Brytpunkter innebÀr skiften mellan olika sysselsÀttningar och omrÄden pÄ utbildnings- och arbetsmarknaden. För att hantera en brytpunkt anvÀnder individen olika rutiner. Syftet med studien Àr att studera sex kvinnors berÀttelser om brytpunkter och rutiner i karriÀren. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Vid bearbetningen och analysen av kvinnornas berÀttelser har en hermeneutiskt ansats anvÀnts.

Uppsatsen utgÄr frÄn det moderna samhÀllets tro pÄ den rationella individen och pÄ en liberal frihetskatalog bestÄende av sÄvÀl ekonomiska, sociala, kulturella rÀttigheter och medborgerliga, politiska rÀttigheter. UtifrÄn denna teoriram belyser uppsatsen hur vi kan förstÄ kollektivavtalens rationalitet och funktion samt kopplar dessa till de mÀnskliga rÀttigheterna. Ett kollektivavtals huvudsakliga syfte och rationalitet kan kort beskrivas som att det reglerar arbetsmarknaden utan statligt inflytande och pÄ en sÄdan nivÄ att sÄvÀl kapitalismen som arbetskraften ges en möjlighet att överleva, reproducera sig och bli starkare. Genom att detta sker utan statliga ingripande sÄ riskerar inte heller staten att drabbas negativt vid missnöje med anstÀllnings och arbetsvillkoren, men fÄr ÀndÄ in de skattemedel som behövs för att fylla den liberala frihetskatalogen med ett sÄdant innehÄll att de mÀnskliga rÀttigheterna kan hamna pÄ en hög nivÄ..

Abstract Vi lever i ett samhÀlle dÀr arbetsmarknaden stÀndigt utvecklas och aktörerna pÄ arbetsmarknaden blir allt fler. Vi har valt att belysa begreppet mÄngfald och anledningen till att vi valde att studera mÄngfald Àr att inom svensk forskning berörs knapp mÄngfaldsfrÄgor. Vi har valt att studera mÄngfald utifrÄn ett ledarskapsfilosofiskt perspektiv, teorin Diversity Management. Organisationen som vi har valt att undersöka Àr Skatteverket. VÄr förförstÄelse Àr att flera företag belyser begreppet mÄngfald i och med att vi lever i ett land med mÄnga olika nationaliteter.

Det traditionella anstÀllningssystemet som lÀnge varit dominerande i Sverige luckras upp allt mer. Arbetsmarknaden utmÀrks av fler tidsbegrÀnsade och otrygga anstÀllningar, vilket har medfört att begreppet lojalitet har fÄtt en ny innebörd.  Traditionellt sett innebar lojalitet att anstÀllda troget stannade kvar i organisationen, men förÀndringarna pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda istÀllet blivit mer lojala mot sig sjÀlva. Detta innebÀr att anstÀllda numera hellre byter jobb om de anser att det finns andra jobb som gynnar dem mer, istÀllet för att vara kvar i samma organisation och hÄlla hÄrt i den anstÀllning man har. PÄ sÄ vis kan organisationer idag ses som sprÄngbrÀdor som anstÀllda anvÀnder sig av för att komma vidare till nÀsta jobb. Denna förÀndring pÄverkar inte bara organisationerna utan fÄr Àven konsekvenser pÄ bÄde individ och samhÀllsnivÄ.

SÄ kallad organisatorisk rÀttvisa kan pÄverka anstÀlldas arbetstillfredstÀllelse och arbetsprestationer. Syftet med denna deskriptiva studie var att fÄ en större förstÄelse för hur organisatorisk rÀttvisa upplevs av individer pÄ arbetsmarknaden idag. Totalt deltog 14 personer, Ätta kvinnor och sex mÀn, i denna kvalitativa studie som bestod av semi-strukturerade intervjuer. Intervjumaterialet transkriberades för att sedan struktureras genom en tematisk analys. Resultatet visade att organisatorisk rÀttvisa kan upplevas som svÄrt att uppnÄ dÄ det Àr kontext- och personberoende men att rÀttvisa bland annat kan skapas genom att alla anstÀllda behandlas lika samt att alla fÄr vara delaktiga i beslutsfattande och i sociala sammanhang.

Äldre yrkesverksamma Ă€r en ökande grupp pĂ„ arbetsmarknaden. Det Ă€r inte ovanligt att stereotypa uppfattningar kring denna grupp resulterar i Ă„ldersdiskriminering. Det Ă€r Ă€ven kĂ€nt att mĂ€nniskor förĂ€ndras, bĂ„de till det bĂ€ttre och sĂ€mre, genom Ă„ren och att detta pĂ„verkar individens yrkesutövande. Sex grundskolelĂ€rare intervjuades med syftet att beskriva och förstĂ„ hur de ser pĂ„ Ă„ldrandet, pensionen, hur de upplever att de utvecklats under Ă„ren samt hur de upplever att omgivningen ser pĂ„ dem. Erfarenheter ansĂ„gs vara det mest positiva med att vara Ă€ldre medan distansen till eleverna var det negativa.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

NÀr konkurrensen pÄ arbetsmarknaden ökar sÄ krÀvs det en funktionell strategi hos företagen för att behÄlla kvar kompetent personal inom organisationen. Genom att motivera de anstÀllda med tydliga mÄl och klara visioner skapas goda förutsÀttningar för ett bra arbetsklimat. Syftet med studien var att undersöka hur fem medarbetare i ett spelutvecklingsföretag upplever motivationsstrategins konstruktion, funktion och inverkan. En hermeneutisk metodansats valdes och data samlades in genom fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna transkriberades, kodades och analyserades med hjÀlp av Atlas.ti och NCT-modellen.

Trots att Sverige har kommit lÄngt med sitt jÀmstÀlldhetsarbete Àr arbetslivet fortfarande inte jÀmstÀllt. SamhÀllet prÀglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebÀr av att mÀn och kvinnor hÄlls isÀr och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebÀr den att kvinnan Àr underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta Àr kulturellt betingat och uppfattas dÀrför som nÄgot naturligt.

AbstraktPÄ dagens globala och konkurrensutsatta arbetsmarknad stÀlls höga krav pÄ att individen sjÀlv ska ta allt mer eget ansvar för sin sysselsÀttning. DÀrmed stÀlls det krav pÄ att medborgare utvecklar sig sjÀlva och sin kompetens för att bli attraktiva pÄ arbetsmarknaden. Dessa krav kan sammanfattas i det aktuella begreppet anstÀllbarhet. En grundförutsÀttning för att anstÀllbarhet ska fungera och skapa vÀlfÀrd Àr att stat och företag ger goda möjligheter för individen att öka sin anstÀllbarhet. Samtidigt som anstÀllbarhetsdiskursen vÀxer har en expansion skett av alternativa former för arbete, sÄsom inom den vÀxande bemanningsbranschen vilken blivit en allt viktigare del av arbetsmarknaden.

Abstract Vi lever i ett samhÀlle dÀr arbetsmarknaden stÀndigt utvecklas och aktörerna pÄ arbetsmarknaden blir allt fler. Vi har valt att belysa begreppet mÄngfald och anledningen till att vi valde att studera mÄngfald Àr att inom svensk forskning berörs knapp mÄngfaldsfrÄgor. Vi har valt att studera mÄngfald utifrÄn ett ledarskapsfilosofiskt perspektiv, teorin Diversity Management. Organisationen som vi har valt att undersöka Àr Skatteverket. VÄr förförstÄelse Àr att flera företag belyser begreppet mÄngfald i och med att vi lever i ett land med mÄnga olika nationaliteter.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de bakomliggande faktorerna till varför elever skolkar frÄn skolidrotten. I gymnasiet Àr det i genomsnitt 8% av eleverna som har hög frÄnvaro. FrÄnvaron kan leda till att eleverna fÄr en negativ syn pÄ fysisk aktivitet och att det bildar handlingsmönster som i framtiden leder till fysisk inaktivitet. Detta kan fÄ konsekvenser för samhÀllet dÄ fysisk inaktivitet leder till övervikt som i sin tur leder till följdsjukdomar sÄsom diabetes typ 2 och hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. Sjukskrivningar, rehabiliteringar och dylikt betyder frÄnvaro frÄn arbetsmarknaden och Àr kostsamt för samhÀllet.

Bemanningsbranschen har eskalerat under 2000-talet och Àr hÀr för att stanna. Branschen Àr enorm och avser att underlÀtta samhÀllets arbetssituation. För mÄnga unga Àr det den första sprÄngbrÀdan in pÄ arbetsmarknaden. ArbetstillfredsstÀllelse och motivation Àr en viktig aspekt att ta till vara pÄ i rekryterarnas vardag för att kontinuerligt behÄlla den goda atmosfÀren. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som Àr utmÀrkande för rekryterarnas arbetstillfredsstÀllelse.

Arbetsmarknaden i Sverige har under de senaste decenniernaförÀndrats. Organisationer som tidigare drivits i offentlig regi harfÄtt nya driftsformer. Detta gÀller bland annat sjukvÄrden dÀr detskett bolagiseringar och privatiseringar. Det finns en delundersökningar om organisationsförÀndringars inverkan pÄpersonalen men inte lika mycket om hur olika personalgrupper pÄolika hierarkiska nivÄer inom samma organisation pÄverkas iförhÄllande till varandra. För att undersöka detta anvÀndesmaterial frÄn en longitudinell studie vid S:t Görans sjukhus somprivatiserades.