Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka det nationella provets betydelse för kursbetygen pÄ SFI. Det nationella provet utgör ett av de verktyg för bedömning som pedagogerna har att tillgÄ och dess syfte Àr att fungera stödjande vid betygsÀttningen. Tidigare rapporter som genomförts av Skolverket har visat att de nationella proven pÄ SFI har en status som ligger nÀra examensprov och att de ofta fungerar styrande vid betygsÀttningen. Den hÀr studien bygger pÄ resultaten frÄn tvÄ undersökningar. Dels undersöks och analyseras hur pedagoger pÄ en SFI-skola ser pÄ det nationella provets betydelse för kursbetygen, och dels undersöks vilken korrelation som finns mellan nationella prov-betyg och kursbetyg under en termin pÄ samma skola, samt om nÄgon skillnad i provets betydelse förekommer vid betygsÀttningen av elever med olika studieformer. Resultaten frÄn den första undersökningen visar att pedagogerna uppfattar en skillnad i provets betydelse för elever i olika studieformer. Dock visar sig inte denna uppfattning bekrÀftas av den andra undersökningen som speglar betygsresultaten.

VÄr uppsats Àr gjord utifrÄn kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det sprÄkbruk och de diskursiva praktiker som anvÀnds av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger pÄ Àr ledarsidorna ur Ätta nummer av tidningen. I uppsatsen sÄ granskar vi hur tidningen pÄ ledarsidan, via sprÄkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien Àr grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom bÄde diskursteori och genusteori..

Studiens syfte a?r att underso?ka huruvida det finns skriftspra?kliga skillnader mellan texter skrivna inom ramen fo?r det nationella provet och texter fo?rfattade under annan skoltid. Fra?gesta?llningarna har varit: Vilka spra?kliga skillnader ga?r att se i ja?mfo?relse av elevers texter fra?n nationella provet och lektionstexter pa? tre spra?kliga niva?er (o?vergripande niva?, menings- och ordniva?). Materialet besta?r av 38 elevtexter varav 20 uppsatser a?r fra?n nationella provet ht-11 i svenska 1 och 18 debattartiklar som 18 av dessa 20 elever skrivit i samma kurs.

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att visa och ge förslag pÄ hur man pÄ ett tematiskt sÀtt kan undervisa om de svenska nationella minoriteterna och mÀnskliga rÀttigheter. Med hjÀlp av tidigare forskning, historiedidaktik och historiekultur som teorier, och den nya lÀroplanen Lgr 11 har jag arbetat fram en undervisningsplanering för grundskolans senare Är i Àmnena historia, svenska och samhÀllskunskap. Planeringen strÀcker sig över fem veckor och har varierande moment sÄsom teoretiska förelÀsningar, bilder, film, drama, skapande och skrivövningar, för att tillgodose elevers olika lÀrstilar. Utvecklingsarbetet vilar pÄ följande tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka didaktiska aspekter Àr viktiga i ett tematiskt arbete om mÀnskliga rÀttigheter och de nationella minoriteterna i skolan med utgÄngspunkt i mÄlen i lÀroplanen Lgr11, och varför? Hur kan ett sÄdant arbete, pÄ ett didaktiskt sÀtt, fÄ eleverna att bli medvetna om Àmnet historia?.

Sjuksköterskor möter dagligen genom sitt arbete mĂ€nniskor som Ă€r i behov av vĂ„rd. Uppgifterna kan variera frĂ„n att lĂ€gga om ett sĂ„r till att sĂ€tta in en KAD. Uppgifterna genomförs enligt en fastslagen mall som Ă€r lika för alla. Endast ca 10 procent av sjuksköterskorna i Sverige Ă€r mĂ€n. Är patientens syn pĂ„ en manlig respektive kvinnlig sjuksköterska olika? Syftet med denna studie var sĂ„ledes att undersöka uppfattningar och erfarenheter i mötet mellan den manliga sjuksköterskan och patienten i intima omvĂ„rdnadssituationer.

Denna uppsats Àr en undersökning av konstruktionen kring skönhet och kvinnlighet. Metoden för att genomföra detta Àr en diskursanalys av 26 nummer av Vecko Revyn och intervjuer med sex unga kvinnor. Syftet Àr att undersöka och jÀmföra hur skönhet Àr konstruerat i Vecko Revyn och av de unga kvinnorna, samt att undersöka hur de unga kvinnorna ser pÄ sina egen kroppar och vilken betydelse kropp och skönhet kan ha i deras konstruerande av en kvinnlig identitet. Materialet har sedan analyserats med hjÀlp av teorier om social inlÀrningsteori, senmodern teori om förhÄllandet mellan kroppen och jaget och feministiska teorier om kropp, makt och disciplinering.Resultatet visar att kvinnlig skönhet innebÀr en smal, ung och sexualiserad kropp. Att vara vacker ses som medfött men dÀremot kan alla göra sig snygga, d v s förÀndra sin kropp genom praktiker som bantning, trÀning, sminkning, klÀdsel och vissa rörelser.

En studie av teaterdekoratören, konstnÀren och arkitekten Louis Jean Desprez' betydelse för Gustaf III nationella projekt, att förena sitt folk och skapa en nationell identitet med hjÀlp av opera och teater..

Bakgrund Nationella kvalitetsregister anvÀnds idag inom vÄrden för att kunna göra jÀmförelser mellan kliniker och nationellt. Kvalitetsregistren kan ocksÄ anvÀndas till forskning och förbÀttringsarbeten. Nationella kvalitetsregister utvecklades av den medicinska professionen under 1970-talet. PÄ senare Är har det utvecklats kvalitetsregister med registerdata för flera professioner för att fÄ en mer komplett utvÀrdering av vÄrdkedjan. Syfte Att beskriva vilka omvÄrdnadsdata som registreras i nationella kvalitetsregister inom de största folksjukdomarna.

Bakgrund:Idag finns det fler VD:ar i Sverige som heter Johan, Àn vad det finns VD:ar som Àr kvinnor. Ett hinder för kvinnor att bli chefer kan vara den traditionella kvinnliga könsrol-len, dÄ den ibland anses ha andra kvalitéer Àn det som efterstrÀvas av chefer. Vad hÀnder dÄ ledarskapsstilar delas in i kvinnlig och manlig? FörstÀrker uppdelningen könsrollerna?Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att bidra till förstÄelsen av det vi idag kallar för kvinnlig respektive manlig ledarskapsstil och se vad denna uppdelning leder till för konsekvenser för ledare och ledarskapet.Metod:För att svara pÄ syftet med denna studie har vi genomfört en tvÀrsnittsstudie dÀr vi har studierat attityder hos respondenter frÄn tre skilda företag. I denna studie har vi anvÀnt oss av ett deduktivt arbetssÀtt och ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt genom genomförandet av nio kvalitativa djupintervjuer.Slutsats:Vi har i denna studie sett hur kvinnligt och manligt ledarskap beskrivs teoretiskt och utifrÄn studiens respondenter och denna bild har visat sig vara en stereotypisk bild som starkt Àr kopplad till könsstereotyper.

Obligatoriska nationella prov för Ärskurs 6 Àr en policyförÀndring för den svenska skolan som togs genom ett regeringsbeslut 2008. Detta har medfört effekter för elever och lÀrare att hantera och förhÄlla sig till. Syftet med denna studie Àr att ta del av nÄgra elevers erfarenheter i samband med de nationella proven i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 6. Samtliga elever som deltagit i studien har extra anpassningar eller sÀrskilt stöd i svenska för att fÄ förutsÀttningar att nÄ kunskapskraven.I studien har fyra elever frÄn tvÄ olika skolor intervjuats. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utförts enligt en intervjuguide.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur maskulinitet, femininitet och sexualitet framstÀlls i tjej- och killtidningar. Materialet har begrÀnsats till artiklar pÄ temat sex och samlevnad. Uppsatsen innehÄller en kort inledning dÀr materialet beskrivs och ungas förhÄllande till tidningarna diskuteras. DÀrefter följer teorier och tidigare forskning som Àr av intresse för uppsatsen. Som metod anvÀnds valda delar av den kritiska diskursanalysen.

Detta arbete handlar om lÀrares förhÄllande till de nationella proven, som sedan 1996 hÄlls för skolÄr 5, i syfte att hjÀlpa till för bedömning av elevers kunskaper. Vi ville ocksÄ undersöka om det fanns andra faktorer som pÄverkade lÀrares bedömning av elever. Vi valde att göra en fallstudie i form av intervjuer och observationer. VÄrt material hÀmtade vi frÄn tvÄ olika skolor.I vÄr teoridel redogörs för Skolverkets riktlinjer i anvÀndandet av de nationella proven samt dess syfte. HÀr framkommer det Àven olika bedömningsformer som alla har för avsikt att ge en lÀrare den bÀsta förutsÀttning för en rÀttvis bedömning av elevers kunskaper.NÄgra olika former av bedömning presenteras och diskuteras i relation till en rÀttvis bedömning av elevers kunskaper.I vÄr undersökande del framkommer det att lÀrare anvÀnde sig av olika material och inte bara de nationella proven dÄ de bedömde elevernas kunskaper i matematik..

Polisen Àr en yrkesgrupp som möts av vÄld och hot om vÄld och den nationella bastaktiken Àr ett av verktygen för att minska skador pÄ sÄvÀl polisen som dem som polisen ingriper mot och tredje man. Detta arbetes frÀmsta syfte Àr att fokusera pÄ instÀllningsskillnader mellan poliselever och poliser i yttre tjÀnst till den nationella bastaktiken samt att undersöka om det finns förslag om hur man eventuellt skulle kunna förbÀttra detta mycket vÀl genomtÀnkta och gedigna koncept och dÄ kunna göra polisarbetet Àn mer sÀkrare. Arbetet riktar sig frÀmst till dem som redan har kunskaper om den nationella bastaktiken, dÄ endast de fundamentala delarna i stort kommer att beskrivas..

Arbetsterapeuters mÄl Àr att frÀmja mÀnniskors möjligheter att leva ett vÀrdefullt liv efter sina önskemÄl och behov i förhÄllande till omgiv- ningens krav. FunktionsnedsÀttningar och nedsatt aktivitetsförmÄga skapar begrÀnsningar i tillvaron och vÄllar problem i det dagliga livet. För att kunna utföra önskade aktiviteter ute i samhÀllet krÀvs att den offentliga miljön Àr tillgÀnglig. I nationella handlingsplanen föreslÄr regeringen mÄl och inriktning för handikappolitiken. Ett av huvudomrÄdena Àr att skapa ett tillgÀngligt samhÀlle.

Arbetsterapeuters mÄl Àr att frÀmja mÀnniskors möjligheter att leva ett vÀrdefullt liv efter sina önskemÄl och behov i förhÄllande till omgiv- ningens krav. FunktionsnedsÀttningar och nedsatt aktivitetsförmÄga skapar begrÀnsningar i tillvaron och vÄllar problem i det dagliga livet. För att kunna utföra önskade aktiviteter ute i samhÀllet krÀvs att den offentliga miljön Àr tillgÀnglig. I nationella handlingsplanen föreslÄr regeringen mÄl och inriktning för handikappolitiken. Ett av huvudomrÄdena Àr att skapa ett tillgÀngligt samhÀlle.