. Studien är baserad utifrån beslutsteori där hantering av risk och osäkerhet har en central roll.