Sökresultat:
2366 Uppsatser om Den nya utformningen av 3:12-reglerna - Sida 41 av 158
Intresse, makt och kunskap: en regimteoretsik analys av klimatförändringsregimens tillkomst
Denna uppsats syfte är att söka och fastställa de variabler av vikt, inom klimatförändringsregimens tillkomstprocess, som har betydelse för att regimen har tillkommit. Denna studie genomförs genom skapandet av ett teoretiskt ramverk bestående av de regimteoretiska perspektiven intresse, makt och kunskap. Detta används vidare för att först fastställa när regimen skapas och dess tillkomstprocess, för att sedan åskådliggöra variabler av vikt.
Utifrån dessa premisser visar denna studie att variablerna av vikt särskilt var:
förhandlingsparternas möjlighet och intresse att anta den problemlösande formen av en
integrativ förhandlingsapproach under beslöjningen av osäkerhet, vilket stimulerades av användandet av beslutsmekanism efter konsensus och koncentration på rättviseaspekter;
användandet av makt och utnyttjandet av relativa maktmöjligheter inom kampen att diktera reglerna; och framkomsten av vetenskaplig konsensus om både lämpliga
anpassningsstrategier och den mänskliga påverkan av jordens klimat, samt dess möjlighet till influerande av aktörer med bestämmandemakt..
Djurskyddskontroll av sällskapsdjur som omfattas av saknr. L80
Sedan 2009 ligger ansvaret för kontroll av djurskyddslagstiftningens efterlevnad på länsstyrelserna. För att underlätta arbetet för djurskyddshandläggare har Jordbruksverket författat flertalet checklistor för olika typer av djurhållning. Dessa checklistor kompletteras av vägledningar för att användaren ska kunna nyttja dem på bästa sätt. Checklistorna är utformade så att djurskyddshandläggaren genom att följa checklistan gör en bred kontroll av flera, noga utvalda, punkter och risken för försummelse av något område minskar. Dagens checklista för sällskapsdjur innehåller både hund och katt samt övriga sällskapsdjur trots att dessa omfattas av två olika författningar.
Dynamiska gränssnitt för dataspel
Denna rapport beskriver utformningen, implementationen och utvärderingen av en arkitektur för dynamisk hantering av grafiska gränssnitt. Den dynamiska hanteringen handlar om möjligheten att ladda in och ladda ur gränssnitt som är specificerade i dokument utan att starta om spelet.Arkitekturen realiserades genom att implementera ett system i C++. Resultatet blev ett fullt fungerande system som klarar att hantera flera gränssnittsdokument dynamiskt. Dokumenten som hanteras av systemet är skrivna i XML format som fungerar väl för beskrivning av gränssnitt.Arbetet kommer fram till att förutom möjligheten att beskriva gränssnitt i form att kontroller och deras egenskaper behövs ett system för att hanterade händelser i gränssnittet. T.ex.
Vinterhjälpmedel till rollator : Framtagning av en funktionsprototyp för att underlätta rollatoranvändandet vintertid
Rapporten innefattar hur en funktionsprototyp till ett vinterhjälpmedel för en rollatorutvecklats. Alla de väsentliga stegen i utformningen beskrivs grundligt, från det att idéerkläcks tills dess att prototypen är klar för tillverkning. Utifrån en idé om ett vinterhjälpmedelhar arbetet fortlöpt till en prototyp bestående av en konstruktion med skidor som enkeltmonteras på rollatorn. Arbetet berör ergonomiska analyser på användande av prototypen samtdimensionering.Stor vikt under utvecklandet har lagts vid människan och hennes funktion för att få en produktanpassad efter rörelseapparatens förmågor och begränsningar.En nyhetsgranskning över produkten har utförts där utfallet var positivt, vilket innebär attprodukten nu är i ett läge där en patentansökan planeras.Produkten lämnar utrymme för vidareutveckling..
DISCIPLIN : - mål eller medel En kvalitativ fallstudie kring förskolans disciplinerande struktur och praktik.
Syftet med detta arbete är att ta reda på hur personal i förskolans verksamhet kan se på disciplin och hur deras disciplinpraktik kan se ut. Studien som genomförts är fallstudier på två olika förskoleavdelningar och studiens empiri består av observationer och intervjuer av samtliga personer på dessa förskoleavdelningar. Resultatet visar att olika syn råder på vad disciplin innebär och hur den praktiseras. Då disciplin ses som ordning och reda där gemensamma regler arbetats fram i en delaktig barngrupp och där barnen ses som kompetenta är disciplinpraktiken förenlig med förskolans uppdrag som framhålls av läroplanen. Då arbetet med disciplin sker utifrån tanken på att barn bör tuktas och där reglerna sätts av vuxna och är inkonsekventa blir disciplinpraktiken däremot inte förenlig med förskolans demokratiska uppdrag.
Design från intressen : Hur intressen kan påverka utformningen av ett stridsfordon till att framstå som vänligt sinnat och eget
Detta examensarbete behandlar hur individers mål, ståndpunkter och attityder kring ett föremål kan användas i föremålets design för att individerna lättare skall kunna identifiera sig med föremålet ifråga samt betrakta det som eget och/eller vänligt sinnat. Denna metod för design av föremål testades genom design och modellering av ett stridsfordon, vilket sedan utvärderades i en enkätundersökning tillsammans med ett redan existerande västerländskt stridsfordon. Syftet med undersökningen var att undersöka vilket av stridsfordonen som målgruppen ansåg vara lättast att identifiera sig med/framstod mest som egen.Undersökningen visade att stridsfordonet som designats med tanke på målgruppens mål, ståndpunkter och attityder också i större utsträckning upplevdes som vänligt sinnat/egen..
Det förändrade strandskyddet: gällande rätt och ansvarsfördelning
Arbetet i den här rapporten har koncentrerats på att ta fram vad som i nuläget är gällande rätt i strandskyddsbestämmelserna. Vi har använt oss av en vanlig juridisk metod och mest studerat lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Vi har inte velat lägga alltför stor vikt vid källor som tillkommit innan år 2009 eftersom de regler som nu finns till stor del har förändrat utseendet på lagrummen. Vi har undersökt hur det är tänkt att beslutande myndigheter ska arbeta med dessa frågor och hur strandskyddsfrågorna har skötts innan lagändringarna infördes. Vi kan konstatera att den ändrade lagstiftningen kommit att innebära vissa förbättringar i strandskyddsarbetet i och med samordningen mellan Miljöbalken och Plan- och bygglagen.
Konsekvenser av IFRS 3 för värderingen av goodwill
Syftet med vår uppsats är att beskriva de konsekvenser för värdering och redovisning av goodwill som införandet av IFRS 3 medför. Ytterliggare en aspekt med uppsatsen är att försöka skapa förståelse för hur efterlevnaden av IASB:s föreställningsram påverkas av det nya regelverket. Vi har utgått ifrån ett induktivt angreppssätt och använt oss av den kvalitativa datainsamlingsmetoden. För att få fram lämplig empiri har vi gjort ett antal intervjuer med företag och revisorer, dels personliga och dels en telefonintervju. Vi behandlar värderingen av goodwill och använder oss därför av den tidigare lagen och den nyinförda lagen som referensram.
Åtgärder mot koncernintern skatteplanering genom ränteupplägg
Från och med den 1 januari 2009 tillämpas nya regler om ränteavdragsbegränsning inom intressegemenskaper för att motverka skatteplanering genom ränteupplägg. Denna form av skatteplanering sker eftersom det finns luckor i lagstiftningen vilket bolagen kan utnyttja. Vid konstlade ränteupplägg använder sig koncernen av verktyg som är godkända inom ramen för gällande rätt. Exempel på sådana verktyg är den obegränsade avdragsrätten för ränteutgifter, koncernbidragsreglerna samt att utdelning och kapitalvinst vid avyttring av näringsbetingade andelar är undantaget från beskattning. Genom koncerninterna transaktioner används ovan nämnda materiella regler i syfte att uppnå skattefördelar på koncernnivå.
Bedömning i grundskolans tidigare år
Syftet med studien har varit att ta reda på hur lärarna i vår undersökning arbetar med bedömning och den bedömningsmatris som används på skolan i fråga (se bilaga 3). Skolan där undersökningen tagit plats ligger i Skåne och bedriver undervisning i årskurserna F-5. Vi har gjort fem intervjuer med lärare som arbetar på skolan, och en intervju med den biträdande rektorn som är huvudansvarig för utformningen av bedömningsmatrisen. Den litteratur vi använt oss av har till största del varit koncentrerad kring olika former av bedömning. De som varit deltagande vid intervjutillfällena och det kvalitativa metodvalet har grundats på hur vi ansåg att vi skulle få en god insikt inom ämnet bedömning.
Nytt land, nytt liv? : En etnologisk studie av flyktingars berättelser om formandet av tillvaron i samband med migration
Syftet med denna studie har varit att undersöka de val, inslag och strategier som präglar nyanlända flyktingars vardag. För att kunna uppfylla syftet har fyra flyktingar intervjuats och uppsatsens disposition har strukturerats efter det som de upplevt som relevanta inslag i vardagen. Uppsatsens teoretiska ram är fenomenologisk, där fokus läggs på studiet av individers dagliga liv och den kunskap som styr utformningen av det. Materialet visar att informanterna trots skilda personligheter, olika förflutet och skild etnisk bakgrund skildrar vardagen på liknande sätt. De likartade upplevelserna visar på att tillvaron till stor del ordnas utifrån de valmöjligheter som samhället erbjuder och att utformandet av den personliga livsplanen struktureras efter dessa..
Bankers kassaflödesanalys
Syftet är att beskriva och jämföra kassaflödesanalyser hos fyra fullsortimentsbanker och då särskilt vad gäller förändringar i utformningen, samt belysa hur efterlevnaden är av de regler som kassaflödesanalysen bygger på. För att uppnå ovanställda syfte så har vi valt att studera bankernas kassaflödesanalyser utifrån ett kvantitativt synsätt, primärdatan består således av årsredovisningar. En matris ställdes upp för att underlätta utvärderingen av RR 7. Undersökningsobjekten är valda med ett icke slumpmässigt urval. Bankerna visar upp en god efterlevnad i fråga om den strukturella uppbyggnaden av kassaflödesanalysen.
Fåmansföretag, aktieägartillskott och gränsbelopp : I överensstämmelse med lagstiftningens syfte?
En ägare eller delägare i ett fåmansföretag beskattas enligt vissa särskilda regler vad gäller utdelning och kapitalvinst från företaget, vilka framgår av kapitel 56 och 57 inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Huvudsyftet med dessa regler är att motverka skattemässig inkomstomvandling. Målet är att aktiva ägares arbetsinkomster i ett fåmansföretag ska beskattas på samma sätt som en anställds arbetsinkomster. Förvärvsinkomster, såsom lön, beskattas enligt en progressiv skatteskala med en högsta marginalskatt på cirka 57 procent, medan kapitalinkomster beskattas proportionellt med en enhetlig skattenivå på 30 procent. För en ägare till kvalificerade aktier i ett fåmansföretag sker beskattningen endast till två tredjedelar av dessa 30 procent på de utdelningar som befinner sig inom ett visst gränsbelopp.
Faktorer som påverkar matningen av patienter med demens : en litteraturstudie
Patienter med demens är en växande grupp inom vården. Demenssjukdomens symtom bidrar till att patienten får svårigheter och behöver hjälp för att klara av sitt dagliga liv, exempelvis stöd vid måltiden. Vårdpersonal beskriver att de har svårt att tolka patientens signaler och veta hur de ska handla i matsituationen. Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdpersonalens omvårdnadsarbete, med fokus på matning av patienter med demens, vilka faktorer underlättar och försvårar matningen? Metoden som användes var litteraturstudie.
De svenska fridlysningsreglerna: Har reglernas räckvidd förändrats på grund utav EG-rätten?
Regler om fridlysning av djur- och växtarter har sedan länge funnits i svensk lagstiftning och de flesta människor i Sverige har redan som små hört talas om att vissa djur och växter är fridlysta. Om en djurart är fridlyst är det bl.a. förbjudet att avsiktligt döda djuret, förstöra deras viloplatser och ta bort deras bon. Vilka slags åtgärder som kan hindras med stöd i fridlysningsreglerna är inte helt klart eftersom det är möjligt att reglernas räckvidd har förändrats på grund utav EG-rätten. Uppsatsen syfte är att utreda de svenska fridlysningsreglernas räckvidd, särskilt i belysning av fågeldirektivets och habitatdirektivets regler.