Syftet med mitt arbete är att undersöka vad slöjdlärare och lärare som undervisar i historia på grundskolan, skolår 3-6, anser om samarbete mellan det teoretiska ämnet historia och det praktiska ämnet slöjd. Undersökningen svarar på frågorna: Kan grundskolans historie- och slöjdlärare samarbeta för att levandegöra historieämnet? Hur skulle ett gränsöverskridande arbete mellan historia och slöjd med syfte att levandegöra historien se ut? Om det finns, hur ser det ut? Genom kvalitativa intervjuer samt en enkel enkät till textillärarlistan, ett forum för textillärare, har jag fått svar på vilka möjligheter och hinder som uppstår eller kan uppstå för att samarbete mellan historia och slöjd ska komma till, men undersökningen ger även en bild över hur det ser ut med samarbete i stort. Olika erfarenheter eller brist på erfarenheter ger också en bild om hur det ser ut på olika skolor, vilket överensstämmer med den nationella utredning som gjorts 2003. Jag har använt mig av litteratur, avhandlingar och styrdokument som handlar om historieämnet, slöjdämnet, olika samarbeten, temaarbeten och annat som va-rit relevant för min undersökning.

Examensarbetets syfte är att undersöka historiemedvetande och föreställningar om genus hos skånska gymnasieelever. Vilka föreställningar har eleverna om kvinnor och män då, nu och sen? Spelar elevernas kön någon roll för hur de uppfattar mäns och kvinnors möjlighet att agera i historien och vad säger detta om deras historiemedvetande? Det material vi analyserat är svar från Skåneprovet, ett gemensamt och avslutande prov i gymnasieskolans kurs Historia A, vilket skrevs 2006. Vi har fokuserat på en fråga som gäller kvinnors ställning och villkor under senare delen av 1900-talet. Med hjälp av en tolkningsmall har vi försökt fånga vilka föreställningar om kvinnors och mäns villkor eleverna har och hur de resonerar kring genusrelationer och människors handlingsutrymme i historien och samtiden.

Syftet med detta arbete är dels att få en bild av skrivandets artefakter i historien, både i ett allmänhistoriskt och i ett skolhistoriskt perspektiv, och dels få kunskap om elevers förhållande till elektronisk och manuell skrift. En del av syftet är också att ta reda på vilka fördelar respektive nackdelar det finns vad gäller elektronisk skrift. Arbetet innehåller en litteraturstudie samt en enkätundersökning.Resultatet visar att pennan och tangentbordet har sina självklara platser bland övriga artefakter för skrivande och att elever använder dessa båda skrivredskap parallellt. Resultatet visar också att det finns både fördelar och nackdelar med att använda elektronisk skrift..

Föreliggande uppsats är en genusinriktad och diskursanalytisk studie som undersöker det nya läromedlet Perspektiv på historien 1b, (2011), som utkommit i samband med de nya kursplanerna i historia och läromedlet är specifikt gjord för kursen historia 1b. I studien analyseras om nämnda läromedel har ett genusperspektiv och om den nya kursplanen förespråkar ett sådant. Diskursanalysen som används utgår från Winther Jørgensen och Philips, diskursteori i Diskursana-lys som teori och metod, (2000). Jag har också kombinerat denna diskursteori beträffande metod med en så kallad genustrappa, som utgår från den Edwertz och Lundström själva komponerat i deras studie, Jämställdhets- och genusperspektiv i kurslitteraturen, (2003). Dessutom analyseras också några av förekommande bilder utifrån Hirdmans Genuskontrakt hon bl.a.

Examensarbetets syfte är att undersöka vilka strategier lärare har för att historieundervisningen skall bli meningsfull i ett mångkulturellt klassrum. Med meningsfull i detta sammanhang menas att även andra länders historia, utöver den svenska historien, belyses i undervisningen. Ur syftet formulerades två frågeställningar, som avsåg undersöka hur historieundervisningens ser ut vad gäller val av innehåll och genomförande i ett mångkulturellt klassrum, samt hur historieundervisningen motiveras av lärare i ett mångkulturellt klassrum. För att finna dessa meningsfulla strategier har ett antal kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma i mångkulturella klasser genomförts.Den tidigare forskningen visar på en monokulturell historieundervisning baserad på historisk tradition, normer, styrdokument, läromedel och lärares inställning. Utgångspunkt har därför varit att lärarna försätts i en situation där undervisningen inte kan bli annat än monokulturell.Undersökningen visar på en historieplanering som främjar den svenska historien.

Undersökningen syftar till att ta reda på hur pedagoger genom bilder kan ge kunskap, förståelse och inlevelse i och för historien. Vi undersöker även det källkritiska arbetet kring bilder samt hur vi kan sätta in bilden som redskap i ett historiedidaktiskt sammanhang. I arbetet jämför vi pedagogernas arbete med bilder i historieundervisningen på kommunala skolor och internationella friskolor. I undersökning använder vi oss av metoden kvalitativ intervju där fyra personer ingår. Resultatet visar att våra informanter, som samtliga är pedagoger, använder sig av bilder på olika sätt för att ge eleverna kunskaper på olika nivåer.

Uppsatsen syftar till att genom en jämförande analys undersöka Stefan Löfvens och Fredrik Reinfeldts historiebruk under valrörelsen 2014, för att på så sätt se på vilket sätt ideologiska skillnader påverkar användandet av historia. Det finns förhållandevis få studier gjorda om de borgerliga partierna, och om deras förhållande till de partier som ligger till vänster på den politiska skalan. Tidigare undersökningar har främst fokuserat på partiernas historia. Denna uppsats handlar istället om dagens politikers användande av historien. Uppsatsens källmaterial utgörs av tal som partiledarna hållit under valrörelsen.

Mellan 1935 och 1975 tvångssteriliserades cirka 63 000 svenskar av den svenska staten enligt gällande lagstiftning. Denna period i svensk historia kom åter att uppmärksammas både i Sverige och internationellt i augusti 1997 efter att Maciej Zaremba, kulturjournalist på Dagens Nyheter, publicerat flera artiklar om tvångssteriliseringarna. Detta resulterade i att staten också tillsatte en utredning i frågan vilket även gav steriliseringsoffren rätt till ekonomisk ersättning. Flertalet skrifter har publicerats i detta ämne, de flesta utgivna på 1990-talet. Men hur har dessa skrifter framställts? Tar författaren ställning i steriliseringsfrågan? I denna uppsats analyseras tre författares framställningar av tvångssteriliseringarna, vilka alla är utgivna under debatten som startade 1997.

Vi presenterar i detta arbete ett förslag på kursupplägg för att undervisa emancipatoriskt i historia på gymnasiet. Tanken med vårt förslag är att utforma en undervisning som kopplar elevens livsvärld tillbåde nutid och dåtidshistoria. Syftet med detta kursupplägg äratt jobba innanför ramarna för gy 11 men ge ett nytt sätt att bedriva historieundervisning på. Historiemedvetande, emancipation, den dubbla tankeprocessen och Biestas trefunktionsmodell ärde centrala teoretiska begreppen för detta utvecklingsarbetes utformning och utvärdering. Kursupplägget är uppbyggt utefter en kronologisk historieförmedling i enlighet med den som förespråkas i läroplanen.

Syftet med den här uppsatsen var att utforma ett kursupplägg till A-kursen i historia på gymnasiet som utgår från perioden 1900-2009. Vi ville undersöka om man genom ett sådant upplägg kunde uppnå kursmålen och samtidigt skapa ett bra underlag för att fördjupa historiemedvetandet hos eleven. Historiemedvetande och genealogi var två centrala teoretiska begrepp i utformandet och utvärderingen av upplägget. I kursupplägget arbetar vi oss framåt genetiskt från år 1900 och gör genealogiska kopplingar till den tidigare historien. Perioden 1900-2009 delades in i 10 arbetsområden, där viktiga händelser och skeenden behandlades, och utifrån vilka genealogiska kopplingar gjordes.

Vårt arbete handlar om hur historieämnet sett ut och förändrats i stora drag sedan folkskolans tid fram till idag. Vår fokus ligger dock på huruvida man inom historieämnet arbetar med en historieundervisning anpassad för de mångkulturella eleverna och hur man ska arbeta för att integrera de mångkulturella elevernas historiekultur i undervisningen samt skapa en historiekunskap vilken alla elever kan använda sig av. För att få en bredare inblick har vi även valt att få med hur det mångkulturella samhället kommit att påverka historieämnets karaktär. För att klarlägga detta har vi gjort intervjuer med tre personer med svensk bakgrund och tre med utländsk bakgrund och genomfört enkätundersökningar där vår undersökningsgrupp bestod av två femteklassare på skolor med elever med blandade etniciteter. Vi har även använt oss av litteratur vilka relaterar till vårt (undersökningsområde).

Denna studie har i avsikt att undersöka och jämföra hur den gemensamma svensk-polska och polsk-svenska historien som utspelade sig under 1600-talet presenteras i svenska och polska nutida läromedel. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det finns i framställningarna av denna historia och försöker att ta reda på vad de kan bero på. Undersökningen bygger på en komparativ textanalys och jag granskar innehållet i tre polska och tre svenska läroböcker med hjälp av teorier som behandlar bruk och förmedling av historien, beskrivna främst hos Klas-Göran Karlsson, samt sådana teorier som handlar om historiemedvetandet och dess olika varianter som bland annat presenteras av Ulf Zander. Undersökningen visar att det både finns skillnader och likheter i framställningen av den historia som presenteras i de två ländernas respektive läromedel. Den största skillnaden ligger i mängden av stoff som de polska läroböckerna kan lägga fram på grund av sitt omfång, till skillnad från de komprimerade svenska läroböckerna. Den gemensamma dåtida historien består främst av konflikter av olika slag och deras påverkan på den historiska utvecklingen får mycket olika konsekvenser för de två länderna.

Alla människor lever i ett historiskt sammanhang, där de använder sig av, eller brukar historien. Detta behöver dock inte vara ett medvetet historiebruk. Därför har ofta historieförmedling i skolan syftet att ge eleverna en förståelse för detta. Eleverna kan på så sätt bli medvetna om att det finns en relation mellan dåtid, nutid och framtid. De utvecklar då ett historiemedvetande, som i sin tur får konsekvensen att eleverna kan lära av historien, och därmed bruka historien på ett mer medvetet sätt.

Det finns väldigt lite tidigare studier som behandlar hur man motiverar elever i historieämnet. Min undersökning baserar sig på intervjuer av lärare på mellanstadiet. Lärarna är eller har varit klasslärare på mellanstadiet. Med intervjuerna har jag försökt att få fram vad lärarna gör för att motivera eleverna och vilka aspekter som ligger bakom deras uppfattningar. Lärarna använde framförallt olika metoder i sitt arbete för att motivera eleverna i historieämnet.

I både den svenska och den danska kursplanen för historia på grundskolan står det att eleverna ska känna till det egna landets kulturarv respektive historia. Men vad är kulturarvet och hur förmedlas det? Syftet med denna uppsats är att undersöka det svenska och det danska kulturarvet under en tidsperiod då länderna har många gemensamma beröringspunkter, d.v.s. svensk stormaktstid. Undersökningen jämför tre svenska och två danska historieläroböcker.