Sök:

Sökresultat:

562 Uppsatser om Den nye mannen - Sida 2 av 38

Man i en kvinnas värld ? Om könsroller i reklamen med fokus på mannens porträttering.

Mannens roll i reklamen har närmat sig kvinnans genom att den feminiserats och sexualiserats, medan kvinnan är kvar i samma traditionella roll. Resultatet av våra fokusgrupper stödjer till stor del genusteorierna och visar ytterligare att män inte ser på reklam på samma sätt som kvinnor. Antalet anmälningar till ERK har ökat, vilket bland annat visar att etiken i reklamen inte har nått så långt som man hoppats. Detta kan vidare vara ett stöd för en framtida lagändring som skyddar mannen och kvinnan som individer och inte enbart som konsumenter. Det faktum att få studier finns av mannen i reklamen, kräver ytterligare forskning för att se hur utbredd objektifieringen av mannen är på den svenska reklammarknaden..

Glada kvinnor och arga män : en studie av bilder i tidningen Aftonbladet ur ett genusperspektiv

Män och kvinnor framställs på olika sätt i massmedia. Mannen förekommer mer ityngre ämnen i artiklar som handlar om politik, makt och seriösa krönikor medankvinnan figurerar mer i nöjen, feature och artiklar om skönhet. I nyhetsmedier ärmannen den som får ta mest plats och kvinnan är underrepresenterad. Eftersommedias bild av omvärlden påverkar samhället och mottagarna kan medias version avgenus skapa en stereotyp bild av hur kvinnan och mannen ska vara.Studien bygger på en kvantitativ- och en kvalitativ innehållsanalys där fotografier itidningen Aftonbladet analyserades under en vecka. Undersökningens frågor byggerpå ett genusperspektiv och som analysredskap användes den semiotiskabildanalysmodellen.Resultatet visar att mannen är överrepresenterad i Aftonbladet och att kvinnan intefinns med i samma utsträckning.

Maskulinitet i media : En studie av maskulin framställning i svensk TV-reklam

Syftet med denna uppsats är att försöka tolka ett eventuellt mönster av maskulina framställningar och ställa dessa tolkningar i relation till den äldre, mer traditionella bilden av mannen. Detta gjordes genom en studie av reklamfilm i svensk TV. Studien är en diskursanalys som utgår från ett analysschema vilket tagits fram med hjälp av Keith Selby och Ron Cowderys bok How to study television. Analysschemat är indelat i sex olika nivåer. Först och främst har urvalet utgått ifrån reklamer som har någon visuellt identifierbar manlig karaktär.

Häktad : Fånge i ovisshet

I februari 2008 hängde sig en man på häktet i Mariestad. När mannen anträffades av kriminalvårdare fick han hänga kvar i den strypsnara som han hängt sig i. Istället för att lösgöra mannen låste kriminalvårdarna om honom och tillkallade ambulans. Mannen levde när ambulanspersonalen kom till platsen men omkom senare på sjukhuset. Såväl kriminalvårdarnas agerande som den påföljande polisutredningen har kritiserats.

Kvinnors dödliga våld mot män i partnerrelationer

I Sverige dömdes 24 kvinnor för dödligt våld mot partner mellan åren 1995 och 2001. Syftet med denna studie är att få en inblick i och beskriva hur partnervåldet såg ut tiden före och under det aktuella brottet under denna period. Domarna har analyserats utifrån dokumentanalys och meningskoncentrering. Resultatet har visat att det som utmärker partnervåldet tiden före det aktuella brottet är omfattande förekomst av fysiskt våld. Även psykiskt våld förekommer fastän i mindre utsträckning.

Familjen Svart/Vit : En filmanalys av familjen i svenska 50-tals filmer

1950-talet var en tid med ekonomisk tillväxt och låg arbetslöshet. Det var en tid då hemmafruideologin var som starkast och kärnfamiljen var det ideala. Under denna tid, mellan 1950 och 1960 gjordes det sammanlagt 314 filmer i Sverige. 11 filmer av dessa har i denna uppsats analyserats med syftet att ta reda på hur familjen skildrades i de svenska 50-tals filmerna. Detta har gjorts utifrån frågeställnigar som: Hur gestaltades famlijen i svensk film på 50-talet? Hur så strukturen ut och hur var relationen mellan förälder och barn? Resultatet visar på att det är kärnfamiljen som gestaltas där mannen är familjeförsörjare och kvinnan är hemmafru.

Han och hon och hon och han och samhället

I uppsatsen vill jag undersöka samhällskunskapsboken för gymnasiet "Kompass till samhällskunskap" ur ett genusperspektiv. Genom att utföra en diskursanalys hoppas jag finna de diskurser kring kön och genus som finns i boken. Teorin bygger främst på Hirdmans två principer; dikotomin och mannen som norm och överordnad. Samt hur detta är grunden för genusordningen. Resultatet påvisar flera olika diskurser kring kön och jämställdhet.

Stereotyper om kvinnor och män: en enkätundersökning bland journalister på Västerbottens-Kuriren

Undersökningen syftade till att undersöka könsstereotyper. Den teoretiska referensramen betonar stereotypers kognitiva och sociokulturella natur. En enkät tillställdes kvinnliga och manliga journalister. I enkäten gavs en kort informationstext om antingen en fiktiv kvinna eller man. Försökspersonerna ombads skatta hur sannolikt det var att den fiktive personen i texten hade de egenskaper som presenterades i enkäten.

Äventyrslusta och stålbalkar till biceps : ? en kvalitativ studie av konstruktionen av maskulinitet i tidningen Café

Män och kvinnor har alltid tillskrivits olika attribut gällande vad som anses typiskt manligt respektive kvinnligt. Dessa är dock förändrliga över tid, det som klassas som typiskt manligt idag hade troligen en helt annan innebörd på 1700-talet. Ambitionen med den här uppsatsen har varit att försöka få en bild av hur maskulinitet förändrats under en kort period. Genom att undersöka hur mannen presenterats i livsstilsmagasinet Café 1990 och 2009 hoppades jag kunna bilda mig en uppfattning om detta. Jag har använt Yvonne Hirdmans (2001) tre uppdelningar för att få en överblick över hur maskulinitet presenteras i olika sammanhang.

Mellan kvinnans val och mannens agerande En studie om hur våld i nära relationer påverkar relationen mellan mannen och kvinnan inom familjer från arabiska länder i Sverige.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem som alltid har funnits och förekommer i alla samhällen. Män som misshandlar kvinnor kommer från alla samhällsklasser och våldet utövas mot kvinnan bortsett från hennes sociala ställning i samhället. Det som kan variera mellan olika samhällen är orsakerna till misshandel, men konsekvenserna kan vara lika oavsett vilken etnisk bakgrund paret har. I denna studie undersöks och belyses hur förhållandet mellan män och kvinnor som kommer från arabländer påverkas efter det att kvinnan blivit utsatt för våld av mannen. Studien bygger på intervjuer med våldsutsatta kvinnor och fängelsedömda män, och visar att en del våldsutsatta kvinnor lämnar våldsmannen efter misshandeln medan andra kvinnor väljer att fortsätta förhållandet med våldsmannen efter avtjänat straff.

Våld mot kvinnor : socialtjänstens och kvinnojourens roll

Kvinnovåld är stort problem som berör oss alla. Trots att vi befinner oss i en tid där jämlikhet mellan könen är en viktig fråga, så slås årligen ett stort antal kvinnor ihjäl i Sverige av en närstående man. I samhället finns det ideella och statliga organisationer som jobbar mot kvinnovåld. Det är framför allt socialtjänsten och kvinnojouren som är de mest kända och framträdande aktörerna. Dessa organisationer har till uppgift att stödja och hjälpa kvinnan att ta sig ur ett misshandelsförhållande.

Vägen in och vägen ut ur misshandel i en nära relation

Syftet med denna studie är först och främst att försöka beskriva en del av den process en misshandlad kvinna genomgår innan hon kan bryta upp ur ett förhållande präglat av våld, men också för att öka förståelsen för varför det ofta tar tid för en kvinna som lever i ett misshandelsförhållande att lämna mannen. Jag undersöker vilka processer som leder in i och ut ur ett förhållande av detta slag. För att göra detta möjligt valde jag att utgå ifrån en självbiografi, skriven av en kvinna som levt i ett misshandelsförhållande. Den forskning jag funnit om dessa processer handlar dels om de emotionella band som binder kvinnan vid mannen och som gör det så svårt att bryta upp, dels om den långa processen ut ur förhållandet. Det är alltså en form av kvalitativ teoretisk studie där jag delat upp berättelsen i två kapitel; Vägen in och Vägen ut, vilka jag sedan tolkar utifrån en försoningens hermeneutik.

Jämställdhet, maskulinitet och (o)privilegierade subjektspositioner : En intervjustudie om diskurser kring jämställdhet, "den nye mannen" och "andra män"

Föreliggande uppsats utgår från tidigare forskning som hävdar att jämställdhetsdiskursen i Sverige bygger på ett vitt, heterosexuellt, medelklassideal som underordnar andra maskuliniteter. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida jämställdhetsdiskursens ovan nämnda exkluderingar samt maskulinitetsdiskurser som till exempel ?Den nye mannen? kan spåras i mäns artikuleringar av diskurser kring maskulinitet och jämställdhet och hur olika subjektspositioner samt hierarkier begripliggörs och (re)produceras i denna process.Det teoretiska ramverket utgörs av poststrukturalistisk teori kring diskurser, subjektspositioner och ?görandet? av genus och andra sociala kategorier. Dessa kategorier ses ur ett intersektionellt perspektiv som sammanvävda. Uppsatsen försöker vidare förena denna poststrukturalistiska ansats med Connells teori om hegemonisk maskulinitet.Det empiriska materialet består av enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer utförda i tre olika empiriska kontexter där individer i olika sexuella, etniska och klassmässiga subjektspositioner med olika grader av privilegiering i relation till jämställdhetsdiskursen befinner sig.Resultatet visar att den maskulinitetsdiskurs som artikulerades i samtliga kontexter låg nära diskursen kring ?Den nye mannen?; ett mer jämställt, eller i alla fall barnorienterat, maskulinitetsideal.

Den misshandlade kvinnans autonomi ? självbestämmande, frihet, uppfyllan av önskan och självständighet

Våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och leder till psykiskt och fysisk ohälsa för den drabbade kvinnan. Syftet med studien var att undersöka kvinnors erfarenheter av att leva med män som misshandlar dem genom tolkning utifrån Sandmans definition av autonomibegreppet. Metoden var litteratursökning och 10 vetenskapliga studier som beskriver misshandlade kvinnors erfarenheter valdes ut. Resultatet tolkades utifrån temana självbestämmande, frihet, uppfyllan av önskan och självständighet. Temat självbestämmande visade att den misshandlade kvinnan fattade beslut om huruvida hon skulle lämna mannen, säga emot mannen och berätta för omgivningen eller ej, samt vidtog strategier för att undvika att bli utsatt för mannens våld.

En kvalitativ undersökning av professionella socialarbetares konstruktioner av kvinnomisshandel

Syftet med undersökningen var att utifrån beskrivningar från professionella socialarbetare, som arbetat med kvinnor som varit utsatta för mäns partnervåld, analysera vilka konstruktioner dessa professionella socialarbetare hade av den här klientgruppens situation. Frågeställningen var vilka konstruktioner ett urval av professionella socialarbetare, som arbetat med kvinnor som varit utsatta för mäns partnervåld, hade. Frågeställningen var fokuserad på följande teman: kvinnans livsvärld, förhållandet till mannen, våldet i relationen och faktorer för att stanna kvar i- respektive faktorer för att lämna förhållandet. Metoden var semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Fem professionella socialarbetare från olika kvinnojourer och socialtjänster intervjuades.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->