Grooming innebÀr att en vuxen söker kontakt med ett barn, under 15 Är, i syftet att fÄ till stÄnd en sexuell kontakt med barnet. Detta Àr sedan 1 juli 2009 ett lagbrott. Det finns ytterst lite forskning i Sverige om grooming och Ànnu ingen utvÀrdering om hur svensk lagstiftning fungerar i praktiken. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att belysa nuvarande kunskapslÀge i Sverige. Vi har valt att jÀmföra lagstiftningen i Sverige och Storbritannien, hur de bÄda lÀnderna arbetar mot grooming och om rutinaktivitetsteorin samt teorin om rationella val kan förklara hur grooming kan ske. I vÄr studie har vi kommit fram till att Storbritannien har ett mer aktivt sÀtt att arbeta preventivt mot brottet Àn i Sverige.

Syftet med enkĂ€tstudien var att undersöka hur en omfattande renovering av en lĂ„gstadieskola Huutoniemen ala-aste Ă€ndrade elevernas subjektiva upplevelse av skolmiljön samt elevernas besvĂ€r och symptom. Som jĂ€mförelse undersöktes Ă€ven en referensskola Palosaaren ala-aste som redan tidigare hade genomgĂ„tt en omfattande renovering. Synpunkter och annan information insamlades med en standardiserad och prövad enkĂ€t utarbetad av Yrkesmedicinska kliniken i Örebro, Sverige. EnkĂ€ten delades ut till samtliga ca 470 elever i skolorna före och efter renoveringen och vid samma tidpunkt av Ă„ren 1997 och 2000. Tekniska mĂ€tningar av inomhusluftens CO2, relativa fuktighet och temperatur gjordes före och efter renoveringen och pĂ„ samma tid av Ă„ret i 6-8 klassrum/skola.

Inom svensk rÀtt tillkom 1994 ett nytt institut inom lagstiftningen nÀmligen skuldsaneringslagen. Denna lag Àr vÀl diskuterad och snart omgjord i den nya skuldsaneringslagen som skall trÀda i kraft januari 2007. Syftet med denna framstÀllning var att utreda rÀttslÀget i den gamla lagen med hjÀlp av traditionell juridisk metod. Men Àven studera den nya lagens innebörd och förÀndringar mellan den nya och den gamla lagen. Skuldsaneringens huvudsyfte Àr att verka rehabiliterande för de gÀldenÀrer som blir beviljad det. Meningen Àr att lagen skall verka preventivt, alltsÄ sÄ att fÀrre personer skall hamna i denna "övermÀktiga" skuldsituation.

Med den situationsanpassade ledarskapssynen som utgÄngspunkt Àr ett gruppledartest, TKB-testet, under pÄgÄende utveckling med Kjell Ledin som upphovsman. Testet fokuserar pÄ ledarens ingripanden i gruppmötessituationer och Àr tÀnkt att mÀta kognition, emotion och beteende. Det Àr tÀnkt att kunna vara ett komplement till redan befintliga test vid rekrytering och Àven tÀnkt att kunna anvÀndas för att identifiera utvecklingsomrÄden hos befintliga ledare. Syftet med denna undersökning var att erhÄlla data för validitets- och reliabiltetsprövning genom att lÄta befintliga chefer och en grupp studenter utföra TKB-testet. TKB-testets reliabilitet anses som tillfredstÀllande.

För att fa? en djupare förstÄelse för hur yta kan frigöras och anvÀndas har en studie genomförts pÄ Villa VIDA som idag inte har tillrÀckligt med fri yta för kapacitetsökning. NÀr nulÀget analyserades kunde det konstateras att lagerbildningar pÄ produktionsyta och ett mÄleri var det som hindrade företaget frÄn att expandera. Baserat pÄ det nuvarande lÀget genererades tvÄ alternativa layouter. I det ena förslaget valdes outsourcing av mÄleriet för att frigöra Ànnu mer yta och fÄ plats med en kapacitetsökning pÄ 50 % istÀllet för 25 % som hade blivit resultatet om mÄleriet bevarats.

Wipro Infrastructure Engineering i Östersund, tillverkare av hydraulcylindrar, vill anpassa tillverkningen av tvĂ„ högvolymsprodukter i det manuella produktionsflödet genom resurssnĂ„lare tillverkning för att möta det nya kundkravet om en ledtid pĂ„ 48 timmar mot tidigare ledtid pĂ„ 10 arbetsdagar.Produktionen av hydraulcylindrarna Reach och Sideshift kan delas in i en sekvens om fyra processteg; maskinbearbetning av cylinderrör och kolvstĂ„ng, svetsning, montering och slutligen lackering och packning.VĂ€rdeflödeskartor över det nuvarande tillstĂ„ndet för hydraulcylindrarna Reach och Sideshift visade att den vĂ€rdeskapande tiden i processerna stod för 2,1 % och 1,6 % av ledtiden för Reach respektive Sideshift. Genom observationer identifierades slöserier frĂ€mst i lager och vĂ€ntan.  Aktiviteter som inte tillför vĂ€rde men som Ă€r nödvĂ€ndiga identifierades frĂ€mst i materialförsörjningen av tillsatsmaterial till processerna. ArbetsinnehĂ„llet och arbetsmĂ€ngden till respektive process styrs genom produktionsberedning i ett MPS-system. Varje process arbetar individuellt utan hĂ€nsyn till behovet i nĂ€sta process. Detta medför att produktionsprocesserna upplevs som isolerade öar som trycker fram material genom hela tillverkningen.Med vĂ€rdeflödeskartor av nuvarande tillstĂ„nd som grund och med Lean-metodik som angreppsĂ€tt, skapades vĂ€rdeflödeskartor som visar pĂ„ ett önskat framtida tillstĂ„nd.

I dagslÀget finns det ingen begrÀnsning för hur höga skadestÄndsbelopp som kan utdömas för felaktig eller bristande revision i Sverige. Detta i kombination med att det endast finns ett fÄtal revisionsnÀtverk som har kapacitet att utföra revision pÄ de största europeiska företagen har fÄtt bÄde EU-kommissionen och svenska staten att se över möjligheterna till att begrÀnsa skadestÄndsansvaret för revisorer. Flera undersökningar och rapporter har gjorts pÄ europeisk nivÄ och svenska staten har Àven gjort en utredning, SOU 2008:79, som kan komma att ligga till grund för ett lagförslag senare under 2010.I en av de europeiska rapporterna har en konsekvensanalys gjorts pÄ hur ett införande av en begrÀnsning av skadestÄndsansvaret kan komma att pÄverka hela unionen ur ekonomisk synvinkel. Den svenska statliga utredningen gör dock inte en sÄdan analys. DÀrför har vi valt att göra en analys av hur tre olika aspekter kan komma att pÄverkas inom den svenska revisionsbranschen om ett lagförslag baserat pÄ den statliga utredningen genomförs.

Titel: FörmÄgor och fÀrdigheter som kompetenser för anstÀllningsbarhet i personalvetaryrket.Författare: Josef PernholmHandledare: Ylva Ulfsdotter ErikssonExaminator: Kristina HÄkanssonExamensarbete i personalvetenskap 15 hpJuni 2010Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur före detta studenter vid Personal- och arbetslivsprogrammet vid Göteborgs Universitet uppfattar de fÀrdigheter som en kandidatexamen pÄ utbildningen ska ge. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka om dessa uppfattas som anvÀndbara i arbetslivet. För att uppfylla syftet ska följande frÄgor besvaras:? Hur uppfattar före detta studenter vid Personal- och arbetslivsprogrammet vid Göteborgs Universitet att ett antal förmÄgor och fÀrdigheter tillhandahÄlls i utbildningen?? Uppfattar de före detta studenterna att de har nytta av dessa förmÄgor och fÀrdigheter i deras nuvarande yrke?? Hur kan de generella mÄlen i förmÄgor och fÀrdigheter, utifrÄn de före detta studenternas erfarenheter, förstÄs i relation till begreppet anstÀllnings/anvÀndbarhet och kompetens?Eftersom tanken med uppsatsen Àr att finna hur tidigare studenter uppfattar ett antal förmÄgor och fÀrdigheter utifrÄn en redan utförd enkÀtundersökning har uppsatsen en kvantitativ ansats. Det empiriska underlaget bestÄr av en enkÀtundersökning bland tidigare studenter pÄ programmet för Personal- och arbetslivsfrÄgor i Göteborg.

Kunskapsbegreppet har lÀnge varit uppe för diskussion, inte minst sedan den nuvarande lÀroplanen infördes i mitten pÄ 90-talet. Det Àr intresset för hur matematisk kunskap kan uppfattas, för att sedan kunna undervisas och bedömas, som ligger till grund för arbetet. Genom kvalitativa intervjuer med sju undervisande lÀrare i Matematik A, och textstudier av styrdokumenten, har jag undersökt i vilken mÄn matematiklÀrares kunskapssyn överensstÀmmer med den syn styrdokumenten förmedlar. Studien har visat att matematikkunskaper frÀmst innefattar förstÄelse och fÀrdigheter. Styrdokumenten betonar förstÄelsen som menas nÄs med varierande och undersökande arbetsformer.

Examensarbetet utfördes pÄ uppdrag av ABB i Ludvika. ABB vill öka effektiviseringen förhanteringen av inkommande gods. Detta för att det mesta sker manuellt i dagens lÀge och det tarmycket tid och kan resultera i felkÀllor.Arbetet har tvÄ syften. Det första syftet Àr att förÀndra del av verksamheten, genom att kommamed ett förÀndringsförslag nÀr det gÀller godshanteringen. Det andra syftet Àr att jÀmförastreckkoder och RFID för att se vilket alternativ som passar bÀst.För att fÄ fram ett förÀndringsförslag har vi jobbat med FA/SIM-metoden.Vi har tagit fram ett antal förÀndringsförslag nedan följer ett urval av dessa:? StÀlla krav pÄ leverantörerna att de skall anvÀnda streckkoder med rÀtt standard Code128.? Utforma tydliga och enkla kravspecifikationer för att enklare kunna ta till sig.? FörbÀttra nuvarande kundrelationer.

BEPS-projektet startades Ă„r 2012 för att förhindra att skattesubjekt anvĂ€nder kryphĂ„l i skatteavtalen och staternas nationella lagstiftningar för att erhĂ„lla skatteförmĂ„ner. År 2013 utgav OECD en handlingsplan som identifierar 15 Ă„tgĂ€rder som Ă€mnas vidtas. ÅtgĂ€rdspunkt 6 reglerar problematiken kring hur skatteavtal missbrukas genom att skattesubjekt ?shoppar? efter jurisdiktionen med det skatteavtal som leder till den förmĂ„nligaste beskattningen. ÅtgĂ€rdspunkt 6 föreslĂ„r att en specifik LOB-regel eller en generalklausul, PPT-regeln, införs i OECDs modellavtal för att motverka det aktuella förfarandet.

I Sverige rÄder det hög konkurrens och lÄg kundrörlighet pÄ bankmarknaden samtidigt som mÄnga banker har dÄlig kunskap om vad de ska erbjuda för att locka till sig nya kunder. Ett specifikt segment som Swedbank Àr intresserade av att locka till sig Àr universitetsstudenter. I dagslÀget erbjuder Sveriges stora banker enbart klassiskt finansiella mervÀrden till dessa studenter. Detta innebÀr att bankerna inte sÀrskiljer sig, vilket i sin tur gör att studenterna inte lockas till att byta bank eftersom samma mervÀrden redan erbjuds hos deras nuvarande banker. DÀrmed finns det en möjlighet att utforska nya mervÀrden som en student kan tÀnka sig att byta bank för.

Sveriges elpris har under Ă„ren stigit avsevĂ€rt, nĂ„got som har medfört att intresset förenergieffektivisering och besparingar har ökat markant. Nossebro Energi har valt att seöver den egna fastighetens energiförbrukning och hur den kan sĂ€nkas. Arbetet Ă€rfokuserat pĂ„ belysningen i den del av fastigheten dĂ€r Ă„tgĂ€rder inte redan har genomförts.EnergimĂ€tningar har utförts för att kartlĂ€gga det nuvarande tillstĂ„ndet i derasbelysningsanlĂ€ggningar. MĂ€tresultaten gav underlag till de Ă„tgĂ€rdsförslag som redovisasi rapporten. ÅtgĂ€rdsförslagen innehĂ„ller inga exakta investeringskostnader ellerbesparingskalkyler men beskriver hur omfattande Ă„tgĂ€rden Ă€r.Resultatet visar pĂ„ att de största energibesparingarna kan ske i de Ă€ldrebelysningsanlĂ€ggningarna i fastigheten.

Examensarbetet har utförts pÄ Saab Security and Defence Solutions i Arboga. Syftet med arbetet har varit att ta fram nya miljökrav för stativlÄdor med innehÄllande elektronikutrustning som behövs för upprÀttandet av en mobil flygplats, samt att ta fram lösningar för hur dessa miljökrav kan uppfyllas. Arbetet begrÀnsades till att frÀmst undersöka nya miljökrav för stativlÄda AP-F (innehÄller elektronik för kommunikation) som Àr en av stativlÄdorna. Tanken Àr dock att analysen och lösningarna ska kunna tillÀmpas pÄ övriga stativlÄdor. Den elektroniska utrustningen inuti stativlÄdorna producerar vÀrme som mÄste föras bort för att inte riskera att tillförlitligheten försÀmras hos utrustningen.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr av beskrivande samt analyserande karaktÀr och Àmnar undersöka Högskolan i Halmstads nuvarande krisorganisation och kriskommunikation. MÄlet Àr att sedan identifiera om, och i sÄ fall hur, den befintliga kriskommunikationen kan effektiviseras.Metod: Insamling av dokument, semistrukturerade intervjuer och e-post enkÀter.Resultat: Studien visar att krisorganisationen kan vara strukturerad pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilken omfattning en kris bedöms ha. Det finns formellt inga fullstÀndiga strategier för kriskommunikation, Àven om det informellt gÄr att se tydliga mönster i hur sÄdan kommunikation sköts. Denna prÀglas av organisationens hierarkiska struktur och gÄr i praktiken till och frÄn nÀrmsta chef. Organisationen Àr prÀglad av en traditionell syn pÄ kriskommunikation, effektiviseringsförslag föreslÄr att organisationen i större utstrÀckning anammar en senmodern syn pÄ kriskommunikation..