Idén om den här förskolan startade i en undersökning av platsen och en inventering av dess historia och samtid. Här har förr i tiden funnits ett stort gods, en så kallad malmgård, och tomtens närmsta granne är den bevarade byggnaden från Ekermanska malmgården. Denna ägs idag av en hembygdsförening som har begränsade medel att tillgå. Den ligger dold på en liten återvändsgränd och är alldeles för otillgänglig. Här bakom går tågspåren, men det finns även rum för en lummig trädgård med gamla ekar, och intill finns en gammaldags dansbana som byggdes under 70-talet.En del av uppgiften var att peka ut ytterligare användningar för förskolan.

Cirkushallen i Alby är ett ombyggnadsprojekt som handlar om att förbättra en befintlig verksamhet och att lyfta fram byggnaden i området. Cirkushallen idag är en introvert byggnad och därför har jag även jobbat med att lyfta fram verksamheten på platsen. Mitt projekt har utgått ifrån strukturen och därav har jag jobbat mer med det interiöra än det exteriöra..

Arbetet har analyserat hur skadestånd kan tillföras utifrån argumentation kring avtal. Där avtalslagen inte kan reglera ansvar vid avtal tillämpas skadeståndslagen och annan speciallagstiftning. Speciellt då tredje part har intressen som ska tillgodoses av avtalet. Syftet med arbetet har varit att försöka besvara hur svensk kontraktsrätt har reglerat ansvaret mellan konsumenter och näringsidkare vid ren förmögenhetsskada när en person inte har varit bunden till avtal utan har tolkats in genom konstruktion av ett avtal. Arbetet har därför genomgått dels en kort komparativ analys utifrån olika rättsstater och deras argumentation vid ren förmögenhetsskada samt en teoriutvecklingsanalys av svensk rätt för att kunna besvara syftet.

På de offentliga platserna som finns runt omkring i staden sker det dagligen olika många, varierande rörelser. Platser används mer eller mindre och på olika sätt. Hur platserna är anpassade för att röra sig på och över påverkar de vägval och rörelseriktningar som görs. De rörelsemönster som uppkommer i offentliga rum kan påverkas av flera olika faktorer. I detta kandidatarbete görs en fallstudie där tre platser är utvalda som observationsobjekt, Stortorget i Hässleholm, Stortorget i Växjö och Campus Gräsvik i Karlskrona.

Genom att undersöka begrepp som natur, det vilda och det sublima, i en idéhistorisk tillbakablick baserad i västerländsk kulturtradition, presenteras en ny möjlighet för efterbehandling av kalkstensbrottet Västra brottet i Slite på Gotland. En analys av platsen och tidigare nämnda begrepp leder till en förändring av det befintliga förslaget på efterbehandlingsplan. Denna aktuella efterbehandlingsplans tyngdpunkt ligger i införande av habitat. Förslaget i detta arbete är att en ?social efterbehandling? som har möjlighet att aktivera hela orten tillförs.

Denna undersökning har studerat ett lätt infanteriförbands användning av kombinerad bekämpning som metod för verkan under en amfibieoperation samt vilka aspekter som påverkade möjligheten till kombinerad bekämpning p.g.a. operationens amfibiska karaktär. Fallet har utgjorts av Parachute Regiments två bataljoner som under Falklandskriget utkämpade tre slag vid Darwin ? Goose Green, Mount Longdon och Wireless Ridge. Som analysverktyg har använts Robert Leonhards teori om den kombinerade bekämpningens tre principer.

Manchay är ett av Limas största kåkstäder och platsen för projektet "en blomma i öknen". Området är ett av stadens fattigaste, här råder brist på både vatten och jordbävningssäkra hus. Projektets uppgift är att skapa en plattform för kunskapsutbyte och socialt omhändertagande samtidigt som det är ett första steg i att tackla den påtagliga vattenproblematiken..

Syftet med studien är att beskriva, analysera och förstå innebörden av en öppen, social mötesplats som skapats av några kristna församlingar med avsikt att erbjuda personer med drogberoende, psykisk ohälsa eller andra svårigheter, gemenskap och delaktighet. Studiens frågeställningar utgår från vilken betydelse mötesplatsen har för deltagarna och vilka möjligheter och hinder mötesplatsen innebär för den enskildes upplevelse av delaktighet och gemenskap.Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv och fokuserar på den upplevda erfarenheten från de personer som besöker platsen. Data har samlats in via deltagande observationer,intervjuer och samtal med intervjuliknande inslag och består av 12 observationer och 6 intervjuer. Bearbetning av data har skett via transkribering, kodning, kategorisering och teman. Resultatet har analyserats utifrån en analysram formad utifrån studiens centrala begrepp, delaktighet och gemenskap och underbegreppen identitet, marginalisering, plats och nätverksband.Studiens analys leder till slutsatsen att mötesplatsens betydelse för deltagarna kan summeras med att Zonen är en plats för gemenskap som bygger på att man respekterar varandra och där deltagarna upplever trygghet.

I den ha?r uppsatsen har vi underso?kt hur trottoarens materiella ut- formning pa?verkar uppkomsten av mellanrum. Mellanrum a?r ett ba?de tidsligt och rumsligt fenomen som kan uppsta? i ett dynamiskt publikt rum. Vi har observerat fyra trottoarer inom Malmo?s stadska?rna och under- so?kt hur materiella faktorer pa? och vid trottoaren pa?verkar vilka aktivite- ter som a?ger rum pa? platsen. Uppsatsens o?vergripande forskningsfra?ga a?r: Hur pa?verkar trottoa- rens materiella utformning uppkomsten av mellanrum? Under observationerna har vi underso?kt: Vilka materiella egen- skaper finns pa? trottoaren och hur pa?verkar de den territoriella komplexi- teten? samt Vilka omgivande faktorer ger upphov till en territoriell kom- plexitet pa? trottoaren? Syftet med uppsatsen a?r att lyfta fram trottoaren som ett viktigt pu- blikt rum da?r det ofo?rutsa?gbara kan ta plats. Ett av uppsatsens nyckelbegrepp a?r territoriell komplexitet [Ka?r- rholm 2004, 2012] da? chansen att mellanrum uppsta?r a?r som sto?rst pa? plat- ser med ho?g territoriell komplexitet. Va?ra teoretiska utga?ngspunkter utgo?rs av Mattias Ka?rrholms ter- ritorialitetsbegrepp [2004] och stabiliseringsprocesser [2012] samt Emma Nilssons diskussion kring materiell figur och rumskategorier [2010]. Kulturhistoriska sto?d har vi ha?mtat fra?n Anastasia Loukaitou- Sideris & Renia Ehrenfeucht [2009] som bland annat skildrar en va?xande privatisering och uto?kand kontroll av stadens publika rum. En slutsats a?r att mellanrum kan liknas vid territoriell taktik och app- ropriation som sker pa? en plats da?r anva?ndandet av platsen inte sto?ds av den territoriella strategin..

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Ett dödsbo anses vara en juridisk person i svensk rätt. Dödsbodelägarna förvaltar dödsboet gemensamt och företräder det mot tredje man, 18 kap 1 § ÄB. Bouppteckningen är legitimationshandling i enlighet med 18 kap 4 § ÄB. Syftet med denna uppsats är att utvärdera bouppteckningens funktion som legitimationshandling för dödsboet mot bakgrund av gällande rätt.I bouppteckningen ska samtliga som kan anses vara dödsbodelägare och efterarvingar anges, men det uppställs inget krav på att bouppteckningen ska utvisa vilka av de upptagna personerna som är dödsbodelägare. Frågan om vilka som är rätt dödsbodelägare behöver inte heller vara avgjord när bouppteckningen upprättas.

Nordiska språk, avancerad nivåVårtermin 2011Handledare: Ida Larsson.

Arbetets syfte är att ta fram principer för hur levande centrum kan utformas samt att komma med förslag på hur det kan ske vid regementsområdet i Borås. Det har skett genom att studera handelns utveckling, dess situation idag och det offentliga rummet. Utifrån dessa ämnen har sedan en målbild utformats som beskriver principer för vilka kvaliteter som är viktiga att sträva efter i planeringen av centrum och hur de kan tänkas uppnås. Förslaget utgår från det som har beskrivits i målbilden och även från en inventering som visar Regementet idag och planeringen av dess framtida utveckling. Arbetet avslutas med reflektioner kring processen med att ta fram förslaget, vad planeringen har för roll i centrumskapande och hur vi kan se på handelns utveckling.

Uppsatsen behandlar frågeställningar kring gatukonstens existens i Stockholm: vilka platser den tar i anspråk, vilka uttryck den har och vilka de bakomliggande motiven är. Vidare berörs frågor kring det offentliga rummet som demokratisk idé. Syftet med föreliggande uppsats är att belysa gatukonsten som en reaktion mot ett alltmer kommersialiserat och privatiserat offentligt rum. Som blivande bildpedagog finner även uppsatsförfattaren att det är angeläget att diskutera frågor som rör det offentliga rummets möjligheter och begränsningar utifrån demokratiska aspekter. Detta för att försöka uppmuntra elever till ett kritiskt tänkande i frågan samt väcka ett intresse för och inspireras av gatukonstens grepp, ideologiska och visuella uttryck.Uppsatsen behandlar frågeställningar om gatukonst utifrån ett perspektiv som ligger nära konstutövarnas utgångspunkt och för fram ståndpunkten om gatukonsten som en alternativ, viktig, social rörelse.Gestaltningsdelen i arbetet behandlar frågeställningen utifrån de platser som kan kallas för odefinierbara platser, där gatukonsten ofta uppträder.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur sjuksköterskor på barn och ungdomspsykiatrin inom ätstörningsvården i Västra Götaland upplever det sociala stödet i sitt arbete. Syftet är vidare att få förståelse för hur sjuksköterskorna upplever att det sociala stödet från kollegor och patienter inverkar på dem i det dagliga arbetet. Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som utfördes på sammanlagt sju deltagare, samt en enkätundersökning som utgjorde studiens bakgrund. Studiens resultat delas in i tre kategorier, varav dessa är: Socialt stöd från kollegor, Socialt stöd från tredje part och Kommunikation. Resultatet visade att sjuksköterskepersonalen upplevde ett socialt stöd från arbetskollegor, samt att det fanns ett socialt stöd att hämta hos chefer.