Sökresultat:
2399 Uppsatser om Den nuvarande lärarutbildningen - Sida 60 av 160
Svensk politik för global utveckling : Utvecklingspolitik under stor förÀndring?
Sedan de borgerliga partierna varit i opposition har man efterlyst förÀndringar inom den svenska utvecklingspolitiken. Utvecklingspolitiken Àr samlad i skrivelsen Politik för global utveckling(PGU). Arbetets syfte Àr att undersöka om det skett nÄgra förÀndringar inom PGU sedan de borgerliga partierna intagit regeringsstÀllning Är 2006. FrÄgorna som Àr Àmnade att besvaras Àr dels om det gÄr att urskilja nÄgra vÀsentliga skillnader mellan den föregÄende socialdemokratiska regeringens politik för global utveckling och den nuvarande borgerliga regeringens och dels om den politik för global utveckling som den borgerliga regeringen för, Àr en del av lösningen pÄ en internationellt ickefungerande utvecklingspolitik. Genom en kvalitativ textanalys Àr avsikten att utföra en komparation mellan de tvÄ regeringarnas PGU för att pÄ sÄ sÀtt uppvisa eventuella skillnader.
Intervjuer av chefer om ny ledarstil
Denna uppsats handlar om ett packningsföretags försök att förĂ€ndra ledarstilen. Att införa en ny ledarstil var en av flera förĂ€ndringar som planerats för att göra företaget mer effektivt och framgĂ„ngsrikt. Ăndringen skulle göras utifrĂ„n ett bestĂ€mt koncept, ?ledare som förebild?. Syftet med min studie var att undersöka vilka tankar och uppfattningar chefer hade om den nya ledarstilen samt ta reda pĂ„ hur den pĂ„verkat deras yrkesutövning.
Ăpner : HjĂ€lpmedlet som underlĂ€ttar vridning av fönsterhandtag
Geodata finns idag tillgÀngligt via geodataportaler runt om i vÀrlden. PÄ dessa geodataportaler beskrivs datamÀngder och tjÀnster som kommer frÄn olika myndigheter. Geodatasamverkan har uttryckt intresse för att kunna beskriva realtidsresurser pÄ dessa portaler med hjÀlp av metadata. UtifrÄn ett samarbete mellan SMHI och LantmÀteriet har denna studie tagits fram dÀr en dynamisk realtidsresurs frÄn SMHI testas beskrivas med Geodataportalens nuvarande struktur. Befintlig litteratur har undersökts för att presentera en bakgrund.
UtvÀrdering av gapanalys för informationssÀkerhet
InformationssÀkerhet innebÀr att skydda informationstillgÄngar avseende tillgÀnglighet, konfidentialitet, integritet och spÄrbarhet. För att hantera informationssÀkerhet inom en verksamhet kan ett LIS (ledningssystem för informationssÀkerhet) införas. MSB (Myndigheten för samhÀllskydd och beredskap) förvaltar ett metodstöd för att införa ett LIS och i detta metodstöd finns en gapanalys med inriktning mot informationssÀkerhet. Denna gapanalys syftar till att kartlÀgga det nuvarande lÀget för informationssÀkerhet inom organisationer för att jÀmföra detta mot den befintliga standarden ISO/IEC 27002. Problemet med denna gapanalys Àr att den Àr generiskt utformad för att passa de flesta organisationer och dÀrför görs en undersökning för att undersöka hur denna gapanalys kan anpassas samt förbÀttras mot kommunal verksamhet.
Implementeringen av lean production : En kvalitativ studie hos FörsÀkringskassan
Den svenska marinen har av professor Geoffrey Till anvÀnts som ett utmÀrkande exempel pÄ en s.k. post-modern marin i hans kategorisering av vÀrldens sjömakter. FrÀmst Àr det den expeditionÀra förmÄga som Sverige profilerat alltsedan det kalla krigets slut som ligger till grund för denna exemplifiering.FrÄgan uppstÄr dÄ huruvida den svenska marinen fortfarande kan ses vara det utmÀrkande exemplet efter det att fokus nu skiftat tillbaka till en mer nationellt prÀglad försvarsinriktning. DÀrutöver stÀlls frÄgan om vilka styrkor och svagheter en dylik kategorisering av vÀrldens sjömakter kan ha.UtifrÄn en analys av Tills kategoriseringar som idealtyper, sÄ har dessa i allt vÀsentligt visat sig vara de förenklande och tÀckande rubriceringar som idealtypsmodellen syftar till. DÀrför har det Àven gÄtt att identifiera tre indikatorer som medger en jÀmförelse mot den svenska marinen av idag för att utröna dess nuvarande status som post-modern sjömakt.Undersökningen har pÄ sÄ sÀtt lett till slutsatsen att den svenska marinen alltjÀmt kan kategoriseras som en post-modern marin, men av andra anledningar Àn den expeditionÀra förmÄgan.
Diabetes Mellitus typ 2 och psykisk ohÀlsa - vad kan sjuksköterskan göra för att lindra lidandet
Antalet personer som insjuknar i Diabetes Mellitus ökar. Enligt WHO kommer antalet personer med Diabetes Mellitus fördubblas fram till 2030. Studier visar att personer med Diabetes Mellitus Àr mer benÀgna till att drabbas av psykisk ohÀlsa, vilket ofta försÀmrar följsamheten till egenvÄrd. Detta kan leda till en försÀmring i sjukdomen. Syftet med den hÀr studien Àr att sammanstÀlla och beskriva befintlig forskning om metoder för hur sjuksköterskan kan lindra det psykiska lidandet hos personer med Diabetes Mellitus typ 2.
Plattform för intern marknadsinformation, Banverkets Marknadsavdelning
Detta examensarbete Àr genomfört pÄ uppdrag av kundansvariga pÄ Banverkets Marknadsavdelning. Avdelningen ansvarar bland annat för samordning av marknadskontakter och avtalssystem rörande bannÀtets trafikering. Arbetet syftar till att utreda och beskriva det optimala sÀttet för kundansvariga för kundsegmentet JÀrnvÀgsföretag, att nÄ ut med intern kundrelaterad information. Förutom en grundlig förstudie av den nuvarande arbetsrutinen genomfördes Àven jÀmförelser med liknande rutiner hos fem andra stora organisationer. Idéer frÄn dessa organisationer har anpassats till Banverkets egna förutsÀttningar och de identifierade behoven.Utredningens resultat Àr tio förbÀttringsförslag som syftar till att stÀrka serviceinriktningen, stÀrka kundansvarigas roll internt samt att skapa en helhetssyn pÄ kunden.
Integration av miljöaspekter i DeLavalsutvecklingsmodell DCS 015
DeLaval Àr en global koncern som tillverkar mjölkningssystem och utrustning för attunderlÀtta det dagliga arbetet för mjölkbönder. Den första januari 2009 introduceradesen ny utvecklingsmodell för att ta fram produkter och lösningar som kallas DeLavalCorporate Standard 015 (DCS 015). Syftet med detta examensarbete var att utreda hurmiljöaspekter kunde implementeras i DCS 015 och utveckla ett mÀtbart miljöverktygför att erhÄlla information om vilken miljöpÄverkan utvecklingsprocessen faktiskt bidrartill.Examensarbetet inleddes med en teoristudie av omrÄdet hÄllbar utveckling och företagsmiljöarbete vilket resulterade i den teoretiska referensramen i rapporten. Sedan utfördesinterna intervjuer pÄ DeLaval för att utreda hur tidigare och nuvarande miljöarbete harutförts och vilka delar av detta arbete som kunde vara vÀrdefulla att bevara i DCS 015.Samtidigt utfördes intervjuer pÄ stora, internationella företag med en uttaladmiljöprofilering för att utreda vad DeLaval kunde ta till sig frÄn andra företagsmiljöarbete. Informationen som inhÀmtats frÄn teoristudien och de utförda intervjuernaanvÀndes sedan för att presentera förslag pÄ hur DeLaval kunde implementeramiljöaspekter i DCS 015.Examensarbetet resulterade i insikten att för att ett företags miljöarbete ska varaframgÄngsrikt behöver det bestÄ av en kombination av miljöverktyg ochmiljömanagement.
PÄ tröskeln till arbetsmarknaden : en antologi om ungdomars reflektioner kring arbete och arbetsmarknad
Mot bakgrund av den dagsaktuella debatten om ungdomars svÄrigheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden, har vi genom en kvalitativ studie undersökt hur ett antal ungdomar reflekterar över sin framtid pÄ denna och studerat deras tankar kring övergÄngen frÄn nuvarande sysselsÀttningssituation till arbete. Antologin innehÄller fem enskilda bidrag, varav tvÄ fokuserar pÄ arbetslösa ungdomar och resterande delar pÄ studerande vid traditionella gymnasieprogram, pÄ fotbollsgymnasium och vid universitet. Studien visar att informanterna upplever att det i samhÀllet finns en norm. Enligt denna skall ungdomars huvudsakliga sysselsÀttning vara arbete eller studier. Samtliga huvudinformanter menar att de vill leva normenligt och sÄledes betraktar de arbete som en viktig del av livet och som en identitetsskapande faktor.
Systembolagets monopol kontra EU:s fria rörlighet för varor
Denna uppsats strÀvar efter att besvara frÄgorna: Har systembolaget rÀtt att som ensam aktör bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige? Strider nuvarande reglering av svensk import och export av vin och sprit mot EG-rÀtten?EG-domstolen har i flera fall rörande offentliga monopol fastslagit att dessa i sig inte utgör nÄgot brott mot EG-rÀtten, under förutsÀttning att de anpassas till övrig EG-rÀtt pÄ konkurrensrÀttens omrÄde. Det Àr dÀrför med anledning av detta fullt möjligt för Systembolaget att ensam bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige. Ytterligare praxis pÄ omrÄdet visar pÄ att monopolet i sig inte Àr otillÄtet utan fokus ligger snarare pÄ de faktorer som finns runt om monopolet t.ex. att det inte fÄr verka diskriminerande mot utlÀndska varor.DÄ det fortfarande inte finns nÄgot avgörande i frÄgan om import- och exportreglerna strider mot EG-rÀtten, sÄ finns inget svar pÄ denna frÄga.
Att tÀnka annorlunda : Samtidens dynamiska lÀrandemiljöer utgÄr frÄn ett förÀndrat sÀtt att tÀnka och förstÄ ledarskap
Studien syftade till att undersöka och belysa hur FM:s ledarskap uppfattar och beskriver FM:s lÀrandemiljö och samtida utmaningar. Studien avsÄg Àven att genom sina fynd, visa pÄ indikativa linjer kring hur ett ledarskap som frÀmjar lÀrandemiljön och möter samtidens utmaningar kan förstÄs. Det empiriska underlaget bestod av en enkÀtundersökning dÀr 55 officerare med mÄngÄrig ledarerfarenhet inom FM deltog. Dessa var indelade i tvÄ grupper. Studien hade en tvÀrvetenskap-lig metodologisk ansats och omfattade bÄde kvantitativa och kvalitativa analysmetoder.
Musik i demensvÄrden
Bakgrund: Att drabbas av en demenssjukdom innebÀr pÄverkan pÄ sÄvÀl kommunikation, kÀnslor, kroppssprÄk, beteende och varseblivning. I vÄrden av dementa Àr det av stor vikt att se till hur personen var innan dess att sjukdomen bröt ut. Det Àr viktigt att möta vÄrdtagaren pÄ sin nuvarande nivÄ och samtidigt stimulera kropp och sjÀl. I dessa sammanhang kan musik vara ett bra hjÀlpmedel dÄ den har mÄnga positiva effekter. OmvÄrdnadsteoretikern Kari Martinsen har anvÀnts för att belysa vikten av personligt engagemang, inlevelse och professionellt bemötande.
En anva?ndarstudie av hashtags som marknadsfo?ringsredskap pa? Instagram
Med sociala mediers snabba och stÀndiga utveckling skiftar dess trender snabbt, medan funktioner föds, dör ut och anvÀndarbeteende förÀndras. En nyligen populariserad trend som snabbt vuxit till sig och blivit stor Àr anvÀndandet av hashtags. Hashtagtrendens nuvarande storlek och spridda anvÀndningsomrÄde skapar ett stort intresse att undersöka dess egenskaper och möjligheter vidare. Denna uppsats riktar sig speciellt till kommunikationsbranschen nÀr den behandlar frÄgestÀllningen: Vad driver anvÀndare till att anvÀnda hashtags pÄ Instagram? Detta Àr en frÄgestÀllning som behandlats med en litteraturstudie, tvÄ fokusgrupper och tre intervjuer.Resultatet tyder pÄ att de primÀra drivkrafterna bakom hashtagande pÄ Instagram Àr identitetsskapande, egen vinning och strÀvan efter gemenskap.
Lövstabruks kökstrÀdgÄrd och dess trÀdgÄrdsmÀstare
Det Svenska miljömÄlet om Äterföring av vÀxtnÀring till produktiv mark, har gjort att ett initiativ till certifieringsregler för Äterföring av avloppsslam tagits fram. Som en viktig del i dessa certifieringsregler krÀvs det att slammet mÄste vara hygieniserat. PÄ centrala reningsverket i Kristianstad vill man anvÀnda sig av termofil rötning som hygieniseringsmetod. Termofil rötning innebÀr en höjning av temperaturen i rötkamrarna med ca 19 °C.Denna rapport syftar till att göra en jÀmförelse av energiutbyte och ekonomi vid olika driftsbetingelser för rötkammaranlÀggningen.I rapporten ingÄr energibalans som inkluderar uppvÀrmning av slammet, vÀrmeförluster frÄn rötkammarens vÀggar, samt energiinnehÄllet i den producerade rötgasen. En jÀmförelse görs mellan alternativen mesofil och termofil rötning, samt mellan nuvarande uppvÀrmning och tillÀggsisolering av rötkamrarna.
JÀmförelse av hopp- respektive dressyrhÀstars kondition
Denna studie Àr en jÀmförelse av hopphÀstars respektive dressyrhÀstars grundkondition.Det finns idag bristfÀllig fakta och vetenskapliga studier kring detta Àmne. Syftet med studien Àr att undersöka om det Àr nÄgon skillnad pÄ hopphÀstar respektive dressyrhÀstars kondition.Att mÀta puls under arbete Àr ett bra sÀtt att mÀta hÀstens kondition dÄ antalet hjÀrtslag per minut stÄr i direkt relation till hÀstens syretransportförmÄga. Denna pÄverkar hÀstens uthÄllighet och förmÄga till ökad belastning av muskulaturen. Studien utfördes genom pulsmÀtningar i det vardagliga arbetet hos 12 hÀstar för att granska skillnader mellan hopp- respektive dressyrinriktade trÀningar. Det gjordes ett arbetsprov för att faststÀlla den nuvarande konditionen med hjÀlp av puls och laktatvÀrden dÀr data frÄn tolv stycken hÀstar bearbetades.Hypotesen att hopphÀstar har bÀttre kondition Àn dressyrhÀstar antogs.Studiens tvÄ frÄgestÀllningar var:Kommer dressyrhÀstarnas maxpuls vara lÀgre Àn hopphÀstarnas maxpuls under deras huvudarbete i det vardagliga arbete?DressyrhÀstarna lÄg i genomsnitt lÀgre Àn hopphÀstarna.Kommer dressyrhÀstarna uppnÄ en laktatkoncentration över 4 mmol/ l vid ett lÀgre pulsvÀrde Àn hopphÀstarna?Detta pÄvisades inte..