Relationen mellan läraren och eleven har stor betydelse för trivseln i skolan och i klassen. Vi har alla våra erfarenheter av lärare och hur man uppfattar sin lärare varierar från person till person. Syftet med detta arbete var att studera bemötandet av lärare i årskurs 6 ur ett elevperspektiv, och på vilket sätt detta bemötande påverkar trivseln i skolan. Hur viktig är relationen mellan läraren och eleven? Har eleverna någon gång känt sig orättvist bemötta? Elever i årskurs 6 har delat med sig av sina erfarenheter och tankar genom att delta i kvalitativa intervjuer.

Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.

Bakgrund. Skratt och humor inom vården kan minska stress, oro, rädsla och utbrändhet. Humor kan även bygga relationer och lätta upp stämningen. Humor kan användas som kommunikationsmedel mellan människor. Syfte.

Relationen mellan samhälle och individ har länge varit ett omtvistat ämne i samhällsvetenskapen. Diskussionen har ofta kommit att föras mellan de två motsatta ståndpunkterna holism och individualism. Enligt den förstnämnda måste samhället förstås som en helhet vilken inte låter sig reduceras till summan av individerna betraktade separat. Enligt den andra måste sociala fenomen förklaras som resultat av individers handlingar. Medan både Durkheim och Weber enkelt låter sig placeras i varsin ände i detta motsatsförhållande, har varken Marx eller Mead tolkats på ett motsvarande entydigt sätt.

Titel: Vad tycker chefen? ? En kvalitativ intervjustudie angående chefers syn på relationen mellan hälsa och arbetsplats.Bakgrund: Tidigare forskning har kommit fram till att arbetsplatsen och arbetsmiljön har en inverkan på hälsan, men att även individuella faktorer spelar in. Vi har inte funnit någon tidigare forskning som med hjälp av kvalitativ ansats undersökt chefernas syn på hälsa på arbetsplatsen.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva chefers syn på relationen mellan hälsa och arbetsplats.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem chefer inom matvaru- och kontorsverksamheter. En innehållsanalys av transkriberingarna gjordes, vilket resulterade i fyra huvudkategorier baserat på informanternas utsagor.Resultat: Hälsans ömsesidigheter ur ett holistiskt perspektiv, det som cheferna anser bidrar till hälsan hos medarbetarna och chefens ansvar att tillhandahålla en god arbetsmiljö.Diskussion: Informanterna påpekade vikten av att ge uppmuntran till sina anställda, vilket kan leda till meningsfullhet som är en del av teorin känsla av sammanhang. Kommunikationen användes för att personalen skulle få möjligheten att vara med och bestämma, vilket då ger individen kontroll över sin egen situation om krav-kontroll-stödmodellen appliceras.

Följande studie undersöker i vilken utsträckning parterna i trepartsförhållandet Upsala Nya Tidning, annonsör och läsare har överensstämmande åsikter om vad som är viktigt i relationen, samt hur väl de känner till varandras uppfattningar. Vi väljer att studera förhållandet ur ett trepartsperspektiv då de mer traditionella tvåpartsförhållandena inte är tillräckliga för att beskriva den komplexa verkligheten. Studien utgår från UNT:s printupplaga, men skildrar även skillnader mellan den och webbupplagan. Ett representativt urval av varje part tillfrågades via en enkätundersökning vad de själva tycker är viktigt och vad de uppfattar är viktigt för övriga parter. Resultatet visar på att parterna inte har överensstämmande åsikter om vad som är betydelsefullt i relationen.

Att bli svårt sjuk eller skadad innebär, förutom det fysiska traumat, också att vi blir utelämnade till dem som skall vårda oss. För att patient och närstående skall uppleva trygghet i vårdsituationen är det viktigt att sjuksköterskan har förmåga att se och bekräfta patienten och de närstående i deras lidande. Syftet var att beskriva hur den vårdande relationen uppstår och kommer till uttryck mellan intensivvårdssjuksköterskan och patient/närstående. Syftet var också att belysa betydelsen av en vårdande relation. Studien genomfördes i form av en litteraturstudie, där 14 vetenskapliga artiklar granskades.

Uppsatsens syfte är att ur ett personalperspektiv undersöka och beskriva kunskapsläget i äldreomsorgsarbete inom hemtjänsten med brukare som har alkoholproblematik. Syftet belyses via följande frågeställningar; 1) Hur beskrivs arbete med vård och omsorg hos brukaren generellt i forskningen? 2) Hur påverkas brukarens självbestämmande och livskvalitet generellt vid behov av vård och omsorg från äldreomsorgen? 3) Hur beskrivs arbete med vård och omsorg hos brukaren med alkoholproblematik i forskningen? 4) Hur påverkas brukarens självbestämmande och livskvalitet generellt vid behov av vård och omsorg från äldreomsorgen om brukaren har alkoholproblematik? För att besvara frågeställningarna valdes selektiv kunskapsöversikt som består av 11 utvalda primärdokument. Syfte och frågor i vår uppsats analyserades och besvarades via socialkonstruktionistisk och DBO-teorin, en handlingsteori. Resultatet av uppsatsen visar att: relationen mellan personal och brukare är avgörande för brukarens självbestämmande och livskvalitet.

Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den långsiktiga relationen mellan CO2-utsläpp per capita och förändringar i BNP per capita enligt teorin om miljö Kuznets kurvan (EKC) i Sverige. I uppsatsen används tidsserier över CO2-utsläpp per capita samt BNP per capita som omfattar åren 1839-2011. Relationen mellan de två tidsserievariablerna har undersökts med ekonometri, för att se om det finns ett samband som ger stöd åt teorin om EKC. Resultaten från de ekonometriska testen indikerar på att det finns en relation som stämmer med teorin. Detta innebär att Sveriges BNP per capita har ökat under hela den undersöka perioden, medan utsläppen av CO2 per capita har nått en vändpunkt från vilken de har minskat.

Syftet för den kvalitativa undersökningen är att undersöka om och hur lärare kan stödja rektorns pedagogiska ledarskap. Undersökningen framförs ur rektorns perspektiv.Följande frågeställningar används för att hitta svar på denna studie:Vad rektorer tycker om det pedagogiska ledarskapet (abstrakta svar, känslor, icke materiellt):Tycker rektorer att det är svårt att klara av det pedagogiska ledarskapet?Hindrar lärare rektorer att klara av det pedagogiska ledarskapet?Vilket stöd skulle rektorer vilja ha av lärare i sitt pedagogiska ledarskapet? Vilket stöd rektorerna får (konkreta svar, ej känslomässiga, materiellt):Vilket stöd får rektorer av lärare i sitt pedagogiska ledarskap?Vilka brister finns det i lärarnas stöd till rektorers pedagogiska ledarskap?Arbetets teoretiska ramverk består av kapitel som handlar om rektorns juridiska, administrativa och ekonomiska ansvar. Det består av kapitel som handlar om rektorns pedagogiska ledarskap men också om relationen mellan rektor och lärare. Relationen är väldigt viktig eftersom ledarskapet inte existerar utan relationer och i relationen är i sin tur kommunikationen central.Undersökningen visar att rektorer ofta nämner ord som diskussion, gemenskap och förtroende.

Bakgrund: Cancersjukdomar är vanligt förekommande i Sverige idag och både diagnos och behandling skapar oro hos patienter och anhöriga. Patienter som fått besked om en cancerdiagnos hamnar ofta i kris och är i stort behov av stöd och uppmuntran under sin sjukdomstid. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att hjälpa patienten hantera sin nya situation. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på vilka känslomässiga behov patienter med cancer har, samt hur de upplever relationen till sjuksköterskan. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie.

Arbetet startades med en undersökning av problemet med stökiga klädhögar och utvecklades sedan till ett projekt med fokus på förvaring av kläder och på hur problemet med klädhögar kan förhindras. Med hjälp av litteratur, marknadsanalys, enkätundersökningar och observationer lades grunden för projektet. Parallellt som nämnda metoder genomfördes pågick också olika idégenereringsmetoder och skissande på olika koncept. Slutsatsen av enkäter och observationer är att klädhögen beror till största delen på tidsbrist och/eller lathet. Fokus i projektet var att skapa en klädförvaring som är lättanvändlig, skonsam och bra för plaggen.

Syftet med vår uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsföräldrar och socialsekreterare, få kunskap om och djupare förståelse för små barn som lever i familjehem. Våra frågeställningar blev därmed: Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare av små barn som placeras? Vid ett omhändertagande, hur kan man bibehålla relationen mellan barn och biologiska föräldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsföräldrar? Hur skiljer sig en placering som är frivillig från en tvångsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare angående barns återförening till biologiska föräldrar? Resultatet från intervjuerna visade på att såväl familjehemsföräldrar som socialsekreterare upplever svårigheter vid placering av små barn och att man bäst bevarar relationen mellan biologiska föräldrar och barn genom kontinuerliga umgängen. Familjehemsföräldrar har inte upplevt några svårigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som är mest gynnsam för barnet. Både familjehemsföräldrar och socialsekreterare framför att målet är att barnet ska återförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svårigheter när barnet känner tillhörighet i familjehemmet..

Efter mångåriga diskussioner med krav på en mer rättssäker asylprocess med större öppenhet och skyndsammare handläggning infördes en ny instans och processordning i utlänningsärenden samt en ny utlänningslag i Sverige den 31 mars 2006. I den nya reformen gjordes asylprocessen i överklagandeledet om till en tvåpartsprocess med muntlig förhandling i migrationsdomstolen. Den nya reformen har dock fått kritik i medierna där det påtalats att personer med likartade skäl fått olika bedömningar i migrationsdomstolarna. En granskning har därför i denna uppsats gjorts av ett urval på fyra domar från migrationsdomstolen i Stockholm den 18 september 2009 som gällde irakier vilka i hemlandet blivit utsatta på grund av deras kristna religion och samröre med ockupationsmakten. Granskningen av domarna visade att det finns brister i rättsäkerheten vad gäller tolkningen av den asylsökandes trovärdighet och att det finns ett behov av att aktuell landinformation från den asylsökandes hemland presenteras av sakkunniga vilka är opartiska i målet.