Denna uppsats undersöker hur sju stycken högstadielärare ser på ämnesövergripande projektarbete. Uppsatsen fokuserar särskilt på frågeställningarna kring vilka syften som ingår i det ämnesövergripande projektarbetet. Uppsatsen söker även att ta reda på hur det ämnesövergripande projektarbetet berör de enskilda ämneslärarnas ämnen och undervisning. En tredje frågeställning är vilka hinder som de sju stycken lärarna finner i det ämnesövergripande projektarbetet. Metoden för att undersöka detta är den kvalitativa undersökningen.

SammandragLena Edander, 2013: Bedömaröverensstämmelse vid Nationella provet i svenska för gymnasiet kurs 1, skrivdelenI denna undersökning studeras hur hög bedömaröverensstämmelse som nås då fem av varandra oberoende bedömare betygssätter 30 elevtexter skrivna vid det nationella provet i svenska 1 för gymnasiet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur hög bedömaröverensstämmelse som nås, men även att försöka finna svar på varför lärarnas bedömning emellanåt varierar.För att undersöka detta har lärarnas betygssättning av elevtexterna sammanställts och beräkningar av bedömaröverensstämmelsen genomförts med avseende på procentuell överensstämmelse, korrelation samt standardavvikelse. Resultaten av beräkningarna har sedan analyserats och slutsatser angående orsaker till avvikelser i betygssättningen har gjorts angående tre elevtexter där bedömningen varierar mycket.Resultatet visar att en överensstämmelse på 35 % nås mellan lärarna. Orsaker till varierad bedömning av de tre utvalda elevtexterna står att finna bland annat i olika tolkning av uppgiften samt olika tolkning av matrisens aspekter. Slutsatsen blir att lärare bör sambedöma elevtexter för att få en mer rättvis betygssättning.

En debatt har förts under de senaste åren kring hur det kommer sig att Sveriges skolbarn visar brister i kunskaper i matematik i internationella tester som PISA och TIMSS. Forskning visar att förmågan att subtrahera är svårare för elever att erövra, jämfört med förmågan att addera. Detta är en intervjustudie som bygger på analys av 42 elevtest och nio påföljande intervjuer med elever i årskurs två. Studien undersöker vilka de kritiska aspekterna är då barn i årskurs två lär subtraktion med hjälp av skriftliga räknemetoder. Resultatet visar fyra kritiska aspekter som elever behöver urskilja för att lära subtraktion med skriftliga räknemetoder.

I dag finns det många hot mot den vilda laxens överlevnad. Framförallt finns det tre stora hot mot arten: överfiske, föroreningar och miljöpåverkan (utbyggda älvar med kraftverk). Mellan 1970-talet och 1990- talet startade ett storskaligt fiske med nät och krok i Östersjön och den vilda laxen minskade betydligt i antal och arten blev hotad. Detta har påverkat både sportfiskare och yrkesfiskare och många entreprenörer har till exempel fått avsluta sin verksamhet och dessutom minskar turismen. Under 1990-talet skedde en rad regleringar av laxfisket med syfte att säkra den vilda laxens överlevnad.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Syftet med denna uppsats är att studera hur depression diskuteras som ett socialt problem i pressen. De frågor som ställs är; 1) På vilket/vilka sätt definieras depression? 2) Vilka praktiker kopplas till specifika definitioner av depression? 3) Hur ser kopplingen mellan definitioner av depression, de praktiker som är kopplade till dessa, och individen, ut? 4) Vilka aktörer är inblandade i definitionsprocessen?För att besvara dessa frågeställningar har artiklar publicerade i Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet täckande ett år (2008-04-21 till 2009-04-21) samlats in och analyserats med hjälp av diskursanalys.I analysen identifieras fyra diskurser; en biomedicinsk-, en psykologisk-, en alternativmedicinsk- samt en strukturalistisk diskurs. Av dessa är den strukturalistiska diskursen minst framträdande (4 av 240 artiklar). Depression definieras i materialet främst som en fysisk eller psykisk sjukdom och de behandlingsformer som lyfts fram oftast är medicinering och KBT.

Forskningen belyser att var tredje individ i Sverige kommer drabbas av cancer någon gång i livet. Cancer är en livsförändrande sjukdom som medför multipla symtom och ofta har en negativ laddning för individen. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med cancer upplever sjuksköterskans bemötande. Studien genomfördes enligt Polit och Becks (2008) modell för hur en litteraturstudie genomförs. Efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed granskades och analyserades 12 artiklar.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stresshantering till kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer.Metod: Kvalitativ explorativ intervjustudie. Åtta sjuksköterskor deltog i individuella semistrukturerade intervjuer.Resultat: Huvudresultatet utgörs av sex kategorier: stresshanteringsbehovet hos patienterna, kompetens, primära uppgiften med uppdraget, när det kändes lyckat, när det kändes svårt och positiv upplevelse. Sjuksköterskorna uppfattade att det fanns ett stort behov av stresshantering hos kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer. Sjuksköterskorna ansåg sig kompetenta att ge stresshanteringen på grund av deras långa vårderfarenhet, de verktyg och den kunskap de fick från utbildningen. Upplevelsen av kärnan med uppdraget var att få patienten att känna trygghet i att hantera sjukdom, behandlingar och känslor.

HPV är en grupp av över 100 olika virustyper varav 40 kan infektera könsorganen. Dessa virus orsakar den vanligaste sexuellt överförbara infektionen i Sverige och även i övriga världen. Personer med kvarstående HPV-infektion har en ökad risk att på sikt få cellförändringar och cancer, framför allt livmoderhalscancer. HPV-typ 16 och 18 är de typer som oftast orsakar livmoderhalscancer (omkring 70 % av fallen). Införandet av program för regelbundna gynekologiska cellprovskontroller har under de senaste 40 åren minskat insjuknandet i livmoderhalscancer med drygt 60 procent i Sverige.

Bakgrund till studien ges dels i en genomgång av hur IT-stöd och systemutveckling inom vård och omsorg fungerar, dels framväxten av den Nationella IT-strategin och dess förankring inom kommun och landsting. E-recept är en prioriterad fråga i den Nationella IT-strategin. Dess framgångsrika genomförande på alla nivåer och att användandet av e-recept är världsledande i internationell statistik gör att systemet blir intressant att analysera.Syftet med studien var att skapa förståelse för de faktorer ur ett användarperspektiv som lett fram till detta framgångsrika systeminförande. Vi har valt att skapa en teoretisk ram, genom att kombinera FITT-modellen ?Fit between Individuals Task and Technology? och användbarhetskriterier, för att tydliggöra de faktorer som är centrala i införandet.

Brottsligheten i samband med mc-gäng har under 90-talet blivit ett stort problem för det svenska samhället. Dels därför att det handlar ofta om grov kriminalitet som drabbar inte bara de direkt inblandade utan ofta också tredje man. Dels också för att den stigande grova kriminaliteten som i det närmaste kan liknas vid en maffiastruktur också hotar hela det svenska rättssamhället. Tyvärr är det inte alltför ovanligt med hot mot vittnen, målsägande, åklagare etc. I detta arbete kommer vi att ta upp hur mc-gängen är uppbyggda och hur problemet ser ut i Sverige.

Den här rapporten innehåller information om hur jag har gått till väga i mitt examensarbete, som har bestått i att utforma två broschyrer och tre skyltar till ett kopparverk i Riddarhyttan. I rapporten redogör jag för hur jag har gått tillväga vid utformningen av mitt arbete, de teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för utformningen samt det slutgiltiga resultatet.Bakgrunden till uppgiften är att den befintliga broschyren är, enligt min uppdragsgivare Mona Kärner Eliasson, väldigt jobbig att läsa med svåra facktermer och dåligt utförd layout. De har även tidigare funnits ett skyltsystem som de var tvungna att ta ned för att det var i dåligt skicka och det var även svårt att förstå och hänga med i texterna.Vid utformningen av de nya informationsmaterialen har jag både utgått från min uppdragsgivares önskemål så väl som de teoretiska erfarenheterna som jag har fått från böcker och min utbildning inom informationsdesign. Jag började med att titta på broschyren som redan fanns på plats vid kopparverket, och därefter inledde jag mitt arbete med att söka information om och bilder på kopparverket. Jag ringde även runt till olika myndigheter för att få mer information om vilka lagar och regler jag var tvungen att följa i mitt arbete.

Undersökningens syfte var att granska vilket innehåll samhällskunskapslärare i grundskolans senare år tillskrev hållbar utveckling. Arbetets utgångspunkt var en kvalitativ fallstudie. Där-med utfördes kvalitativa intervjuer av fem utbildade och verksamma samhällskunskapslärare inom grundskolans senare år. Intervjuer som sedan analyserades med hjälp av intentionell analys. Undersökningen visade ett resultat av tre genomgripande och centrala teman i förhål-lande till undersökningens syfte.

Examensarbetets syfte är att belysa förskollärarnas uppfattning om hur de skapar goda grupprelationer, och jämföra hur deras arbetessätt skiljer sig åt beroende på barnens ålder. Metoden som valts var av kvalitativ karaktär, där intervjuer var mitt sätt att samla in empiriskt material. Vid samtliga intervjutillfällen ställdes frågor som informanterna fick svara på. Uppgiften var att skriva ner deras uppfattning om hur de förhåller sig till det sociala samspelet i barngruppen. I studie framkom att samtliga förskollärare medvetet och kontinuerligt både enskilt och i sina arbetslag arbetade för att skapa goda fungerande grupprelationer.

Företag använder sig av olika informationssystem, och allt oftare av molntjänster anpassade för enskilda affärsområden. Möjligheten att använda sig av olika leverantörer för olika moduler ställer högre krav på integration. Ett produktionssystem måste kunna kommunicera med företagets faktureringssystem. Bristande flexibilitet kan försvåra företags möjligheter att använda sig av den modul som är bäst lämpad till uppgiften. Dyr och komplicerad integration kan potentiellt göra det svårt att använda sig av olika leverantörer.