Syftet med denna uppsats var att undersöka vad invandrarkvinnor hade för upplevelser av utbildningsprogrammet på Arosdöttrarna. Lågutbildade, invandrande kvinnor har länge varit en utsatt grupp i samhället, präglade av arbetslöshet, obetalt hemarbete och psykisk ohälsa. Samhällets insatser för integrering har inte varit tillräckliga vilket resulterat i att invandrarkvinnor varit hemma flera år utan någon huvudsysselsättning utanför hemmet. Språkinlärning och social kontakt med andra verkar enligt tidigare forskning ha varit viktigt i integrationsprocessen. Ett sätt har varit att ge kvinnor verktyg för att främja deras empowerment, det vill säga, förmågan att hantera exempelvis problem.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att fokusera på Projekt MatchningsArena Timrå, ett pilotprojekt i Timrå kommun för myndighetssamverkan i rehabilitering av de särskilt utsatta, de som står längst bort från arbetsmarknaden och vars komplexa problem och hjälpbehov kräver mer än myndigheterna individuellt klarar av att ge. Informationen om detta projekt har inhämtats dels via dess publikationer påwww.esf.seochwww.timra.se,  men även genom samtal och intervjuer med medarbetarna och en enkätundersökning till deltagarna. Tidigare samverkansprojekt och forskning kring ämnet har legat till grund för en jämförelse mellan MatchningsArenan och tidigare försök och erfarenheter. Det har visat sig att myndighetssamverkan dels är en gammal företeelse, dels att denna företeelse i modern tid blivit mer eller mindre nödvändig för att kunna ge de individer som har sammansatta problem och står långt ifrån arbete den hjälp som berörda myndigheter ska kunna ge. För att en sådan samverkan ska fungera krävs att man gemensamt ser till individen och utgår ifrån dennes behov, motiverar och stärker dennes självkänsla och behåller individen i fokus så att han eller hon själv upplever sig vara delaktig i och ?äga? sin rehabiliteringsplan.

Tes: Homogenisering är en uteslutningsmekanism som försvårar invandrarnas möjligheter att nå chefspositionerna i arbetslivet.Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att öka förståelsen kring och skapa en medvetenhet om homogenisering som fenomen. Vi anser att man genom att skapa en medvetenhet och väcka tankar kring homogenisering som process ökar chanserna att motverka homogenisering.Metod: Vi valde att arbeta med Malmö kommun då de som organisation har ett befolkningsansvar som innehåller ett krav att påverka befolkningen i mångkulturell riktning genom olika insatser i exempelvis skola och föreningsliv, på arbetsmarknaden i sin egen organisation och i sin egen service till medarbetarna. I val av informanter utgick vi från att homogenisering på chefsnivåer bäst kunde undersökas genom personliga intervjuer med chefer i de kommunala verksamheterna. Detta för att ta reda på hur chefer ser på mångfald, rekrytering, samt ta del av deras tankar och funderingar kring varför ledningsstrukturen ser ut som den gör och vad man eventuellt kan göra för att ändra på den.Slutsatser: Vi kunde konstatera att homogenisering är ett faktum på chefsnivåer hos de undersökta verksamheterna, detta trots omfattande mångfaldsinsatser inom kommunen. I vår undersökning kunde vi hitta visa möjligheter för att åtgärda homogenisering.

Under 1990-talet skedde stora samhällsförändringar inom både ekonomiska och politiska områden. Skolan förändrades från en centraliserad till en decentraliserad organisation. Kommunerna fick ta ett större ansvar för den lokala skolan och mål- och resultatstyrning infördes i förskolan, grundskolan och på gymnasiet. Det uppkom en politisk föreställning om att det föränderliga samhället och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsättningar på arbetsmarknaden, vilket i sin tur ställer nya krav på kunskaper och utbildning. Begreppet livslångt lärande kom därigenom att framställas som lösningen på hur medborgarna ska klara dessa förändringar.

Bakgrund: Sveriges arbetsföra befolkning kategoriseras av SCB och dess arbetskraftsundersökning (AKU). Den arbetsföra befolkningen som indelas i två huvudgrupper:"I arbetskraften"och"ej i arbetskraften". Dessa delas i sin tur in i undergrupper. Problemet är att indelningen inte är tillräckligt detaljerad och döljer då vissa grupper t.ex. långtidssjuka och förtidspensionärer.

Fibromyalgi är ett kroniskt tillstånd som påverkar muskler och leder. Sjukdomenutmärker sig med kronisk smärta över hela kroppen, med massiv trötthet ochsömnproblem. Man räknar med att mellan 80 000 och 250 000 är drabbade av dennasjukdom i Sverige. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur fibromyalgipåverkar individens dagliga liv. Detta gjordes med hjälp av databaserna CINAHL,PubMed och AMED.

Social mixing går ut på att ?mixa? befolkning av olika klasser i ett bostadsområde med syfte att förändra områdets sociala sammansättning. Syftet med uppsatsen är att undersöka social mixing som urban utvecklingsstrategi i Köpenhamn utifrån boendes egna upplevelser av sina bostadsområden. I Danmark definieras 29 bostadsområden som ?ghetton? utifrån kriterier rörande de boendes anknytning till arbetsmarknaden, ?icke-västliga? härkomst samt kriminalitet.

Konsultyrket är en modern anställningsform som har vuxit sig stark på den svenska arbetsmarknaden i takt med dess förändring och företagens ökade behov avflexibilitet. Då en konsult är anställd på ett konsultföretag men har uppdrag ute hos olika kundföretag, kan denne antas tillhöra flera organisationer samtidigt. Uppsatsen syftar till att få en ökad förståelse för konsulters arbetssituation, samt undersöka hur de uttrycker organisationstillhörighet och hur den upplevs påverka dem i deras arbete. Detta har gjorts genom en kvalitativ studie baserad på intervjuer med fem konsulter, vilka arbetar som managementkonsulter inom IT- branschen. Det teoretiska resonemang som ligger till grund för uppsatsen behandlar teorier och tidigare forskning som knyter an till både konsultens arbetsroll och känslan av tillhörighet med organisationer samt dess eventuella påverkan i arbetet.

Efter att ha fått en Sjöingenjörsexamen och samlat ihop alla certifikat som behövs står studenten färdig att arbeta som vakthavande maskinbefäl på fartyg. Frågor som individen ställer sig själv när han/hon står där, redo att påbörja en ny fas i sitt liv är frågor såsom: Var skulle jag vilja jobba?, När får jag ett jobb? och Hur skaffar jag mig ett jobb? Syftet med denna studie är att försöka skapa en bild av hur det har sett ut de senare åren för examinerade sjöingenjörer från Kalmar Sjöfartshögskola att komma ut på arbetsmarknaden.Metoden som användes var i form av ett frågeformulär som skickades ut till tidigare studenter som tog examen från Kalmar under åren 2009, 2010 och 2011. De gavs möjligheten att svara på en webbenkät eller att svara på en postenkät som skickades till deras folkbokföringsadresser.Studien innefattade totalt 36 personer, varav 20 personer valde att delta. Resultat från studien visar att av de 20 personer som valde att delta hittade samtliga personer arbete till sjöss.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera lågutbildade utomeuropeiska immigranters upplevelser av framtida karriärmöjligheter i Sverige: Hur upplever de sina framtida karriärmöjligheter och vad har bidragit till dessa upplevelser. Studien bygger på sju kvalitativa intervjuer med lågutbildade utomeuropeiska immigranter som studerar svenska vid den kommunala vuxenutbildningen. Tidigare forskning har visat att lågutbildade utomeuropeiska immigranter är en utsatt grupp på svensk arbetsmarknad. Orsaken till detta är att gymnasieutbildning ofta är ett minimikrav. De teoretiska begrepp som använts i analysen är samhällelig miljö, kapital och handlingshorisont.

Sverige har likt många andra europeiska nationer brottats med hög ungdomsarbetslöshet under de senaste 20 åren. I ett försök att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden valde regeringen att i två steg sänka arbetsgivaravgiften för ungdomar. De båda sänkningarna innebar sedermera en dryg halvering av det samlade uttaget för arbetsgivaravgiften från 31 till 15 procent. Tidigare forskning påvisar försumbara sysselsättningseffekter. Detta till följd av att skattesänkningen på längre sikt övervältras till löntagaren i form av högre lön.

Fo?rsvarsmakten har nyligen ersatt va?rnplikten med ett personalfo?rso?rjningssystem da?r gruppbefa?l och soldater ansta?lls pa? samma villkor som pa? den civila arbetsmarknaden. En ova?ntad konsekvens av detta a?r en oo?nskat ho?g personalomsa?ttning inom denna ansta?llningskategori. Syftet med denna studie var att kartla?gga faktorer som bidrar till intentionen att stanna kvar i eller la?mna sin ansta?llning hos kategorin gruppbefa?l och soldater i Fo?rsvarsmakten.

Sverige står idag inför en generationsväxling och förändring på arbetsmarknaden. Svenska undersökningar visar att efterfrågan på arbetskraft kommer att vara större än utbudet inom en framtid. Studiens syfte var att undersöka äldre sjuksköterskors inställning till ålderspension, vilka faktorer som påverkar deras beslut till pension och vad som krävs för en förskjuten ålderspension. Målsättningen med studien har varit att skapa en förståelse och ett underlag till Umeå kommuns arbete med äldre arbetskraft. Genom kvalitativa intervjuer med elva äldre sjuksköterskor har vi fått förståelse hur sjuksköterskorna resonerar runt fenomenet pension.

Föreliggande studie är av kvalitativ art och grundar sig på intervjuer med tio arbetssökande ungdomars om deras situation där subjektiva upplevelser framkommit. Syftet med studien är att få en förståelse för hur tio ungdomar upplever den egna situationen som arbetssökande och sin framtidstro. Ungdomarna befinner sig inom den arbetsmarknadspolitiska åtgärden Vägvisaren, vilket är empirins fält. Bakgrunden belyser vilka effekter det faktum att individen är arbetssökande får för vardagslivet. Bakgrunden behandlar också de faktorer som försvårar ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden.

Under 1900-talet har en debatt om arbetstiden gett upphov till ett antal arbetstidsförkortningar vilket lett fram till den lagstiftade 40 timmars arbetsvecka som existerar idag i Sverige. På arbetsmarknaden skedde under 1900-talet en övergång från industrisamhälle till tjänstesamhälle vilket också ledde till förändrade arbetsförhållanden i arbetslivet. Denna studie ger en beskrivning av arbetstidsfrågan under 1900-talet och syftar till att beskriva hur arbetstidsfrågan ser ut idag mellan arbetsmarknadens parter. I den teoretiska ramen för studien presenteras ett postindustriellt perspektiv som används för att förklara den omvandling som skett i samhället från industrisamhälle till postindustriellt samhälle med en dominerande tjänstesektor. Dessa begrepp belyser hur arbetsförhållandena i arbetslivet har förändrats och vilka effekter detta har inneburit för arbetstidsfrågan.