Sök:

Sökresultat:

2656 Uppsatser om Den traditionella resebyrćn - Sida 59 av 178

The Gender Gap

Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i verksamma lÀrares förestÀllningar och förhÄllningsÀtt kring genus. Samt skolans syn pÄ begreppet och vilka faktorer som pÄverkar arbetet kring genus. VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr: ? Vilka förestÀllningar har lÀrarna kring genus och hur förhÄller sig de till detta? VÄra underfrÄgor Àr: ? Vilka svÄrigheter anser lÀrare att det finns för att arbeta genusmedvetet? ? Vilket stöd ges Ät genuspedagogik i skolan för lÀraren? Vi har utgÄtt frÄn Hirdmans och Butlers teorier kring genus. Tidigare forskning visar att lÀrare anser att genus Àr ett komplext och komplicerat begrepp. De anser att tidsbrist och saknaden av didaktiska övningar som negativa faktorer. Kvalitativa intervjuer och observation har gjorts med sex lÀrare i grundskolans tidigare Är. Resultatet i studien visar att lÀrarna arbetar vÀldigt hÄrt med att behandla alla lika, men det saknas kunskap kring genus som perspektiv.

Urbana Trender - Trendbegrepp och planering i nutida svenskt stadsbyggande

Under en tidigare analys av dialogen kring och detaljplanen för ett stadsförnyelseprojekt i Göteborg, vilken jag gjorde i samband med mitt kandidatarbete, blev det tydligt för mig att nyckelorden som anvÀnds har olika betydelse för olika aktörer. Efter att nyckelorden, eller trendbegreppen som jag har valt att kalla dem, beskrivits i översiktsplaner och stadsbyggnadsdebatt finns det fortfarande ett stort tolkningsutrymme, vilket gör att trendbegreppens motsvarigheter i de fysiska planerna kan se mycket olika ut. Vilka begrepp som anvÀnds har betydelse för stadsutvecklingen och avslöjar vilka ideal som Àr framtrÀdande. Syftet med rapporten har varit att undersöka vilka nyckelord/ trendbegrepp som anvÀnds inom svensk stadsbyggnadsdebatt och projekt idag, samt att utreda begreppens samband med svensk nutida planering. För att uppnÄ syftet har följande tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts: ? Beskrivning av de tvÄ tydligaste motpolerna, som jag tyckt mig urskilja i det insamlade materialet; ?den traditionella, europeiska staden? och modernismens/miljonprogrammets planer.

NÀr mobbarna följer dig hem : En litteraturstudie om nÀtmobbning

Mitt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur nÀtmobbning definieras och skiljer sig frÄn den traditionella mobbning som oftast sker pÄ skolgÄrden, samt undersöka vilka konsekvenser nÀtmobbning kan ha. Vidare undersöker jag vilka ÄtgÀrdsprogram som finns idag samt hur de fungerar och hur vi kan förebygga eller stoppa fenomenet. Jag har anvÀnt mig av en litteraturstudie dÀr jag sökt efter vetenskapliga artiklar skrivna pÄ engelska, samt studerat nÄgra svenska studier och rapporter. Resultatet visar att det finns bÄde samband och skillnader mellan traditionell mobbning och nÀtmobbning samt att vi i Sverige har en hel del ÄtgÀrdsprogram och organisationer som arbetar mot mobbning samt nÀtmobbning. Det visar sig Àven att det finns ÄtgÀrder och ÄtgÀrdsprogram som bÄde har positiva och negativa effekter.

Expatriering inom Hotellbranschen - Att förflytta personal över grÀnserna -

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur expatriering av personal inom hotellbranschen uttrycker sig. Expatrieringsfenomenet har sina rötter i internationaliseringen av företag och Àr relaterat till kontrollbehovet och kompetensutvecklingen. Fenomenet Àr ett tÀmligen vÀl utforskat Àmne som oftast studeras i samband med HR- frÄgorna. Forskningen kring expatriering inom hotellbranschen har hittills inte fÄtt ett större utrymme i den vetenskapliga litteraturen. För utförandet av denna studie anvÀnds kvalitativ undersökning, vars primÀrdata har införskaffats genom fokusintervjuer.

Delat ledarskap - en möjlighet i offentliga organisationer? En analys av för- och nackdelar med delat ledarskap utifrÄn perspektiven ansvar och effektivitet

Traditionella modeller och instÀllningar till ledarskap har pÄ senare tid blivit allt mer ifrÄgasatta. Delat ledarskap Àr en organisationsform pÄ frammarsch som tar avsteg frÄn den vanliga bilden av ledaren som en person. Vi undersöker vad det innebÀr att ha tvÄ personer i en organisation som delar pÄ det formella ledarskapet. Den centrala frÄgan Àr huruvida delat ledarskap gÄr att rekommendera för offentliga organisationer. För att svara pÄ frÄgan krÀvs att man utreder vilka konsekvenser fenomenet har pÄ effektivitet, ansvarsutkrÀvande och ansvarstagande eftersom det Àr viktiga krav som stÀlls pÄ offentliga organisationer.

Marknadsinriktad Requirements Engineering : kÀnnetecken och centrala aktiviteter

Denna rapport behandlar den marknadsinriktade Requirements Engineering (RE) processen. Allt fler företag vÀljer idag att implementera standardsystem i sina verksamheter. Den situation som ett standardsystem utvecklas i Àr annorlunda jÀmfört med den som ett kundspecifikt system utvecklas i. Detta innebÀr att den traditionella RE-processen inte Àr anpassad till dessa nya förhÄllanden.Syftet med denna rapport Àr dÀrför att utreda vad som kÀnnetecknar en marknadsinriktad RE-process som stödjer kravhanteringsarbetet vid utvecklingen av ett standardsystem. Rapporten avser Àven att undersöka hur RE tillÀmpas av marknadsinriktade systemtillverkare i praktiken.

Making Love : En socialkonstruktivistisk analys av relationen mellan kÀrlek och sex

Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur det moderna samhÀllet i vÀstvÀrlden ser pÄ och pratar om sex och kÀrlek. Jag tittar pÄ hur de kombineras i den sÄ kallade kÀrleksideologin. Objektet för min analys Àr filmen Crazy, stupid, love frÄn 2011. Jag anvÀnder exempel frÄn filmen för att observera vissa kulturella aspekter som vi har i vÀstvÀrlden kring kÀrlek och sex. Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen Àr det socialkonstruktivistiska perspektivet (Barlebo Wenneberg 2001) och modern filmteori (Andersson och Hedling 1995). Resultatet visar bland annat att fiktiva verk, som filmen jag anvÀnder i uppsatsen, kan ta en plats i den kulturella diskursen.

Dyslexi : ur ett lÀrarperspektiv

Syftet med arbetet var att genom litteraturstudier och intervjuer ta reda pÄ hur lÀrare arbetar och upplever sprÄk och sprÄkutvecklingen hos elever med dyslexi och vilka hjÀlpmedel lÀrarna anvÀnder till elever med dyslexi.      Mina frÄgestÀllningar besvarades genom intervjuer och litteraturstudier.      Resultat visar tydligt att elever med dyslexi har ett behov av att fÄ lÀngre tid pÄ sig, delta i vÀl förberedda lektioner och fÄ muntliga instruktioner. NÀr det gÀller lÀsning och skrivning visar det tydligt att eleverna lÀtt tappar sjÀlvförtroendet och intresset avtar för att fortsÀtta lÀsa och skriva. En stÀndig oro och Ängest finns. LÀrarrollen Àr viktig dÄ det gÀller att möta eleven pÄ rÀtt sÀtt, anvÀnda olika arbetstÀtt genom att eleven fÄr vara bÄde i smÄgrupper och helklass dÀr den traditionella lÀrarledda undervisningen Àr gynnsam. Resultatet visar Àven att det finns mÄnga och bra hjÀlpmedel för att eleven ska fÄ stöd i sin undervisning vilket överensstÀmmer med specialpedagogens svar och den litteratur jag lÀst.     Specialpedagogen hade stor kunskap och erfarenhet om vad litteraturen sÀger gÀllande elever med dyslexi..

Beteendevetare - Ett (o)möjligheternas begrepp : - en kartlÀggning och textanalys av tre olika aktörers beskrivning av beteendevetare ur ett professionsteoretiskt perspektiv

Följande arbete avser att synliggöra den förvirring som undertecknad anser rÄda kring begreppet beteendevetare. Med den utgÄngspunkten har en kartlÀggning gjorts av vad högskolor, universitet, arbetsförmedling och fackförbund sÀger om beteendevetare i den information de har pÄ sina respektive hemsidor. Informationen har sedan strukturerats upp med hjÀlp av metoder för textanalys och diskuteras slutligen utifrÄn olika professionsteoretiska perspektiv. Vi anvÀnder oss bÄde av traditionella professionsteoretiska definitioner samt ett par nyare kompletterande teorier om professionstyper. DÄ vi inte funnit nÄgon tidigare forskning om beteendevetare tittar vi pÄ forskning om samhÀllsvetare och socionomer.

Hur fysiklÀrare gör fysik intressant för bÄde pojkar och flickor frÄn skolÄr sex till nio

Hur arbetar lÀrare, frÄn skolÄr sex till nio, för att fÄ elever mer intresserade av fysik? Syftet med arbetet Àr att ge fysiklÀrare med elever i alla Ärskurser bakgrund och exempel pÄ hur lÀraren kan göra fysiken mer ?elevvÀnlig?. Författarna undersöker genom enkÀter samt dÀrefter intervjuer vilka arbetssÀtt lÀrare, med elever i skolÄr sex till nio, vÀljer för att fÄ elever mer intresserade av fysik. Undersökningen omfattar Àven ifall lÀrarna ser skillnader, under fysiklektionerna, mellan flickors och pojkars attityder, intresse och arbetssÀtt. Resultaten frÄn undersökningen visar att lÀrarna uppfattar skillnader i pojkars och flickors arbetssÀtt.

PÄ vilket sÀtt kan lÀrare i det multietniska klassrummet arbeta med elevers historia?

I det multietniska samhÀllet som Sverige Àr idag, figurerar det mÄnga olika historier i klassrummet. Mitt syfte med denna uppsats Àr att genom undervisning och undersökning granska hur lÀrare i det multietniska klassrummet kan arbeta med elevers egen historia pÄ en friskola i Malmö. Genom begreppen historiemedvetande, identitet och litteratur granskade jag hur elever med invandrarbakgrund upplever sig sjÀlva utifrÄn sin historiska bakgrund. Jag har valt att utföra min undersökning dels genom enkÀter som elever och lÀrare har fÄtt besvara, dels genom intervjuer med fyra elever pÄ skolan. Min undersökning visar att historiemedvetande Àr en förutsÀttning för att utveckla en identitet som eleverna Àr medvetna om och sjÀlva fÄr möjligheten att vÀlja.

NÀtverk ? mervÀrde för sponsorer? : En kvalitativ studie av Uppsala Baskets NÀtverk

Denna uppsats Àr en kvalitativ fallstudie av Uppsala Baskets NÀtverk, som Àr en mötesplats skapad för lagets sponsorer. Uppsatsen syftar till att studera om, och i sÄ fall hur, Uppsala Baskets NÀtverk skapar mervÀrde för sina medlemmar. Detta har genomförts med hjÀlp av observationer och intervjuer med Uppsala Basket samt dess sponsorer. Enligt vÄr studie fÄr medlemmarna, genom sitt engagemang, relationsskapande och nÀtverkande, ut ett mervÀrde av sin sponsring. Vad de olika medlemmarna fÄr ut av NÀtverket varierar beroende pÄ deras engagemang och hur viktigt de anser att det Àr att fÄ ut nÄgot extra av sin sponsring.

1990-talets svenska attityder till invandrare och invandring

Uppsatsen analyserar allmÀnna socialpsykologiska mekanismer som pÄverkar och utformar relationerna mellan olika samhÀllsgrupper. Stor vikt lÀgges vid frÄgor kring attitydsbildning, attitydernas sociala funktioner, den sociala och nationella identitetens betydelse och förekomstens av etniska stereotypier. SÀrskilt undersöks hur pass mycket pÄverkas individuella attityder av rasistiska ideologier som tilldelar olika etniska grupper och tillhörande individer bestÀmda platser i samhÀllsordningen. Författaren analyserar svenska förhÄllanden för att utröna om rasismens moderna formerr, som de idag tolkas av utlÀndska IMER-forskare, förekommer ocksÄ hÀr i landet. SÀrskilt intresse Àgnas Ät frÄgan, om negativa etniska attityder, fördomar och diskriminerande handlingar Àr individuella patologier eller avspeglar samhÀllets traditionella normer, vÀrderingar och prioriteringar.

Internetmarknadsföring : en fallstudie om dess möjligheter och tillÀmpning pÄ olika marknader

Internet har tagit vÀrlden med storm och erbjuder nu otroligt mÄnga funktioner. Detta medium har vuxit frÄn att frÀmst ha varit ett informationsmedium till att vara en handelsplats. Fler och fler företag förstÄr nu vikten av att marknadsföra sig via Internet. UtifrÄn temaparken Astrid Lindgrens VÀrlds fall har vi dÀrför undersökt vilka marknadsföringsmetoder Internet erbjuder. Vi har ocksÄ analyserat huruvida dessa metoder Àr tillÀmpliga pÄ temaparkens samtliga marknader.Teori i form av litteraturstudier av traditionella marknadsföringsmetoder och internetmarknadsföring samt Internets spridning i Sverige och Europa genomfördes.

Genus i förskolan : Studie om en Reggio Emilia- och icke Reggio Emilia inspirerad förskola

Vi Àr intresserade av genus i förskolan för att vi anser att det Àr ett relevant Àmne för barn och pedagoger. Pojkar och flickor vÀljer olika leksaker att leka med pÄ förskolor. VÄr studie behandlar tvÄ förskolor dÀr vi har tittat pÄ pojkars och flickors leksaker samt pÄ miljöns uppbyggnad för att se om det förekommer skillnader mellan en Reggio Emilia och icke Reggio Emilia inspirerad förskola. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning dÀr vi har observerat sex avdelningar och intervjuat tvÄ pedagoger. Resultatet av studien visar att pojkarna pÄ bÄda förskolorna var i byggrummet eller i lekhallen medan flickorna var i dockrummet.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->