Denna studie avser undersöka två pedagogiska praktiker med utgångspunkt i bild - och konstundervisning. Genom att intervjua en bildlärare och en konstpedagog undersöks deras arbetsmetoder och förhållningssätt till konst och bilder. Metoden som används är en kvalitativ semistrukturerad intervju. Resultatet analyseras med hjälp av konstpedagogiska teorier formulerade av Anna Lena Lindberg, Carol Duncan, och Helene Illeris. Även ramfaktorteorin finns med i bakgrunden som teori.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Studien handlar om förskolepersonalens kunskap om genus och jämställdhet inom den pedagogiska verksamheten. Bakgrunden tar upp några av studiens centrala begrepp. Därefter beskrivs hur förskolans pedagogiska verksamhet och hur omgivningen i övrigt påverkar barnens identitetsskapande samt hur förskolepersonal kan använda kompensatorisk påverkan för ökad jämställdhet. Den berättar vilka mål läroplanerna och skollagen formulerar angående jämställdhet samt hur förändringar i lärares tankesätt påverkas och påverkar. Metoden som använts är narrativ, kvalitativa intervjuer som analyseras och redovisas som pedagogiska berättelser.

Idag så har skolmaten i alla kommunala skolor enligt lag krav på att den ska vara näringsriktig och kostnadsfri för eleverna. Skolmåltidsverksamheten har utvecklats mycket sedan den utformades. Någonting som är ett förekommande moment i dagens skola är pedagogisk måltid. För ett bra utövande av den pedagogiska måltiden är det relevant att pedagogerna följer riktlinjer som Livsmedelsverket har tagit fram men även som kommuner i många fall vidare utformar. För att undersöka den pedagogiska måltiden har många tidigare studier valt att sätta pedagogerna i fokus.

I dagens förskola/skola kan vi som pedagoger möta barn som har olika former av diagnoser, Asperger syndrom är en utav dem. Syftet med vårt examensarbete var att beskriva och analysera vilka arbetssätt och metoder pedagoger använder sig av när de arbetar med barn som har fått diagnosen Asperger syndrom. Vi har genom intervjuer med pedagoger fått ta del av deras arbetssätt och metoder för hur de arbetar. Resultatet visar att de pedagogiska arbetssätt som pedagoger använder sig av vid arbetet med barn som har Asperger syndrom är bland annat tydlighet, struktur, rutiner samt att man som pedagog inte ska ha samma arbetssätt till alla barn med AS, utan plocka ihop det bästa av alla arbetssätt och gör undervisningen individanpassad..

Syftet med vår undersökning har varit att få en ökad förståelse för vilken betydelse de estetiska kommunikationsformerna har i det pedagogiska arbetet och vilket syfte de estetiska kommunikationsformerna har i den pedagogiska verksamheten. Genom undersökningen ville vi därigenom öka kunskapen om hur arbetet med de estetiska uttrycksformerna kan utvecklas i förskolan. Våra frågeställningar har varit: Vilken betydelse har de estetiska kommunikationsformerna i det pedagogiska arbetet? Vilket syfte har de estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten? De teorier som vi använt oss av berör våra centrala begrepp som är; auditiv, visuell, kinestetisk, multimodalitet, pedagogroller och miljö. Dessa har kopplats till, samt ifrågasatt resultatet av pedagogernas beskrivning av sitt arbete med de estetiska kommunikationsformerna.

Syftet med föreläggande undersökningen är att skapa en fördjupad förståelse för gymnasieelevers syn på bristande motivation till skolarbete. Mer specifikt, att fånga elevernas egna bilder av hur mötet med läraren påverkar deras motivation i klassrummet. Underlaget för den empiriska undersökningen är intervjuer med elever som varit slumpmässigt utvalda. I undersökningen, där en kvalitativ metod använts ingår nio elevers berättelser. De elever som deltagit i undersökningen har informerats om att deltagandet är frivillig, att de när de önskar under intervjun kan välja att avbryta den samt att de har rätt till anonymitet.Resultatet av undersökningen visar att den faktor som har störst betydelse för elevernas motivation är det pedagogiska mötet, det vill säga mötet mellan lärare och elev i såväl undervisningssituationer som utanför undervisningstid.  Vilket har betonats av alla de elever som ingår i denna undersökning.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i södra Sverige ordnar/planerar och genomför måltider, samt hur de i fyra förskolor kan se på måltidssituationer som lärandetillfällen. Med tanke på den dagliga stressen och tidsbristen som upplevs på förskolor idag kopplar jag detta till läroplanens mål om vikten av det pedagogiska mötet vid matsituationer. För att uppnå syftet tar jag hjälp av litteraturstudier, intervjuer och observationer. Observationerna visar att lärarna inte har konkreta tankar över hur de planerar eller genomför måltider. Resultatet jag kommer fram till är att lärarna har varierade erfarenheter när det gäller lärandet vid måltidssituationer.

Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Det pedagogiska arbetet är grunden i förskolan. Tempus är det system vår studie kommer att handla om. Tempus är ett system för schemaläggning på förskola och fritidshem. På Tempus hemsida kan man läsa kommentarer från förskollärare, föräldrar och rektorer som menar att Tempus ger mer tid till pedagogiskt arbete.

Uppsatsens syfte är att belysa hur de intervjuade pedagogerna arbetar med elevinflytande i deras olika verksamheter. Intresset ligger i att undersöka pedagogernas olika synsätt samt de eventuella pedagogiska redskap som de har att tillgå, det vill säga hur de gör när de införlivar elevinflytande. För att kunna ta reda på hur pedagogerna arbetar med detta genomfördes sex kvalitativa intervjuer med pedagoger från förskolan, förskoleklassen, grundskolan, fritids och specialpedagogisk verksamhet. Det är viktigt att lyfta fram dessa etablerade pedagogers synpunkter och kunskaper, då de besitter olika erfarenheter. Delar av resultaten visar att det deliberativa samtalet (det samtalsdemokratiska samtalet), är ett av de pedagogiska redskap som pedagogerna använder sig av för att kunna införliva elevinflytande i förskolan och skolan..

Syftet med denna studie var att få en inblick i hur ett antal lärare och förskollärare tänker kring den pedagogiska miljön i allmänhet och på sin arbetsplats i synnerhet. Syftet med studien var också att belysa eventuella skillnader och likheter i synen på den pedagogiska miljön mellan dessa två lärargrupper. Med pedagogisk miljö menas i denna studie den fysiska miljön. För att genomföra denna studie användes kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Sex personer intervjuades, tre lärare verksamma i årskurs F-6 samt tre förskollärare verksamma i förskolan med åldrarna 1-5 år.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Denna rapport har som syfte att ge en tydligare bild av hur elevernas syn på pedagogisk programvara och den traditionella undervisningen fungerar tillsammans på ett av gymnasiets el-program i Luleå. En kvalitativ metod har använts där elever intervjuats i samband med studien. Intervjuerna har sammanställts och analyserats. Resultatet av studien visar på att eleverna hade stort utbyte av den pedagogiska programvara som erbjöds under lektionstillfällena. Simuleringsprogrammet kunde i studiens kontext hjälpa eleverna att se ämnet ur en annan tydligare synvinkel..

Denna studie syftar till att beskriva hur djur används i två förskolor med särskild profilering mot djurhållning samt hur pedagoger använder sig av djur i ett pedagogiskt syfte. De intervjuer och observationer vi genomfört visar att djur i den pedagogiska verksamheten har positiva effekter. Den litteratur vi tagit del av visar också att djur i den pedagogiska verksamheten, och framför allt i arbete med barn i behov av särskilt stöd, är betydelsefullt eftersom det kan få barn att känna empati och utveckla ansvarskänsla..