Denna uppsats behandlar värdering av fastigheter och de faktorer som påverkar ekonomer vid värderingen. Syftet med vår uppsats är att undersöka vad som påverkar ekonomers värdering av fastigheter i offentliga och privata företag, samt att ta reda på om värderingen skiljer sig åt mellan dem. Detta har vi undersökt med hjälp av den institutionella teorin och intressentteorin. Den empiriska undersökningen är en fallstudie som består av fyra intervjuer med ekonomer på ett offentligt och två privata fastighetsbolag. De resultat som vi har kommit fram till är att de olika faktorerna har olika stark påverkan på värderingen i offentliga och privata företag..

Inom vården är empati en viktig grund för vårdarbetet. Forskning har visat att om man känner en ökad empati för en person i nöd så ökar tendensen att hjälpa denne. Frågesällningarna var ifall personal blir utmattade i högre grad vid hög empati och om distansering har att göra med hur länge man har arbetat inom sitt yrke. En kvantitativ studie med 109 mentalskötare och undersköterskor påvisade signifikanta skillnader inom yrkena på empati, utmattning och distans. Undersköterskor uppvisade en högre empati än mentalskötare.

Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt på mottagarlandets välfärdssystem. Det beror på att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig åldersfördelning är den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför ålder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer än vad den ger. Till skillnad från tidigare studier fokuserar denna uppsats på invandringen och de offentliga finanserna på lokal nivå.

Den långsiktiga bevaringen av digital information innebär nya utmaningar för svenska offentliga arkiv. I arbetet med att utveckla system för att hantera dessa utmaningar utgår svenska offentliga arkiv ifrån en konceptuell rammodell kallad Open Archival Information System (OAIS- modellen). Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska offentliga arkiv kan hantera de aktiviteter som ryms under bevarandeplanering (Preservation Planning) enligt OAIS-modellen. För att uppnå syftet har existerande forskning på området granskats och kopplats till bevarandeplanering enligt OAIS-modellen. För att kunna utvärdera den existerande forskningen har ny empirisk data samlats in genom kvalitativa intervjuer. Viktiga slutsatser som har varit möjliga att dra i denna undersökning är att en migreringsstrategi är att föredra för svenska offentliga arkiv. Det kan även vara lämpligt för svenska offentliga arkiv att frångå OAIS- modellen och lagra teknisk metadata dels i informationspaketet och dels i en separat referensdatabas.

Den långsiktiga bevaringen av digital information innebär nya utmaningar för svenska offentliga arkiv. I arbetet med att utveckla system för att hantera dessa utmaningar utgår svenska offentliga arkiv ifrån en konceptuell rammodell kallad Open Archival Information System (OAIS- modellen). Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska offentliga arkiv kan hantera de aktiviteter som ryms under bevarandeplanering (Preservation Planning) enligt OAIS-modellen. För att uppnå syftet har existerande forskning på området granskats och kopplats till bevarandeplanering enligt OAIS-modellen. För att kunna utvärdera den existerande forskningen har ny empirisk data samlats in genom kvalitativa intervjuer.

Det överordnade temat för uppsatsen är det offentliga rummets konstruktion och förändring. Det preciserade syftet är att i en nutida kontext undersöka och analysera olika aktörers föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet. Följande frågor ställs för att i en nutida kontext undersöka och analysera aktörernas föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet: - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycks av medborgarna i en konkret detaljplaneprocess? - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycker kommunen? - Vilken betydelse tillmäter arkitekten arkitekturen i konstruktionen av det offentliga rummet? Undersökningens övergripande forskningsdesign är en fallstudie och fallet som undersökts är station Triangeln med omgivning i Malmö. Det empiriska materialet består av tidningsartiklar, kommunala planhandlingar, intervjuer och jurymotiveringar och deras hållbarhet kommer prövas med hjälp av triangulering.

Vad det är som händer inom hälso- och sjukvårdssektorn är ett frågetecken, då vissa chefer blir ut- och inrullade i landstingens verksamheter. En vårdcentral har fått anlita konsultbolag för att kunna rekrytera en ny chef till sin verksamhet, då de misslyckat med rekryteringen själva. Idéer om New public management har börjat implementeras i landstingen, vilket betecknar Den offentliga sektorns omvandling till att arbeta med företagiserade metoder gällande dess organisering och styrsätt. De nya arbetsmetoderna inom hälso- och sjukvårdssektorn har setts orsaka attitydproblem. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur ledningsarbetet inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer har kommit att påverkas av idéer om New public management.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva och belysa vilken psykisk stress samt press många unga vuxna människor i vårt moderna samhälle lever med. Den psykiska hälsan hos åldersgruppen 16-24 år blir sämre för varje år och jag anser att politiker och makthavare måste få upp ögonen för detta växande problem. Frågeställningarna söker svar på vilka faktorer och katalysatorer som utlöser ohälsosam stress hos den unga generationen samt om det finns någon gemensam nämnare i fenomenet. Detta är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats som innebär att gå från del till helhet och förståelse till förklaring, upprepade gånger ända tills en huvudtolkning träder fram. Tanken med hermeneutiken är även att studien tar sin början där förförståelsen har nått mättnad.

Vi hör idag mycket om hur skola, vård och hemvård inom Den offentliga sektorn allt mer kritiseras för sitt arbete. En del väljer att säga att New Public Management, en ny styrreform som svept över världens offentliga organisationer, är anledningen. I denna uppsats är syftet att undersöka en kommunal hemvårdsorganisation i Sverige som genomgått ett antal förändringar som påverkat många delar av verksamheten. Genom att uppmärksamma New Public Management och dess tillhörande komponenter såsom strävan efter kostnadseffektivitet och formen av en företagsmodell har en studie förts kring hur förändringen påverkat organisationen, och om den skapat några utmaningar. Studien bygger på Nyinstitutionella teorier som behandlats av Göran Ahrne och Apostolis Papakostas[1].

Intresset för nationell värdegrund är stort och detta framför allt efter det lagtillägg som instiftades i socialtjänstlagen (SoL) 5 kap. 4§ i januari 2011. Den nationella värdegrunden handlar om att omsorgen ska utföras med fokus på den äldre personens välbefinnande och möjlighet till ett värdigt liv. Ledord i NPM:s omfattande reformer är bättre effektivitet, konkurrens, samt bättre målstyrning och uppföljning. Metoder som förespråkas för att nå dessa idealtillstånd är bland annat konkurrensutsättning, privatisering, målstyrning och decentralisering.

Projektet är ett kombinerat kvinnocenter och hamam i Rinkeby. Det bygger på en analys av det offentliga rummet i Rinkeby och de föreslagna förändringarna av det offentliga livet i och med Järvalyftet..

Under 1990-talet har Den offentliga sektorn influerats av marknadsreformer som New Public Management och principer såsom Beställar- utförarmodellen (BUM), främst för att sänka kostnader och uppnå effektivitet. BUM är en av de principer som främst fått fotfäste i Sveriges offentligt styrda verksamheter som exempelvis Hälso- och sjukvården. När modellen infördes i Region Skåne var det viktigaste målet var att skilja på beställare och utförare för att uppnå en effektivare styrning av Hälso- och sjukvården. Beställarnas uppgift blev att formulera målen för verksamheten medan utförarnas uppgift blev att bedriva verksamheten i enlighet med dessa mål. En effektivare beställarstyrning uppnås enligt styrmodellen genom kontrakt, där avtal skrivs mellan parterna angående om produktion och kostnader och genom budgetering.

Ett offentligt stadsrum ses av de flesta som ett rum i staden som alla har tillgång till, vilket det absolut är. Dock ser jag detoffentliga rummet som något mer än bara en plats som alla fårbesöka. Det offentliga stadsrummet är ett rum där människor kan mötas, bli sedda, manifestera, samtala, aktivera sig, vila och betrakta för att bara nämna några egenskaper. Det offentliga rummet är ett viktigt rum för att kunna skapa ett välmående och utvecklandesamhälle. Makthavare och planerare lägger i många fall mycket resurser på att förbättra storstädernas representativa offentliga ytor, så som stora torg och stadsparker.

Idag står det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden.

Tidigare internationell forskning har visat att remissfrihet innebär att patienter får snabbare kontakt med sjukgymnast, färre behandlingstillfällen, samt att arbetsbelastningen för läkare minskat. Även aspekter så som att sjukgymnaster inte hade tillräckligt med självförtroende att arbeta som första instans framkom. Syftet med studien var att undersöka sjukgymnasters erfarenheter av remissfriheten. Material och Metod: En egenkonstruerad enkät användes. Enkäterna skickades ut till 19 olika verksamheter inom offentlig och privat sektor i Norrbottens läns landsting.