Bakgrund och problem: Anva?ndningen av e-handel har va?xt de senaste a?ren och detta har medfo?rt sto?rre mo?jligheter fo?r kunder. E-handeln har mo?jlighet att na? ut till en sto?rre ma?lgrupp utan geografiska hinder. Detta medfo?r ett behov av fo?ra?ndring i distributionen av fysiska produkter.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

VÄldtÀkt Àr ett allvarligt samhÀllsproblem, vÄldtÀkt Àr ett begrepp laddat av vÀrderingar. Syftet med denna studie var att undersöka faktorer som inverkar pÄ bemötandet av vÄldtÀktsoffer. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie, dÀr vetenskapliga artiklar lÀstes, granskades samt kvalitetsbedömdes. Resultatet visade pÄ att tilltron till vÄldtÀktsmyter var en stark faktor som pÄverkade synen pÄ vÄldtÀktsoffer. VÄldtÀktsmyterna som idag Àr vedertagna Àr desamma som bokstavligt talat var etablerade redan pÄ medeltiden.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

År 2000 invigdes Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn. Drömmen var att genom Öresundsbron skapa en region som kunde agera som motpol till den svenska och danska staten dĂ€r de kulturella, sociala och ekonomiska skillnaderna mellan Sverige och Danmark kunde utjĂ€mnas. En fast lĂ€nk mellan de tvĂ„ nĂ€rliggande lĂ€ndema sĂ„gs som ett tecken pĂ„ tillvĂ€xt och sĂ„gs som en bidragande faktor till en ökning av sysselsĂ€ttningseffekten i regionen. Den nu förkortade resan till grannlandet har medfört en ökad nĂ€rhet mellan myndigheter, nĂ€ringsliv och samhĂ€lle i Öresundsregionen vilket har skapat ett konkurrenskraftigt samarbete och placerat regionen pĂ„ vĂ€ridskartan. En gemensam bostads- och arbetsmarknad har formats och möjliggjort en vardaglig integration mellan grannlĂ€nderna.

Syftet med uppsatsen var att genom Norman Faircloughs diskursanalysmetod undersöka synen pÄ vÄldtÀkt och genus i 1734 Ärs lag och fyra rÀttsfall ur Allbo hÀrads domböcker frÄn perioden 1634-1734 ur ett genusperspektiv. Avsikten var att dÀrefter jÀmföra lag och praxis med varandra för att studera förÀndring och kontinuitet i synen pÄ vÄldtÀkt och genus över tid samt analysera huruvida förÀndringarna som 1734 Ärs lag medförde kan pÄvisas i praxis redan före lagens ikrafttrÀdande. Genus betraktas i denna studie i enlighet med den genusteori som Anita Göransson har utvecklat och diskurs anvÀnds i enlighet med Norman Faircloughs anvÀndning av begreppet. Analysen visar frÀmst pÄ en betydande kontinuitet i synen pÄ sÄvÀl vÄldtÀkt som genus. VÄldtÀkt betraktas som ett allvarligt brott bÄde i lag och praxis.

Revisorns oberoende Àr en förutsÀttning för att de finansiella marknaderna ska fungeraoptimalt. Revisorn mÄste bÄde vara oberoende och uppfattas som oberoende för att inteförsÀmra sin klients trovÀrdighet. DÄ det finns tecken pÄ att synen pÄ revisorns oberoendeskiljer sig mellan stora och smÄ revisionsbyrÄer vill jag undersöka om det Àven finnsskillnader i synen pÄ oberoendet mellan företag av olika storlek. Syftet med uppsatsen ÀrdÀrmed att beskriva och analysera om företagarnas syn pÄ revisorns oberoende skiljer sigmellan företag av olika storlek.För att undersöka skillnaderna i synen pÄ revisorns oberoende har jag utgÄtt frÄn dendeduktiva ansatsen dÄ den befintliga teorin har anvÀnts för att skapa hypoteser. Dessahypoteser har sedan legat till grund för utformandet av den enkÀt som anvÀnts vid enkvantitativ undersökning med ett urval pÄ 1000 företag.PÄ materialet frÄn undersökningen har ett flertal statistiska tester gjorts för att hittaeventuella samband och pÄ sÄ vis kunna acceptera alternativt förkasta hypoteserna.

Den svenska redovisningsregleringen gÄr nu mot en fo?ra?ndring i och med det nya K-projektet som tra?dde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska sma?- och medelstora bolagen ma?ste va?lja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att pa?verka ba?de fo?retagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhÄller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk.

Bakgrund: LĂ€rarutbildningen Ă€r en viktig del i formandet av den skola och i lĂ€ngden det samhĂ€lle vi vill ha. Den nuvarande lĂ€rarutbildningen har kritiserats hĂ„rt för att ha misslyckats med att rekrytera ?rĂ€tt? studenter till utbildningen och att utbilda de lĂ€rare som svensk skola behöver. Studien undersöker den utbildningspolitiska debatten om och kritiken mot lĂ€rarutbildningen nĂ€rmare.Syfte: Studien granskar de utbildningspolitiska synsĂ€tt som legat till grund för bĂ„de den nuvarande och den kommande lĂ€rarutbildningen utifrĂ„n Ingrid Unemar Öst utbildningspolitiska diskurser. Fokus i studien ligger pĂ„ identifierandet av de olika uppfattningarna om syftet med utbildningen och studenternas roll i densamma.

Studien syftar till att fÄ djupare insikt i hur professionella musikers övning i fri improvisation kan se ut. I bakgrundsavsnittet ges en överblick av begreppen ?improvisation? och ?fri improvisation? och dÀrefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ÀmnesomrÄdet. Studiens teoretiska utgÄngspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande och kommunikation.Studiens datamaterial bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra professionella musiker inom fri improvisation. I resultatavsnittet beskrivs informanternas syn pÄ improvisation, fri improvisation och frihet, deras redskap för övning samt deras anvÀndande av tillÀgnade fÀrdigheter.

De senaste Ären har det författats ett flertal rapporter som visar att svenska elevers kunskaper i matematik sjunker.  Som en följd av det har klassrummet varit i blickfÄnget för att studera kommunikationen mellan pedagoger och elever under matematiklektioner. Syftet med föreliggande studie var att ge ytterligare en pusselbit till den bilden, genom att beskriva hur kommunikationen gestaltas under tvÄ lektioner. Den epistemologiska synen grundar sig i det sociokulturella perspektivet och studien genomfördes med inspiration av en socialkonstruktionistisk inriktning. Empiri har samlats in genom videoinspelade observationer och för att ge ytterligare tyngd i studien, intervjuades Àven de tvÄ klasslÀrarna. Urvalet av klasserna skedde genom ett kombinerat strategiskt- och bekvÀmlighetsurval.  Resultatet visar att den muntliga kommunikationen kan gestaltas pÄ olika sÀtt och att det Àr lÀrarna i egenskap av pedagogiska ledare som styr hur den utformas.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur portrÀtteringen av den unga starka kvinnan som förebild har förÀndrats i flickboken under 1900-talet. Har framstÀllning av, definition av och synen pÄ vad en kvinnlig förebild Àr förÀndrats i litteraturen och vad Àr egentligen synen pÄ vad en stark kvinna Àr eller förvÀntas vara i de verk som studeras?.

Underso?kningens syfte a?r att belysa skillnader och likheter i synen pa? kompositionsprocesser mellan tva? traditioner: konstmusik och afroamerikansk. Fo?r att na? fram till detta syfte har fyra komponerande musikho?gskolestudenter intervjuats i en semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjumaterialet har sedan tolkats och analyserats med hja?lp av ett teoretiskt ramverk, besta?ende av teman ro?rande kompositionsprocessens fo?rutsa?ttningar.

Den hÀr uppsatsen handlar om vÀrderingar och om synen pÄ litteratur och litteraturlÀsning i grundskolan under Ären 1980-2011 och syftet Àr att undersöka dessa. Uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr skolans styrdokument i form av lÀroplaner och kursplaner i Àmnet svenska utgör undersökningens primÀra kÀllmaterial. FrÄgor som kommer att beröras i uppsatsen Àr hur synen pÄ litteratur förÀndrats genom Ären och hur introduktioner av nya lÀroplaner under den aktuella tidsperioden pÄverkat litteratursynen? Restultat som den hÀr undersökningen ger Àr att det generellt rÄder en positiv syn pÄ lÀsning och litteratur i alla de undersökta dokumenten. Lgr 80 skiljer sig frÄn de övriga tvÄ lÀroplanerna genom att det hÀr finns aspekter som talar för att man vill styra vad eleverna ska lÀsa genom att ge exempel pÄ boktitlar.

Denna studie med titeln "Vad Àr kunskap? - en kvalitativ studie av synen pÄ kunskap i skola och utbildning hos John Dewey och i tidskriften Skola och SamhÀlle 1946 -1962" Àr en studie dÀr undersökningens fokus var att beskriva synen pÄ kunskap i skola och utbildning med textanalys som metod, dÀr tryckta kÀllor ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka vilken syn pÄ kunskap i skola och utbildning som kommer till uttryck i skrifter författade av John Dewey samt i artiklar frÄn tidskriften Skola och SamhÀlle mellan Ären 1946 ? 1962. I analysarbetet anvÀnde jag mig av teorier om kunskap och egna frÄgestÀllningar om kunskapssyn.