Forskning visar att naturmiljöer har positiva hälsoeffekter. Gröna rehabiliteringsverksamheter använder sig av natur och trädgård men de har ingen enhetlig utformning. I studien intervjuades samtliga psykologer (n=6) som arbetade eller nyligen hade arbetat med psykisk ohälsa inom svensk grön rehabiliteringsverksamhet. Syftet var att undersöka deras roller inom och erfarenheter av att arbeta med grön rehabilitering. Intervjuerna analyserades enligt tematisk analys.

Alneskolans slöjdlärare Sara Edström anser att deras trä- och metallslöjdssal upplevs som trång, är oändamålsenlig och har brister utifrån de gällande arbetsmiljökraven.Syftet med denna rapport är att slöjdläraren ska få ett underlag som visar hur slöjdsalen kan utformas för att bli effektivare, trevligare och uppfylla gällande lagar och rekommendationer. Underlaget som kom att innehålla en planritning, rivningsritning, rumsbeskrivning och en kostnadsberäkning, ska sedan användas för att få till en verklig förändring av slöjdsalens utformning.Utformningen grundades på boverkets byggregler, arbetsmiljöverkets rekommendationer och slöjdlärarens anvisningar.Resultatet visade att slöjdsalen kan utformas så att den blir mer effektiv, trevligare och säkrare. Till en kostnad av 125 000 kr kan lokalen utformas så att den uppfyller alla regler och rekommendationer samt de flesta av anvisningarna som angivits. .

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av trädgården som arena för arbetsterapeutisk rehabilitering. Undersökningsgruppen bestod av sju legitimerade arbetsterapeuter som arbetat med klienter i trädgårdsmiljö. De utvalda arbetsterapeuterna intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Det insamlade datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre kategorier "Trädgården som ett aktivitetsrum", "Trädgårdsrelaterade terapeutiska aktiviteter" och "Arbetsterapeutens kompetens för trädgårdsrehabilitering".

Syftet med undersökningen är att lyfta fram ifall om fler kvinnor arbetade inomsystemutveckling, vilken inverkan skulle det i så fall ha på arbetet med systemutveckling.Skulle det kunna vara så att denna inverkan kan gälla affärsnyttan, lönsamheten elleranvändbarheten på systemen. Eller är det så att denna inverkan inte gör någon skillnad.Respondenterna i studien utgörs av ett fåtal kvinnor vars befattning präglas avansvarstagande. Undersökningen skall forska i respondenternas personliga resa fram tillderas nuvarande position samt deras tankar kring fortsatt utveckling av arbetet medsystemutveckling. Respondenternas resor beskrivs genom att fallstudier har gjorts.Studien söker svar på hur det skulle kunna påverka den fortsatta utvecklingen av arbetetmed systemutveckling om det fanns fler kvinnor på höga positioner inomsystemutveckling. Studien av teori visar att det finns en skillnad mellan kvinnor och männär det gäller karriärsutveckling.

Från och med den 1 januari 2009 gäller nya regler för beskattning av förmån på personal-optioner. Anledningen till de nya reglerna är att de tidigare har ansetts strida mot EG-rätten. De tidigare reglerna innebar att en innehavare av personaloptioner vid en utflyttning från Sverige fick betala skatt på en förmån som ännu inte erhållits, så kallad avskattning. Andra länders liknande bestämmelser har underkänts av EG-domstolen i rättsfall såsom Lasteyrie och N. Det svenska Skatteverket tog efter de rättsfallen ställning i frågan och ut-tryckte att avskattning ej skulle ske, även Regeringsrätten antog samma ståndpunkt vilket nödvändiggjorde ny lagstiftning.

Antalet nybildade efternamn har ökat markant de senaste åren, vilket naturligtvis påverkar efternamnens språkliga utveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga godkända nybildade efternamn i Sverige år 2001 och undersöka vilka efternamn som väljs. Materialet består huvudsakligen av kompilerade efternamnsuppgifter från Tidning för kungörelser om efternamn och avgränsas till att enbart innefatta nybildade efternamn. Namnen indelas i fyra sammanfattande kategorier: sammansatta efternamn, enledade efternamn, utländskt klingande efternamn samt morfologiskt oklara efternamn. Av de tio undergrupperna är sammansatta efternamn av borgerlig typ följt av utländskt klingande namn vanligast.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste komplikationerna för sjukhusvårdade patienter och drabbar uppskattningsvis 10 % av alla inneliggande patienter. Handhygien är den viktigaste åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkade sjuksköterskans följsamhet av basal hygienrutin inom slutenvård. Metod: En litteratursökning är gjord i databaserna PubMed och CINHAL. Studien är baserad på tio vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades för att få fram resultatet. Resultat: Kontinuerlig utbildning ökade följsamheten till handhygien. En annan viktig faktor för ökad följsamhet var utformningen av arbetsmiljön. Tillgång till handdesinfektionsmedel måste finnas i arbetsvägen och i synfältet för sjuksköterskan.

Idag finns det enligt Statistiska Centralbyrån omkring 165 000 personer som är synnedsatta, varav cirka 23 000 är gravt synnedsatta och blinda. Dock tyder den demografiska utvecklingen på en kraftigt ökad livslängd och därmed kan dessa siffror väntas öka, då synnedsättning är en av de funktionsnedsättningar som blir vanligare och vanligare hos äldre. Genom landats syncentraler tränas orienteringsnedsatta i hur de skall kunna orientera sig i trafiken med hjälp av bland annat utformningar i gatumiljön som informationsindikatorer. Teknikkäppen är ett hjälpmedel för att kunna ta in denna taktila information och identifiera hinder. Många av de personer som har synnedsättning eller blindhet använder sig av den information som bildar såkallade ledstråk.

Syftet med uppsatsen är att utreda den framskjutna beskattningen för fysiska personer vid andelsbyten enligt IL, inkomstskattelagen (1999:1229) 48a kap. Reglernas utformning analyseras samtidigt som vissa oklarheter belyses. Uppsatsen behandlar även den framskjutna beskattningen ur fåmansföretagares perspektiv genom att undersöka huruvida lagen är tillräckligt tydlig och lättförståelig. Området som uppsatsen behandlar är väldigt komplext med regler som ständigt förändras, varför det känns extra angeläget att försöka kartlägga vad det är som egentligen gäller.Lagstiftningen bygger på EG:s fusionsdirektiv vars syfte är att underlätta omstruktureringar i näringslivet genom att reglera att ingen skatt ska betalas vid omstruktureringstillfället. Sverige, tillsammans med flera andra länder, har valt att tillämpa direktivet även på rent inhemska transaktioner, såsom den framskjutna beskattningen.

Smarta klockor, små kroppsnära datorer som bärs kring handleden, ökar i popularitet. Smartaklockor kan visa tiden men även köra andra applikationer. Utmärkande för alla smarta klockorär deras lilla skärmyta, vilket ställer särskilda krav på utformningen av användargränssnitt.Syftet med detta arbete är att utforska hur smarta klockor kan fungera för att visa webbinnehålloch det görs genom att studera hur responsiv webbutveckling kan användas för att möjliggörawebbanvändning med smarta klockor.Experiment med responsiv webbutveckling för smarta klockor ledde fram till fyra prototypersom testades av användare. Under testerna diskuterades fördelar och nackdelar medprototyperna.Resultatet visar att responsiv webbdesign kan användas för att anpassa webbsidor till smartaklockor, men att webbsidor med mycket innehåll bör brytas ner i mindre delar och visas en itaget, något som inte ingår i responsiv webbdesign..

Endast en kilometer från Växjö Centrum ligger ett bostadsområde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till många av de bostadsområden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis välplanerade och funktionella lägenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Förhållandet mellan handel och miljö är kontroversiellt inom The World Trade Organization (WTO) och arbetet på området präglas av motsättningar. WTO-kritiker har pekat på ett antal tvister inom WTO där WTO:s tvistlösningsorgan beslutat till nackdel för det land som har infört handelshindrande åtgärder för att skydda miljön. Utfallet kan tolkas som att miljöintresset förlorade mot handelsintresset. Det är dock tveksamt om man kan dra några slutsatser enbart genom att se till utfallet. Denna uppsats syftar till att bringa mera klarhet i hur WTO-reglerna balanserar frihandelsintresset mot miljöintresset.

Året 1995 ändrades reglerna i föräldrabalken som reglerar förmyndarskap för barn. Genom ändringen så tillfaller automatiskt, om inget annat sägs, förmyndarskapet till vårdnadshavaren. Detta innebär att vårdnadshavarens ställning stärktes genom att exempelvis alla barnets konton skall vara tillgängliga för vårdnadshavaren. Men i vissa fall, bland annat om barnet skall skuldsättas, så skall överförmyndaren kontaktas. Syftet med denna framställning var att utreda rättsläget i föräldrabalken och utsökningsbalken med hjälp av traditionell juridisk metod. I slutdiskussionen kommer jag att belysa ämnet utifrån olika aspekter för att sedan komma med egna idéer och förslag till ändring i dagens gällanderätt. En huvudtanke bakom ändringarna i föräldrabalken var att vårdnadshavaren vill barnet sitt bästa.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på huruvida pedagogernas förhållningssätt och arbetsmetoder kan främja delaktigheten för barn med hörselnedsättningar i förskolan. Huvudfrågeställningarna som ställdes var hur pedagogerna beskriver sitt arbets- och förhållningssätt för att främja barnets sociala miljö. Hur beskriver pedagogerna sitt arbets- och förhållningsätt i den pedagogiska miljön? Hur beskriver pedagogerna utformningen av den fysiska miljön? De teorier vi funnit relevanta i detta sammanhang handlar om hur fysisk, social och pedagogisk miljö är viktiga faktorer för delaktighet. För att finna svar på våra frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer som genomfördes med fem olika pedagoger vid olika förskolor.

It is not about the perfect tune or pretty picture.It is always, always about the story. (Is or ought to be)When we release a new album, publish a book or show a brand newcollection of clothes or furniture etc. it is (or ought to be) because we havesomething to say (tell/share). The choice of language, in which we tell our stories,is vital for how they will be perceived.This is where illustration comes in. Illustration is a tool for storytelling, for contributingto the world in the most legible way.Illustration is legibility, it is the italic, the underline, the ?quotation mark?, the exclamation mark!It is not about the pretty picture.I want to talk about this.