Plasmacytos är en kronisk, persistent och progressiv viros med hög dödlighet och allvarliga reproduktionsproblem som ofta kallas Aleutian disease (AD). Sjukdomen drabbar i huvudsak mink och är ett stort problem på minkfarmer, men kan även drabba vilda mård- och hunddjur. Undersökningar för att kartlägga utbredningen av plasmacytos i den vilda minkpopulationen har inte tidigare gjorts i Sverige. Nittio minkar från hela Sverige obducerades och provtogs avseende antikroppar mot ADV (Aleutian disease virus) och av dessa var 41 stycken (46%) seropositiva, vilket är en hög siffra jämfört med våra grannländer. Infektionen visade sig vara spridd över hela Sverige, men det förelåg en tydlig säsongsvariation där en högre andel seropositiva minkar påträffades på våren.

Syftet med vårt examensarbete var att öka barns intresse av att utforska naturen genom ett tematiskt arbetssätt. Med att utforska avses barns nyfikenhet och uppmärksamhet av vad som finns i naturen. Med natur avses ett närliggande skogsområde. Undersökningen genomfördes med arton barn i åldrarna 4-7 år i förskola och förskoleklass i Luleå kommun under sju veckor. I förskoleklassen var tolv barn med och i förskolan valdes de sex äldsta barnen ut till att delta i undersökningen.

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning pedagoger i förskolan utnyttjar naturen i arbetet med barns rörelse och motoriska träning samt vad pedagogerna har för kunskaper i ämnet. För att få reda på detta har jag lämnat ut enkäter och i samband med utlämnandet av dessa även personligen besökt förskolorna för att bilda en egen uppfattning om förskolans närhet till naturen. Pedagoger från sex förskolor, sammanlagt 32 stycken, har deltagit i undersökningen. Undersökningen visar att pedagogerna har bra kunskaper och ambitionerna att vistas i naturen är höga, men resurserna räcker inte riktigt till för att möjliggöra vistelse i naturen i den utsträckning som pedagogerna önskar..

Andersson, O. (2012) Förhållandet till naturen och dess påverkansfaktorer. En kvalitativ studie beträffande tre generationers förhållande till natur och dess påverkansfaktorer. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi.Människans förhållande till naturen har präglat hela den mänskliga historien och den är nödvändig för vår överlevnad.

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning pedagoger i förskolan utnyttjar naturen i arbetet med barns rörelse och motoriska träning samt vad pedagogerna har för kunskaper i ämnet. För att få reda på detta har jag lämnat ut enkäter och i samband med utlämnandet av dessa även personligen besökt förskolorna för att bilda en egen uppfattning om förskolans närhet till naturen. Pedagoger från sex förskolor, sammanlagt 32 stycken, har deltagit i undersökningen. Undersökningen visar att pedagogerna har bra kunskaper och ambitionerna att vistas i naturen är höga, men resurserna räcker inte riktigt till för att möjliggöra vistelse i naturen i den utsträckning som pedagogerna önskar..

Uganda anses vara ett högriskland för utveckling av nya plötsligt uppdykande sjukdomar (emerging infectious diseases, EID). Grisproduktionen i Uganda har ökat drastiskt de senaste åren och en stor del av Ugandas grisar är frigående. De kan därför lätt komma i kontakt med vilda djur i deras närområde. Porcint circovirus 2 (PCV2) är ett ubikvitärt virus och etiologiskt agens för bland annat porcine multisystemic wasting syndrome (PMWS). Förutom att infektera tamgrisar över hela världen så har PCV2 också visats kunna infektera vildsvin.

Syftet med det här arbetet är visa hur gestaltning kan synliggöra natur. Syft et är således också att visa på hur gestaltning kan öka värdet på natur genom att synliggöra det. Metoden har i detta arbete varit inventering på plats med fotografering, analys med inventering som stöd och med tre olika analysmetoder som grund, en specifik gestaltningsmetod, skissarbete i text och i bild samt inhämtande av kunskap och inspiration från olika skriftliga, muntliga och i bild värdefulla källor. Teoridelen av arbetet behandlar vad en entré är och dess funktion. Här diskuteras också vad naturen betyder för människan och vår syn på denna. Det vilda ställs ofta mot det ordnade både i en allmän historisk kontext och i landskapsarkitekturen. Hur vi skyddar och respekterar naturen undersöks också, vilket även kan ses i gestaltandet av denna.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på förskolebarns tankar om vad de uppfattar att natur är och vilka upplevelser de har av naturen. Med upplevelser menar vi såväl deras erfarenheter av som deras känslor för naturen.I vår undersökning har vi utgått från kvalitativa intervjuer, där 18 förskolebarnen intervjuats parvis av två intervjuare. För att kunna nå förskolebarnens tankar var intervju en lämplig metod eftersom man får en djupare bild av barns tänkande kring naturen. Vi lät också förskolebarnen måla en teckning i samband med intervjun för att ytterligare ge de ett sätt att beskriva sina tankar. I bearbetningen av empirin försökte vi tolka innehållet utifrån barnens perspektiv, samt se variationer i barns beskrivningar.

Vår studie handlar om förskollärares syfte med naturvistelse. Vad de vill uppnå med den och vad de anser att barnen lär sig under den. Vi har även valt att belysa vilken prioritet de lägger vid vistelse i naturen och hur de ser på sina förutsättningar. Anledningen till att vi valt detta område är att vi är intresserade av naturen och har förhoppning om att även kommande generationer ska finna glädjen i naturvistelsen. Vår teori är att naturintresse skapas genom möjlighet att vistas ute i naturen.

Denna studie har utförts i syfte att utifrån begreppet ekosystemtjänster spåra hur lärarstudenter resonerar om människans beroende av och relation till naturen. Data utgår huvudsakligen från ett för- och eftertest som utförts på 29 lärarstudenter. För- och eftertestet har analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Som komplement till studien har transkribering av ett fokus-samtal innehållande fyra av de 29 studenterna använts för att undersöka hur studenterna resonerar om sin personliga relation till naturen.Genom för- och eftertestet kunde fem kvalitativt skilda sätt att resonera om villkor och förutsätt-ningar för mänsklig överlevnad urskiljas. Grupperna kunde rangordnas med stigande komplexitet där människans beroende av naturen kunde urskiljas i tre av dessa.

Sammanfattning:Syftet med denna undersökning är att ta reda på om förskolans läge till naturen har någon betydelse för hur naturen utnyttjas i den dagliga verksamheten och för att se vad förskollärare anser om naturens betydelse för barnens utveckling. Syftet är även att se vad förskollärare anser om deras roll och lekens roll under utevistelsen i skogen. Metoden är strukturerad intervju med tio förskollärare. Resultatet visar att alla förskollärare anser att förskolans läge till naturen har betydelse. De tycker att naturen ger barnen motorik, matematik, frisk luft, uthållighet, fantasi och lek.

Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön är en idyllisk dal där natur och kultur smälter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns även mycket moderna inslag. Det är dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta använda Bamsedalen till ändamål som motorväg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vänner vill ha kvar sin dal som den är.

Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön är en idyllisk dal där natur och kultur smälter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns även mycket moderna inslag. Det är dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta använda Bamsedalen till ändamål som motorväg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vänner vill ha kvar sin dal som den är.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilka sätt naturen och människans förhållande till den skildras i Nils Holgerssons underbara resa och om dessa skildringar av naturen kan tolkas som kommentarer till aktuella frågor och samhällsförändringar i bokens samtid.Följande frågeställningar undersöks: Hur beskrivs naturen ? vilka roller och egenskaper tillskrivs den? Hur beskrivs djuren ? vilka roller och egenskaper tillskrivs de? Samt hur skildras och kommenteras människans påverkan på miljön ? vilket ansvar har människan för naturen/djuren?.

Den här uppsatsen är en ekokritisk analys av fyra noveller ur Anders Fagers Samlade svenska kulter: skräckberättelser. De undersökta novellerna är ?Furierna från Borås?, ?När döden kom till Bodskär?, ?Leka med Liam? och ?Tre veckor av lycka?. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förhållandet mellan natur och kultur, människa och natur samt människa och icke-människa skildras. Metoden som använts är närläsning.