Syftet med examensarbetet har varit att, utifrÄn kvalitativt inriktade intervjuer, undersöka hur verksamma pedagoger ser pÄ sin professionella yrkesroll i musikaliska sammanhang. Med det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet pÄvisar att respondenterna ser sÄng och musik som ett betydelsefullt verktyg i förskoleverksamheten. Genom den musikaliska kontexten kan de bÄde frÀmja och stimulera ett flertal delar av det enskilda barnets utveckling. Samtliga deltagare i undersökningen anser sÄledes att deras roll i sammanhang av det hÀr slaget Àr av stor vikt.Hur respondenterna ser pÄ sin roll och syftet bakom sÄngen och musiken i förskolan skiljer sig till viss del beroende pÄ om arbetet sker i en smÄbarnsgrupp eller storbarnsgrupp.

I och med info?randet av International Accounting Standards Boards (IASB)redovisningsregler - International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), fo?r att fra?mja fo?r en harmonisering av redovisningen har medlemsstaterna i Europa bo?rjat na?rma sig en alltmer likriktad redovisning. I arbetet mot en mer global och ja?mfo?rande marknad har de olika medlemsstaterna tvingats a?ndra pa? kulturellt trygga och betingade ramverk. I det fo?ra?ndringsarbete som sker har det blivit no?dva?ndigt med laga?ndringar fo?r att se till att en snabb samt regelra?tt redovisning sker.

Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ kunskap om hur familjerÀttssekreterare resonerar kring ett gott förÀldraskap. Vi vill dÀrigenom förstÄ hur deras förestÀllningar om ett gott förÀldraskap kan pÄverka dem i arbetet med vÄrdnadsutredningar. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser familjerÀttssekreterarens bild av ett gott förÀldraskap ut? Skiljer sig synen pÄ ett gott förÀldraskap i förhÄllande till mödrar respektive fÀder? Hur kan den personliga synen pÄ ett gott förÀldraskap pÄverka bedömningen i en vÄrdnadsutredning?För att nÄ syftet med vÄr uppsats har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sju familjerÀttssekreterare i tvÄ olika kommuner. Resultaten visar bland annat att en förÀlders viktigaste uppgift enligt vÄra intervjuade familjerÀttssekreterare Àr att uppfylla sitt barns alla behov.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella samband mellan inkomstfördelning samt utbildning och attityd gentemot delad förÀldraledighet. Vidare blev denna problemformulering vital, dÄ den Àven befrÀmjade möjligheten att titta pÄ hur attityden gentemot delad förÀldraledighet inverkar pÄ synen av könsroller i ett hushÄll. Undersökningen bygger pÄ en enkÀt kring familjeliv och arbete, som har utförts av Sociologiska Institutionen vid UmeÄ universitet, och sammanförts av ISSP 2012 (International Social Survey Program). Studien grundar sig i en univariat analys som beskriver variablernas frekvensfördelningar, och dÀrefter testas eventuella samband genom bivariat och multivariat analys. Det teoretiska ramverket dÀr begrepp sÄsom könsroller, resurser och kapital inbegrips, blir pÄ senare hand studiens analytiska verktyg.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur SMART Board anvÀndas som ett pedagogiskt redskap i undervisningen inom Ärskurs 1 till 5. Detta med utgÄngspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv, dÀr SMART Board sÀtts i relation till möjligheten att vara ett verktyg, samt del av ett förebyggande arbete, som eventuellt kan underlÀtta inlÀrning och/eller skolgÄng för elever som kan möta olika svÄrigheter i skolmiljön.Teori: Teorianknytningen i studien utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet.Det sociokulturella perspektivet grundas i att sociala konstruktioner pÄverkar den verklighet vi lever i och uppfattar, samt att kunskap Àr en konstruerad representation av verkligheten. Studien anknyter Àven till det specialpedagogiska forskningsomrÄdet dÀr det Àr studier omkring det preventiva arbetet som stÄr som forskningsobjekt.Metod: Undersökningen utgÄr ifrÄn en kvalitativ studie dÀr observation och intervju anvÀnds som metod för att förstÄ mÀnniskors beskrivningar och uppfattningar. Observationsstudien Àr en minietnografiskt inspirerad studie och intervjustudien utgÄr ifrÄn den kvalitativa forskningsintervjun. Resultatet bearbetas och beskrivs utifrÄn en tolkande ansats.Resultat:Resultatet frÄn undersökningen pÄvisar att SMART Board kan vara ett pedagogiskt redskap, som kan underlÀtta inlÀrningen för elever.

This is a study of democracy on the local level. It?s a comparison between the municipalities of Mo?rbyla?nga and Mo?nstera?s in the region of Kalmar in Sweden based on most similar design. The question is if the structure of the political organisation affects the quality of democracy, with focus on the reorganisaton in Mo?rbyla?nga and the quality of the political process.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om den svenska doktrinen för luftoperationer skaparförutsÀttningar för samverkan i internationella operationer. UtifrÄn Michael Codners teorimodellför interoperabilitet, har tesen om att hög grad av överensstÀmmelse mellan doktrinerskapar förutsÀttningar för samverkan i internationella operationer formulerats. För att dennates ska gÀlla krÀvs det att synen pÄ doktrinbegreppet mellan de jÀmförda lÀnderna överensstÀmmer,vilket den inledande jÀmförelsen av doktrinbegreppet visar.Den svenska doktrinen för luftoperationer jÀmförs med den norska och den brittiska motsvarighetenoch de urval som analyseras Àr luftarenans sÀrdrag och luftstridskrafternas karaktÀrer,ledning samt uppdragstyper i luftoperationer. Resultatet av undersökningen visar att Sverigesdoktrin har lÄg grad av överensstÀmmelse i synen pÄ ledning jÀmfört med Norge ochStorbritannien, vilket kan försvÄra samverkan i eller mellan staber. DÀremot Àr det hög gradav överensstÀmmelse i urvalet uppdragstyper i luftoperationer, och det visar att doktrinenskapar förutsÀttningar för samverkan för svenska flygförband som deltar i internationellaoperationer..

Hur etik i marknadskommunikation ter sig och bör regleras Àr en stÀndigt aktuell debatt. Intresseorganisationer och allmÀnhet uttrycker ofta kritik och missnöje mot företag som kommunicerar pVi undersöker ocksÄ hur representanternadisciplinerna reklam, PR och marknadsavdelning. som stötande, diskriminerande eller schaÄ sÀtt som upplevs oetiskt. Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga synen pÄ etik i yrkesrollen som marknadskommunikatör hos Ätta utvalda branschrepresentanter frÄn disciplinerna reklam och PR samt frÄn uppdragsgivare. Vi undersöker hur representanterna ser pÄ reglering av marknadskommunikation; vad de anser om hur den bedrivs och hur den bör bedrivas i fall av etisk karaktÀr sÄ som könsdiskriminering, schablonisering och vederhÀftighet.

Syftet med denna studie var att undersöka skillnader mellan kvinnors och mÀns attityder gentemot pedofiler och deras handlingar. Kanske kan ocksÄ media spela en roll i detta samanhang. Vi vÀntade oss att kvinnor skulle vara mildare i synen mot pedofiler eftersom kvinnor överlag Àr mer förstÄende Àn mÀn. Undersökningen undersökte ocksÄ om det fanns nÄgon skillnad i attityder som Àr relaterad till Älder. Tre olika Älderskategorier anvÀndes, 18-25, 26-34 och 35+.

Syftet med studien Àr att i relation till musik- och kulturskolornas verksamhetsidéer/planer fÄ insikt i elbaslÀrares förhÄllningssÀtt till vad som Àr viktigt för nybörjarelever att lÀra sig. UtifrÄn detta syfte Àr avsikten att försöka förstÄ vilka lektionsmoment elbaslÀrare prioriterar i sin undervisning av nybörjarelever, varför de valt att fokusera pÄ just dessa och deras syn pÄ eventuella styrdokument för respektive arbetsplats. Jag har i min undersökning genomfört kvalitativa intervjuer med fyra elbaslÀrare frÄn olika musik- och kulturskolor. Arbetets har sin utgÄngspunkt i historiska perspektiv pÄ musikkulturskolornas framvÀxt och de pedagogiska traditioner som format dem samt det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. I resultatet framkommer att det viktigaste för informanterna Àr att eleven fÄr komma igÄng och spela sÄ snabbt som möjligt och att den huvudsakliga drivkraften i nybörjarundervisning för elbaselever Àr lust, glÀdje och upplevelser ? vilket gÄr helt i linje med mycket av de tendenser som behandlas i forskning rörande musik- och kulturskolan samt dess verksamhetsplaner under senare Är. Under diskussionsrubriken diskuteras informanternas syn pÄ vad de tycker Àr viktigt för nybörjarelever att lÀra sig i relation till de traditioner, idéer och vÀrderingar som enligt det sociokulturella perspektivet styr hur undervisningen formas.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur en grupp blivande grundlÀrare med inriktning mot arbete i fritidshem beskriver sitt kommande arbete med fokus pÄ elevers sprÄkutveckling, samt hur detta kan bidra till det samlade specialpedagogiska arbetet pÄ en skola.Teori Studien tar utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, dÀr kommunikation mÀnniskor emellan Àr grundlÀggande och ett verktyg för detta Àr sprÄket. Teorier om sprÄkutveckling Àr de behavioristiska, konstruktivistiska samt sociokulturella. Det relationella och det kategoriska perspektivet pÄ specialpedagogik brukas likasÄ.MetodMetoden har varit kvalitativ och empirin har diskuterats för att hitta teman som analyserats. Insamlandet av empirin bestod av en enkÀt, inspirerad av vinjettmetoden, besvarad av 15 studenter vid GrundlÀrarprogrammet med inriktning mot fritidshem. ResultatGenom en inspirerande miljö dÀr spel, samtal och vardagsaktiviteter ligger till grund för det didaktiska arbetet kan de blivande fritidspedagogerna bidra till elevers sprÄkutveckling.

Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av en fallstudie undersöka hur Àmnet Idrott & HÀlsa kan vara anpassat till elever med funktionsnedsÀttningar som gÄr pÄ ett Rh-gymnasium. Fallstudien Àr uppdelad i tre delstudier som med hjÀlp av tre forskningsfrÄgor undersöker hur elever kan uppleva Àmnet Idrott & HÀlsa, hur lÀrare i Idrott & HÀlsa kan resonera om undervisning för elever med funktionsnedsÀttningar och hur styrdokument reglerar Àmnet Idrott & HÀlsa. Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet som innebÀr att lÀrande sker i samspel mellan mÀnniskor vilket gör att den sociala omgivningen har en avgörande effekt pÄ varje individs utvecklande och lÀrande. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet har det dÀrmed varit nödvÀndigt att göra en kontextanalys pÄ Rh-gymnasiet vilket presenteras i resultatet.Empirisk data har samlats in med hjÀlp av intervjustudier och dokumentstudier. Resultatet av studien visar att Àmnet Idrott & HÀlsa kan anpassas till elever med funktionsnedsÀttningar genom att nivÄanpassa och individanpassa undervisningen efter varje individs förutsÀttningar och behov.

Detta arbete handlar om förskolepedagogers förhÄllningssÀtt till estetiska uttrycksformer och estetisk verksamhet. SynsÀtten pÄ den estetiska verksamhetens funktion i förskolan har under förskolans historia skiftat frÄn att bland annat handla om moralfostran, utlopp för inre tankar och kÀnslor, och dagens synsÀtt; kommunikation samt ett sÀtt att utforska sig sjÀlv och omgivningen. För att synliggöra det synsÀtt och förhÄllningssÀtt till estetisk verksamhet som finns i förskoleverksamheten har vi intervjuat sex förskolepedagoger i Kristianstads kommun. Vi utgick frÄn det sociokulturella perspektivet vilket innebÀr att vi ser barnet som aktivt i meningsskapandet dÀr de estetiska uttrycksformerna Àr viktiga redskap. En huvudtanke i det sociokulturella perspektivet Àr att den viktigaste lÀromiljön Àr den vardagliga interaktionen och att erfarenheter kombineras till nÄgot nytt med hjÀlp av fantasin.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

Syftet med uppsatsen Àr att genom nÀrlÀsning av Magdalena Graafs sjÀlvbiografi Det ska bli ett sant nöje att döda dig, studera hur stereotypa förestÀllningar kommer till uttryck. De stereotypa förestÀllningar som valts Àr synen av polisens och de sociala myndigheters arbete.     Hermeneutisk metod har anvÀnds för att fÄ en sÄ fullstÀndig uppfattning av bokens innehÄll som möjligt. DÀrtill har ocksÄ nÀrlÀsning av texten gjorts med syfte att hitta alla stÀllen i boken dÄ Magdalena Graaf talar om polisen eller de sociala myndigheterna. I resultat och analysdelen jÀmförs den stereotypa bild som finns i Magdalena Graafs bok med liknade studier av stereotyper inom faktionslitterturen. Uppsatsen avslutas sedan med en slutdiskussion dÀr jag sammanfattar och svarar pÄ uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar.