Vårt sociala kapital, det vill säga våra relationer med andra, har betydelse för våra möjligheter i livet. Olika typer av kontakter bidrar till olika delar av det sociala kapitalet och kan vara av olika värde för individen. Kontakter varierar också i styrka, de svagare kontakterna kallas ytliga kontakter och är en viktig del av det sociala kapitalet. En grupp som är i behov av fler ytliga kontakter är unga nyanlända tjejer. Tidigare forskning visar dessutom att denna grupp står längst ifrån det svenska föreningslivet och därför vill projektet AxxessUmeå skapa fler kontakter mellan dem och föreningar i Umeå.

Nyligen kom ett pressmeddelande fr?n Statiska Centralbyr?n (SCB) att Sverige har den l?gs ta siffran p? antal barn per kvinna i modern tid, 1.43. D?rf?r ?r det relevant att spekulera kring hur Sveriges framtida befolkningsm?ngd kan se ut, b?de p? kort och l?ng sikt. I detta arbete har begrepp unders?kts som populationsstorlek, fruktsamhetstal, f?rs?rjningskvot och befolkningspyramid, och hur dessa ter sig ?ver tid. Fyra scenarier analyserades: of?r?ndrad fruktsamhet, fortsatt nedg?ng, ?verg?ng till ?kning samt en cyklisk utveckling med b?de minskningar och ?kningar.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Teknikens utveckling utgör en stor del av mediernas framåtskridande. Ny teknik möjliggör nya arbetssätt. Framväxten av internet har inneburit nya möjligheter för människor att socialisera med varandra. Sociala medier, som bloggar och Facebook, har också lett till nya förutsättningar för att sprida och hitta information.Att journalister har börjat använda sociala medier som källor i nyhetsrapporteringen innebär en förändring i hur källor värderas. Eftersom vem som helst har tillgång till sociala medier kan användandet av dem missbrukas, vilket gör det svårt att veta vem som egentligen ligger bakom informationen, något som är viktigt för nyhetsrapporteringens trovärdighet.Syftet med den här studien var att undersöka hur sociala medier används som källor i Sveriges fyra rikstäckande morgon- och kvällstidningar; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen.

Hydrogeologiska tester av borrhål har länge varit en viktig metod för att estimera sprickigt bergs hydrogeologiska parametrar såsom transmissivitet och magasinskoefficient. Lugeon-tester är borrhålstester där vatten injekteras i en sektion under konstant tryck som höjs och sänks i steg. Utvärderingen av testet kan ge information om flödet i de vattenledande sprickorna är turbulent eller laminärt samt om det uppstår några geomekaniska effekter, såsom elastisk vidgning av sprickor under testets gång. De ekvationer som rutinmässigt används för utvärdering av testet förutsätter stationärt flöde och tryck i slutet på varje trycksteg, förhållanden som sällan återfinns i verkligheten. Antagandet om stationaritet tros ge en felaktig utvärdering av testet och därför har konsultföretaget Geosigma tagit fram en transient numerisk modell som beskriver Lugeon?tester och som kan användas för utvärdering av testet.Modellen har i detta examensarbete använts för att utvärdera Lugeon-tester utförda i Rönnskär av Geosigma, men också Lugeon-tester utförda av författaren i Uppsala.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad större svenska företag innefattar i begreppet CorporateSocial Responsibility (CSR) med fokus på den sociala delen samt att undersöka vilkaaktiviteter de har för att bekräfta sin tolkning av begreppet. Uppsatsen ämnar även undersökavilka faktorer som påverkar till CSR-arbete samt om det går att koppla företagens CSR-arbetetill företagens mångfaldsarbete. För att besvara syftet har intervjuer gjorts via telefon hos sjustörre svenska företag, verksamma inom varierade branscher, med personer ansvariga förrespektive företags CSR-verksamhet. Resultaten av studien har visat på att intressenter har enstor inverkan på företags CSR-verksamhet samt att CSR-arbete anses vara ett bra verktyg förföretag att påvisa ansvarstagande vilket i längden ökar företagets goda rykte. Dessutom harproblematiken kring begreppet CSR komplexitet framkommit samt att de sociala CSR-aktiviteter är svårmätta och svårdefinierade..

Bakgrund: Brand personality beskrivs i litteraturen som den uppsättning avpersonliga egenskaper som beskriver ett varumärke, genom att försevarumärken med mänskliga drag kan konsumenten lättare relatera ochknyta an till sina egna preferenser utifrån sin egen karaktär (Aaker 1997).Det var år 1997 som forskaren Jennifer Aaker (1997) kom med denförsta definitionen om brand personality, som följde "the set of humancharacteristics associated with a brand" (Aaker 1997, p 347).Syfte: Syftet är att förklara hur Aaker?s (1997) modell brand personality ?thebig five? kan revideras för att passa till den Svenska kontexten.Forskningsfråga: Vilka dimensioner i modellen brand personality ?the big five? (Aaker,1997) behöver revideras för att appliceras i en Svensk kontext?Vilka personlighetsdrag och dimensioner är unika för den svenskakontexten och behöver därmed adderas till brand personality modellen?Metod: Denna studie har antagit en abduktivt angreppssätt, där tidigareforskning om brand personality har varit utgångspunkt. Författarna toggrund i befintlig teori med avsikt att testa modellen ?the big five? skapadav Aaker (1997) empiriskt i en ny kontext. Till studien tillämpadesfokusgrupp (förstudie) och enkät.Resultat och slutsats: Genom studien var det möjligt att fastslå att Aakers (1997) ursprungligamodell brand personality, inte var funktionell i den kontext som studienämnar.

Introducerandet av de sociala medierna har påverkat och förändrat sättet hur vi människor kommunicerar på. Det är i dagens samhälle både populärt och vanligt underhålla relationer, skapa nya eller enbart enkla konversationer via sociala medier. Företag och marknadsförare har insett betydelsen av den här mediekanalen, därför har användning och närvaro från företagens sida inom denna mediekanal expanderat kraftigt under den senaste tiden. Dock finns det svårigheter att definiera vad det ger i direkt affärsvärde till företaget. Studien handlar om att undersöka vilka möjligheter samt verktyg som finns tillgängliga för marknadsförare till att mäta marknadsföringseffekter i sociala medier.

Detta arbete har skrivits för att undersöka hur konsekvenser som rör sociala frågor beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) för detaljplaner. Idén bakom uppsatsen kommer från mitt stora intresse för hur det vi som planerare och landskapsarkitekter ritar påverkar människor. Vilken kunskap finns egentligen om vilka konsekvenser det vi bygger får för befolkningen som berörs och hur utvärderas detta? Enligt lagen skall en MKB upprättas om planen i fråga kan beräknas ha betydande miljöpåverkan. Man skall i så fall ta fram ett dokument, en MKB, som beskriver konsekvenserna planen för med sig på miljön men även för människor och deras hälsa.

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

Syftet är att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser på sitt eget sociala liv på internet.Materialet till arbetet består av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i åldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder på att internet fungerar som en förstärkning av respondenternas befintliga sociala nätverk. Respondenterna är starkt förankrade i deras lokala miljö. Den främst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet är inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett träningsfält för deras identitetsutveckling. .

Förskolans miljö är en viktig del i förskolans verksamhet och vår studie undersöker hur pedagoger tolkar barns inflytande över förskolans miljö. Fokus under undersökningen är vårt antagande om att pedagogernas sociala representationer påverkar barns möjligheter till inflytande över förskolans miljö. Vår uppfattning är att förskolans läroplan ger utrymme för olika tolkningar av hur pedagoger bör sträva mot målen i förskolans läroplan och därmed spelar de sociala representationerna en stor roll i hur dessa tolkas. Vi menar att pedagogernas sociala representationer formar verksamheten i förskolan och därmed även barnens möjligheter till inflytande över förskolans miljö. Undersökningen är baserad på tre olika fokusgruppsintervjuer med pedagoger i förskolan som deltagare och syftet var att diskussionerna skulle synliggöra pedagogernas olika tolkningar av barns inflytande över förskolans miljö. Vår studie visar att pedagogerna anser att de arbetar medvetet med att barnen ska ha inflytande över förskolans miljö, samt att de sociala representationerna skiljer sig mellan de olika förskolorna.

Fysisk modell är ett är ett effektivt medel att översätta arkitektoniska koncept till konkret form - både för den egna förståelsen och kommunikation med kollegor, kunder och allmänhet. Modellen är ett av de verktyg som står landskapsarkitekter och arkitekter till hands i gestaltningsprocessen. Inom både svensk utbildnings- och arbetskultur verkar det finnas en syn på modellbygge som tidsödande och svårtillgängligt, trots att dess fördelar ofta diskuteras och tillämpning uppmuntras av både lärare och yrkesverksamma. Parallellt ökar datorgenererade bilder och modeller inom gestaltning och kommunikation, på grund av de senaste decenniernas teknologiska revolution. Syftet med detta arbete var att utforska modellen som skissverktyg och dess konkreta bidrag till en gestaltningsprocess.

I vårt tolkningsarbete ser vi att vårt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhållning och som uppmuntrar till mångfald och interna stridigheterna, tävlingar, karriärstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ”byslagsmål” om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna främjar ledningen på ett naturligt sätt såväl framväxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillväxten och bereder vägen för de nya ledarna.

Det är viktigt att personalgrupper inom behandlings- och stödverksamheter präglas av positiva sociala interaktioner och lyckade ritualer för att uppfylla funktionalitet och effektivitet. Brist på positiva sociala interaktioner och lyckade ritualer riskerar att skapa en personalgrupp som präglas av oenighet och konflikter. Studien syftar således till att undersöka hur sociala interaktioner i en personalgrupp inom en stödverksamhet inverkar på det dagliga arbetet. Studien syftar även till att undersöka hur en positiv och funktionell personalgrupp skapas genom samspel mellan gruppmedlemmarna. Vidare diskuteras relationen mellan personalgruppens funktion och klienterna.