Syftet med uppsatsen Àr att försöka förklara vad det Àr som pÄverkar tiden som en mamma ammar. För att undersöka vad det Àr som pÄverkar tiden som en mamma ammar, har en Zero inflated negative binomial-modell (ZINB-modell) tagits fram. Resultaten visar att det som avgör hur lÀnge en mamma kommer att amma Àr: Graviditetens lÀngd, mammans Älder, mammans rökvanor under graviditetens sista mÄnader, mammans rökvanor samt mammans nationella ursprung..

The purpose of this master?s thesis is to see why there seem to be little interest in the management position at the public libraries. Since librarianship is a field that are proportionally dominated by women we chose to approach the study with a gender perspective. This study has excluded men and our main interest is the women?s point of view.

I dag Àr det vanligt att EU-medborgare företar en grÀnsöverskridning med sin familj inom EU. Samkönade par har möjlighet att ingÄ Àktenskap i fem medlemsstater, men eftersom Àktenskapet inte erkÀnns i övriga 22 medlemsstater riskerar det samkönade paret att mottagarstaten ser Àktenskapet som ogiltigt i rÀttslig mening vid en grÀnsöverskridning inom EU. Samkönade par som redan Àr gifta kan dock erhÄlla visst skydd för de fall en medlemsstat föreskriver samkönat registrerat partnerskap. EU-rÀtten föreskriver inga minimikrav för hur registrerat partnerskap bör utformas i medlemsstaters nationella rÀttssystem. Det har i sin tur vilket lett till att rÀttskyddet för samkönat registrerat partnerskap ser olika ut bland medlemsstaterna.

Denna forskningskonsumerande uppsats behandlar pojkars förhÄllande till skönlitteratur i syfte att undersöka varförde tycks motvilliga till skönlitteratur. FrÄgan har behandlats utifrÄn tre förklaringsmodeller: den kognitiva ochbiologiska förklaringsmodellen, den sociologiska modellen samt en förklaringsmodell som behandlar didaktiskaaspekter. Studien Àr en typ av forskningsöversikt dÀr forskningsfÀltet scannats av för att hittat relevant forskning.Den första förklaringsmodellen till varför pojkar inte lÀser behandlar kognitiva och biologiska aspekter. Enligt dennalÀser flickor bÀttre Àn pojkar pÄ grund olika skillnader i hjÀrnans utveckling. Flickors hjÀrnor sÀgs exempelvisutvecklas snabbare Àn pojkars vilket gör att de snabbare kan ta till sig komplex information.Den sociologiska förklaringsmodellen behandlar genusaspekter pÄ lÀsning.

This thesis is an attempt to understand how the traditional female gender identity is constructed and what kind of structures that are maintaining it. I also study how this identity is reflected in young women's conception of themselves and in their views upon whether they should sign in to the military service or not.The theoretical framework that I use mainly consists of theories about gender construction, male dominance and the woman's role in the nation-state.The purpose of using this theoretical approach is to illustrate that the traditional female gender identity consists of characteristics that are in opposition to the male ones. The woman should be weaker, less aggressive and more caretaking than men- in sum she is defined as the Other. The structures that constructs this identity is the male dominance, also known as the gender system and the patriarchy.This traditional female gender identity and citizenship role that historically has been allotted to women in the nation-state is still today very vivant in Sweden and is reflected in the fact that the military service is optional for women. Certain parts of this identity is also reflected in the young women that I interview, in their sense of probably not fitting in to the military service, because of their sex and the characteristics discussed above, that are associated with it..

I detta arbete undersöks hur deltagarna pÄ nÀtforumen Flashback och Familjeliv konstruerar kön och sexualitet. Vi vill undersöka huruvida anvÀndare pÄ forum som Àr manligt respektive kvinnligt dominerade uttrycker sig pÄ liknande sÀtt i diskussioner gÀllande sex. VÄrt fokus ligger pÄ hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner vÀver in moral, normer och vÀrderingar. Internetbaserad kommunikation och den aggressivitet som kan uppvisas dÀr Àr ett mycket aktuellt Àmne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring nÀthat dÀr fokus ligger pÄ mÀn som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor.

Abort/MotstÄnd Àr en diskursanalytisk studie av text och bild hÀmtade frÄn den internetbaserade verksamheten hos de svenska abortkritiska organisationerna Ja till livet och MÀnniskorÀtt för ofödda. Uppsatsens övergripande syfte Àr att urskilja hur kvinnan och hennes kropp konstrueras inom antiabortrörelsens internetbaserade verksamhet ? det vill sÀga den diskursordning som behandlas.Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn kvinnligt subjektskap och kroppslighet, abort analyseras Àven i relation till graviditet och/eller moderskap. Analysen tar avstamp i kvinnans situation och behandlar body/mind-distinktionen, samt problematiserar denna i relation till den medicinska vÀsterlÀndska diskurs som ofta frÄntar den gravida kvinnan subjektsstatus. Av analysen framgÄr det att huvuddragen i motstÄndsdiskurserna, i relation till kvinnlig autonomi, karaktÀriseras av tre drag: att fostret tilldelas super-subjektstatus, att den gravida kvinnan berövas sitt subjektskap och att kvinnor som vill göra abort nÀrmast portrÀtteras som monster.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

I den hÀr uppsatsen undersöks vilken betydelse lÀrares kön och Älder har för gymnasieelevers betyg. Uppsatsen behandlar följande tvÄ frÄgestÀllningar:  ? Har lÀrares kön betydelse för vilka betyg gymnasieelever fÄr?   ? Har lÀrares Älder betydelse för vilka betyg gymnasieelever fÄr?    För att besvara dessa frÄgor insamlades betygskataloger frÄn kommunala gymnasieskolor i Stockholms kommun. En betygskatalog Àr en lista över eleverna i en viss undervisningsgrupp dÀr det framgÄr vilket betyg eleverna har fÄtt pÄ kursen och vilken lÀrare som har satt betyget. Resultaten visade att lÀrarnas kön inte hade nÄgon nÀmnvÀrd betydelse för elevernas betyg. I den analys som kontrollerade för elevers kön och etnicitet samt vilken skola och vilket gym-nasieprogram eleven gÄr pÄ fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan vilka betyg kvinnliga och manliga lÀrare satte.

I arbetet studeras kopplingen mellan bedömning och mÄl i en klass, i skolÄr 5, nÀr det gÀller geografi. Jag har undersökt vilka mÄl undervisningen riktar sig mot, vad och hur lÀraren bedömer samt i vilken utstrÀckning bedömningen Àr ?rÀttvis? i den mening att den överensstÀmmer med mÄlen i kursplanerna. Studien har gjorts genom en fallstudie och inom denna har jag gjort klassrumsobservationer, intervjuat lÀraren och analyserat uppgifter som eleverna arbetat med. Insamlade data har sedan analyserats utifrÄn kunskapsformerna (fakta, förstÄelse, fÀrdighet, förtrogenhet) och Àven jÀmförts med de nationella mÄlen. I resultatet har framkommit att det finns en överrensstÀmmelse mellan mÄl och bedömning, och dÀrmed att förutsÀttning för rÀttvis bedömning finns..

Syftet med uppsatsen Àr att göra en kritisk diskursanalys av begreppet brottsoffer i internationella, nationella och vetenskapliga dokument. UtgÄngspunkten i analysen Àr Norman Faircloughs tredimensionella modell. Analysen leder till en redovisning av brottsofferdiskursen och dess konsekvenser för samhÀllet. De huvudsakliga slutsatserna Àr att brottsofferdiskursen Àr en del av en större diskursordning och underordnas en diskurs i vardera typen av text, internationell, nationell och vetenskaplig typ av text. Synen pÄ brottsoffer och brottsofferdiskursen Àr avgörande för hur brottsoffer bemöts och vilket stöd de fÄr.

I denna uppsats studeras konstruktionen av bilden som ges i svensk tidningsmedias presentation av tvÄ svenska politiker vad gÀller förÀldraskap, kön och manlighet i relation till det politiska ledarskapet. För att genomföra studien bygger uppsatsen pÄ teorier och tidigare forskning inom CSM- kritiska studier pÄ mÀn, inklusive teorier frÄn svenska forskare sÄsom Klinth och Klinth & Johansson inom forskning om förÀldraförsÀkringen och mÀn. I tidigare forskning har det konstaterats att politiken bygger pÄ en manlig norm, men att förÀldraskapet bygger pÄ en kvinnlig norm, dÀrav Àr det av intresse att se hur den manliga normen förÀndras eller samverkar med förÀldraskapet i relation till politiskt ledarskap. Analysen genomfördes dÀrför genom att studera presentationen av Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson, tvÄ rikskÀnda politiker som bÄda blivit förÀldrar inom en ganska nÀra tid.I uppsatsens analys visas att det finns delade meningar i uppfattningen om hur förÀldraskapet ska moderniseras eller frigöras frÄn traditionella sociala mönster i studien om Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson i relation till förÀldraskapet, samt att det förekommer tvÄ tydliga diskurser i ÀmnesomrÄdet..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att studera lÀrares attityder till skrivregler, undervisningen om skrivregler och mÄlen i kursplanen som rör skrivregler. Jag har ocksÄ analyserat resultatet pÄ Àmnesprovet i syfte att utforska samband mellan lÀrares attityder till sin utbildning, undervisningens innehÄll och elevers resultat. Specifikt vill jag ta reda pÄ vad fem lÀrare har för uppfattning om sin undervisning i skrivregler och elevernas resultat i stavning och interpunktionsmomentet pÄ nationella Àmnesprovet i Äk3.Hur ser lÀrare pÄ sin egen utbildning i skrivregler?Vad berÀttar lÀrare om undervisningen i svenska i allmÀnhet och utifrÄn aspekterna formella och funktionella moment i undervisningen?Vad berÀttar lÀrare vars elever gjort proven angÄende elevernas resultat i relation till sin undervisning i skrivregler?Metod Jag har anvÀnt kvalitativa samtalsintervjuer för att samla in mina data. Fem svensklÀrare med olika yrkeserfarenhet i Äk3 pÄ fyra olika skolor har intervjuats.

År 2012 utkom en studie Lika för alla? ? OmrĂ€ttning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre Ă„r (2012). I den har skolinspektionen samlat in och rĂ€ttat om nationella prov. Syftet har varit att kontrollera att kvalitĂ©n upprĂ€tthĂ„lls, genom att analysera om ursprungsrĂ€ttare gör korrekta bedömningar av uppsatserna. Resultaten visar att nĂ€stan varannan uppsats i svenska B pĂ„ gymnasiet fĂ„r ett avvikande betyg mellan lĂ€rarna och kontrollanterna.

During recent decades several studies have investigated how different social roles and socialization processes between women and men affects our attitudes, values and priorities to environmental problems. Many empirical studies among the general public, indicates that women tend to show a greater environmental concern than men, because of women?s different health- safety- and risk perception. Even though the results are well established among the general public, when investigating if elected women in public offices tend to express a higher environmental concern, than do men, the results are not that clear. By using a dataset covering all the 290 municipalities in Sweden, this study aims to investigate if there is any correlation between the amount of female representatives in the municipality and the amount of emissions of CO2e per capita.