This paper aims to analyze the legal functions and characteristics of bills of lading in their basic form to examine the legal framework for the adoption of electronic bills of lading under Swedish law. With a comparative analysis against English law, particular attention is given to the 'document of title' function. This has been claimed to pose challenges in the transition to electronic bills of lading. While Swedish law presents potential parallels, critical aspects like negotiability and indirect possession require resolution. It analyzes international regulations such as the Rotterdam Rules and Model Law, addressing challenges and potential solutions for digitalization.

Syftet med uppsatsen Àr övergripande att undersöka hur den tekniska mekaniseringen av samhÀllet kommit att pÄverka synen pÄ konstens och kulturens vÀrde, vilket rört sig frÄn det ursprungliga rituella vÀrdet till dagens ekonomiska bytesvÀrde. Den undersöker Àven hur detta kom att pÄverka synen pÄ mÀnniskan som subjekt, dÄ det inte enbart Àr det tekniska som innebÀr en mekanisering utan Àven samhÀllssystemet i sig. För att utröna pÄ vilket sÀtt detta kunde komma till uttryck redan i början av 1900-talet, dÄ mekaniseringen Ànnu var tÀmligen ny, utgÄr analysen frÄn romanen Kameran gÄr (1915) av Luigi Pirandello vari han lÄter filmvÀrlden representera hela den framvÀxande kulturindustrin. Genom att analysera Kameran gÄr mot bakgrund av den dÀrefter framvÀxande industrialiseringen och de politiska faktorer som rÄdde, samt mot teorierna kring kulturindustrin och mekaniseringen framstÀllda av Walter Benjamin och Theodor W. Adorno, har en slÄende likhet gÄtt att skönja som tyder pÄ att dessa idéer om bland annat naturbehÀrskning, objektifiering, vÀrdeförlust och kulturindustrin Àr tydliga redan i mekaniseringens början.

In this essay, I will treat the view of learning and musicianship among educated and uneducated musicians in improvised music. The survey is based on six different interviews with musicians in improvised music. In my inquiry, I have found that there are some differences between the two groups in their view of the subject..

Genom att la?sa tidigare forskning om Generation Y, inneha?llsmarknadsfo?ring och om sociala medier under uppsatsprocessen fo?ra?ndrades problemsta?llningen succesivt, i enlighet med en abduktiv forskningsansats. Studiens fokus utvecklades fra?n att underso?ka alternativa marknadsfo?ringsmetoder vid marknadsfo?ring mot Generation Y till att omfatta pa? vilken social medieplattform Generation Y a?r mest mottaglig fo?r inneha?llsbaserad marknadsfo?ring.Syftet med denna studie a?r att hja?lpa fo?retag vars ma?lgrupp a?r Generation Y att rikta sin inneha?llsmarknadsfo?ring i ra?tt kanaler och pa? detta sa?tt spara tid och pengar. Fo?r att uppfylla syftet och besvara studiens problem samlades empirisk data in genom en webbaserad, kvantitativ enka?tunderso?kning som genomfo?rdes av totalt 301 respondenter, alla tillho?rande Generation Y.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur surfplattan anvÀnds som redskap i undervisningen inom gymnasiesÀrskolans individuella program.Centrala frÄgestÀllningar Àr: ? I vilka sammanhang anvÀnds surfplattor?? Vad leder anvÀndandet till?? AnvÀnds surfplattan som ett redskap för att nÄ mÄlen i den övergripande lÀroplanen samt mÄlen inom ÀmnesomrÄdet SprÄk och kommunikation? I sÄ fall hur?? Vilka möjligheter och hinder beskrivs?Teori: Studien behandlar frÄgestÀllningar gÀllande lÀrande i en pedagogisk skolpraktik dÀr jag undersöker hur elever och pedagoger samspelar med det externa redskapet surfplatta. Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vars grundlÀggande teori stödjer uppfattningen av att lÀrande och utveckling sker i samspel mellan individer och miljö genom de olika intellektuella och fysiska redskap vi besitter i den kontext vi befinner oss i. Det sociokulturella perspektivet har sitt ursprung i Vygotskijs teorier om tÀnkande och sprÄk och har utvecklats vidare av olika forskare, dÀribland SÀljö som lyfter fram samspelet mellan individer och dess olika redskap, artefakter som anvÀnds för lÀrande, tÀnkande och handlande. I denna studie lÀggs fokus pÄ pedagogers och elevers anvÀndande av surfplattan som digitalt redskap, under hela skoldagen.Metod: Studien Àr utförd med kvalitativ inriktning som metod med inspiration av den etnografiska ansatsen i komprimerad form.

Denna uppsats berör utbildning, kunskap och lÀrande dÀr syftet Àr att utveckla förstÄelse för samverkan mellan utbildningsvÀsende och arbetsliv. SkÀlet till den valda inriktningen baserades pÄ förÀndringen av samhÀllet dÀr bland annat bristande balans mellan utbud pÄ utbildningar och efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden inneburit svÄrigheter att gÄ frÄn studier till arbete. Till grund lÄg Àven synen pÄ teoretisk och praktisk kunskap, vilken prÀglar samhÀllet. Den teoretiska grunden i uppsatsen baserades dÀrför pÄ teorier kring utbildning, kunskap och lÀrande. Uppsatsen hade en hermeneutisk ansats dÀr förstÄelse för samverkan lÄg till grund.

Antalet tjejer pÄ elprogrammet/datorteknik har alltid varit lÄgt men borde inte vara det eftersom det finns betydligt fler tjejer som sedan arbetar i de yrken vi utbildar för. Undersökningen avser att ta reda pÄ vilka faktorer som hindrar tjejer frÄn att söka elprogrammet och om man kan pÄverka dessa faktorer. Faktorer som undersöks Àr sociokulturella, institutionella, biologiska och hur man anvÀnder sig av tekniken. Det finns bÄde faktorer som gÄr att pÄverka och faktorer som inte gÄr att pÄverka. SamhÀllets instÀllning till tjejer som satsar pÄ teknik Àr svÄrare att pÄverka Àn att tjejer inte tycker att datorer och teknik Àr roligt. Undersökningen visar att det största problemet Àr tjejernas tilltro till sin praktiska förmÄga, men det verkar i alla fall som att det gÄr att pÄverka tjejerna att bli mer intresserade av elprogrammet med riktade insatser..

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i specialpedagogisk handledning inom förskolan. I handledning av pedagoger i förskolan urskiljs tvÄ olika sÀtt att handleda, konsultativ handledning respektive reflekterande handledning. I studien undersöks hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i dessa tvÄ former av handledning. En del av syftet Àr Àven att hitta likheter och skillnader i sÀttet att prata om barn utifrÄn respektive handledningsform.Teori: Studien har gjorts utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. I det sociokulturella perspektivet Àr kommunikation mellan mÀnniskor av vikt.

Återkommande ekonomiska kriser, den globala utvecklingen samt expansion av organisationer tilldiversifierade marknader stĂ€ller nya krav pĂ„ ett internationellt ledarskap med kunskap angĂ„endekulturella skillnader. Det ledare gör över hela vĂ€rlden Ă€r ungefĂ€r detsamma men dess utförandeskiljer sig Ă„t mellan olika lĂ€nder vilket kan leda till att missförstĂ„nd och konflikter uppstĂ„r, ettstörre fokus pĂ„ kulturell kunskapsinhĂ€mtning kan leda till ökad effektivitet och underlĂ€ttabemötande av kriser. Den nationella kulturen har inflytande över aktiviteter, processer ochindividers beteende i organisationer, de verktyg som Ă€r effektiva i en kultur kan visa sig oversamma i en annan miljö. Österrike Ă€r det land i Europa som lĂ€nge dominerats av enbolagsform dĂ€r familjĂ€gande Ă€r centralt, till skillnad frĂ„n övriga lĂ€nder organisationer i storutsrĂ€ckning utgörs av större enheter, idag gĂ„r dock landet mot ett mer prestationsinriktatföretagande med ökat fokus pĂ„ effektivisering, konsekvensen av denna utveckling Ă€r att det stĂ€lls andra krav pĂ„ ledarskapet.Lutz Ă€r en österrikisk möbelorganisation som nyligen expanderat till Sverige som det förstalandet pĂ„ den nordeuropeiska marknaden, expansion till nya marknader krĂ€ver förstĂ„else förtvĂ€rkulturella möten dĂ€rför behandlar denna studie skillnaderna i ledarskapsutförande mellanSverige och Österrike. Syftet Ă€r att genom en fallstudie identifiera skillnaderna i avseende pĂ„ fem dimensioner som Ă€r centrala för ledarskapet; ledarskapsrollen, effektivt ledarskap, konflikter och konflikthanterande samt beslutsfattande och kommunikation.

Vid en vindkraftsetablering Àr verksamhetsutövaren enligt miljöbalken skyldig att samrÄda med berörda parter. Miljöbalken Àr emellertid vag i riktlinjerna kring utformningen av samrÄdet och Àven om Boverkets vindkraftshandbok ger fler rÄd, vilar ett tolkningsansvar pÄ verksamhetsutövaren. Studien syftar till att undersöka hur olika aktörer tolkar samrÄdsbegreppet. Fokus ligger pÄ centrala arenor och aktörer samt vilka pÄverkansmöjligheter olika aktörer har. Demokratimodeller illustrerar att synen pÄ vad samrÄd bör inneböra Àr beroende av vald utgÄngspunkt.

LÀnge har jag intresserat mig för skapandet av musik, kanske för att jag betraktar mig sjÀlv som en musikalisk improvisatör. I detta arbete utforskar jag dÀrför hur jag arbetar med komposition, vilka metoder jag anvÀnder, vilka andra metoder som finns och vilka av dem jag kan bredda mig med. MÄlet Àr att vid genomfört arbete ha en översikt av min skapandeprocess, för att sjÀlv kunna vidareutveckla den, samtidigt som jag hoppas kunna hjÀlpa lÀsaren att, genom igenkÀnning, se sin egen process i nytt ljus. I detta arbete analyseras videoupptagningar och loggboksinlÀgg ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att jag betraktar verktyg som nÄgot som bÄde finns i intellektet och i den fysiska vÀrlden. Jag har Àven erfarit hur tÀtt sammanbundna dessa Àr. Dessutom influerar de resultatet, vilket gör valet av verktyg viktigt.

Vid hja?rtoperationer leder man bort blodet fra?n hja?rtat och kopplar upp patienten till en hja?rt-lungmaskin med tillho?rande beha?llare (kardiotomi-reservoar). I det o?ppna sa?ret tillfo?rs koldioxid kontinuerligt. Detta go?rs fo?r att avlufta sa?rha?lan och hindra luft fra?n att komma in i hja?rtat och de stora ka?rlen under kirurgi.

Det huvudsakliga syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur lokaltidningsjournalisten bygger sin roll som journalist pĂ„ en lokaltidning och dennes konstruktion av vad man kan kalla "synen pĂ„ yrket" eller rollen. En samling lokaltidningsjournalister, med placering pĂ„ tre olika lokaltidningar i Östergötland, medverkar i uppsatsen. Genom anvĂ€ndandet av fokusgruppsmetoden, en kvalitativ forskningsmetod byggd kring samtalet, har informanterna uppmuntrats att tala om sitt arbete och rollen som lokaltidningsjournalist. UtgĂ„ngspunkten för samtalen i fokusintervjuerna har varit fyra noveller om en fiktiv lokaltidningsjournalists vardag..

Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.

Återkommande ekonomiska kriser, den globala utvecklingen samt expansion av organisationer tilldiversifierade marknader stĂ€ller nya krav pĂ„ ett internationellt ledarskap med kunskap angĂ„endekulturella skillnader. Det ledare gör över hela vĂ€rlden Ă€r ungefĂ€r detsamma men dess utförandeskiljer sig Ă„t mellan olika lĂ€nder vilket kan leda till att missförstĂ„nd och konflikter uppstĂ„r, ettstörre fokus pĂ„ kulturell kunskapsinhĂ€mtning kan leda till ökad effektivitet och underlĂ€ttabemötande av kriser. Den nationella kulturen har inflytande över aktiviteter, processer ochindividers beteende i organisationer, de verktyg som Ă€r effektiva i en kultur kan visa sig oversamma i en annan miljö. Österrike Ă€r det land i Europa som lĂ€nge dominerats av enbolagsform dĂ€r familjĂ€gande Ă€r centralt, till skillnad frĂ„n övriga lĂ€nder organisationer i storutsrĂ€ckning utgörs av större enheter, idag gĂ„r dock landet mot ett mer prestationsinriktatföretagande med ökat fokus pĂ„ effektivisering, konsekvensen av denna utveckling Ă€r att det stĂ€lls andra krav pĂ„ ledarskapet.Lutz Ă€r en österrikisk möbelorganisation som nyligen expanderat till Sverige som det förstalandet pĂ„ den nordeuropeiska marknaden, expansion till nya marknader krĂ€ver förstĂ„else förtvĂ€rkulturella möten dĂ€rför behandlar denna studie skillnaderna i ledarskapsutförande mellanSverige och Österrike. Syftet Ă€r att genom en fallstudie identifiera skillnaderna i avseende pĂ„ fem dimensioner som Ă€r centrala för ledarskapet; ledarskapsrollen, effektivt ledarskap, konflikter och konflikthanterande samt beslutsfattande och kommunikation.