Det har lÀnge varit en del av bÄde nationella samt internationella dokument att alla som arbetar i skolan ska möta alla elever med samma respekt och möjlighet att lyckas utifrÄn elevernas olika bakgrund, tidigare erfarenheter, intresse och kunskap. I verkligheten fungerar det inte alltid sÄ. SÄ hur pÄverkas elevernas akademiska prestation, sociala utveckling och vÀlmÄende av deras egna tolkningar av lÀrarens bemötande och förvÀntningar?.

Syftet med denna undersökning Àr att se hur stor plats forskning fÄtt i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgrÀnsa omrÄdet baseras studien pÄ Dagens Nyheters bevakning av NobelpristillkÀnnagivandena i kemi och medicin.Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmÀnheten.Materialet bestÄr av artiklar frÄn Dagens Nyheter frÄn 1901  t.o.m. 2010.Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fÄtt i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: Àr de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller Àr de rent av akademiska?Studien tar Àven upp tvÄ andra aspekter: det lÄga antalet kvinnliga pristagare? har Dagens Nyheter presenterat dem pÄ ett annat sÀtt? Och hur pÄverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen?Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med Ärets Nobelpris alltid nÄtt fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena Àr ofta stora och bilder Àr vanligt.

Syftet med studien Àr att genom intervjuer med fyra pedagoger pÄ olika fritidshem undersöka fritidshemmens utevistelse. För att ge en förförstÄelse inleds uppsatsen med en historisk bakgrund som förklarar fritidshemmets och fritidspedagogsyrkets framvÀxt. Vidare presenteras teorier om utomhusmiljö, lÀrande och lek samt pedagogiska perspektiv pÄ utevistelsen. Resultatet frÄn intervjuundersökningen kopplades till relevanta delar i de nationella styrdokumenten och för Àmnet relevant forskning. Undersökningen visar att fritidshemmen har olika förutsÀttningar för utevistelse.

Syftet med vÄr studie Àr att belysa och tydliggöra likheter och olikheter mellan hur kvinnor och mÀn som ledare styr sina medarbetare.VÄr studie Àr en kvalitativ studie som har en kvantitativ intervjumetod. PrimÀrdata fÄr vi genom en webbaserad enkÀtundersökning. SekundÀrdata samlas in genom litteratur i Àmnet samt vetenskapliga artiklar och uppsatser. Analysen av primÀrdata genomförs genom att jÀmföra de olika respondenternas svar med varandra.Resultatet av studien visar att de kvinnliga respondenterna i vÄr studie tenderar att styra pÄ kvinnligt vis i vissa frÄgar och de manliga respondenterna tenderar att styra pÄ manligt vis i vissa frÄgor. I andra frÄgor styr kvinnorna och mÀnnen lika, mer likt ett kvinnligt styrsÀtt.

HĂ€ndelserna i Knutby 2004 har nog inte undgĂ„tt nĂ„gon. En kvinna i Knutbyförsamlingen sköts till döds och en man inom densamma skottskadades svĂ„rt. Även gĂ€rningsmannen tillhörde församlingen. Massmedias bevakning kring hĂ€ndelserna i Knutby var stor och pĂ„ grund av ett makabert mord och mordförsök hamnade det lilla samhĂ€llet i Uppland pĂ„ den nationella kartan. I denna uppsats har jag skĂ€rskĂ„dat Dagens Nyheters och Expressens beskrivningar av Knutby med hjĂ€lp av kritisk diskursanalys.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

AbstractKitty-böckerna har sedan 1950-talet lockat unga flickor att lÀsa och bli en del av en fiktiv spÀnnande vÀrld. Det var en ny typ av flickbok, som lyfte fram en ung, vacker och kompetent kvinnlig detektiv som radikalt skilde sig frÄn tidigare traditionella böcker avsedda för flickor. Med en lÄngseriebok som Àn idag Àr en del av unga flickors grÀnsliv mellan barndom och ungdom hjÀlper författarsyndikatet Carolyn Keene unga flickor att glömma verkligheten runt sig och iklÀ sig rollen som hjÀltinnan Kitty.Syftet med uppsatsen Àr att visa vilka inslag som indikerar vilket Ärtionde boken för in lÀsaren i. Med hjÀlp av reader-response-teorin kommer ocksÄ sÄdant lÀsaren sjÀlv i relation med texten skapar att lyftas fram. LÀsning av Kitty-böckerna i vuxen Älder har ocksÄ uppenbarat sÄdant som helt saknas, sÄdant som skulle kunna vara relevant i böcker skrivna ursprungligen i Amerika.

I denna uppsats undersöks översiktligt hur byggandet av flerbostadshus högre Àn tvÄ vÄningar med stomkonstruktion av trÀ har genomförts i Sverige under 2000-talet. Nybyggande av flerbostadshus med stomkonstruktion av trÀ studeras i förhÄllande till hÄllbarhet, sÀkerhet och utformning. De stora stadsbrÀnderna i Sverige föranledde ett förbud med byggnadsstadgan Är 1874 mot att bygga fler Àn tvÄ vÄningar med stomme av trÀ. Detta förbud rÄdde Ànda fram till Är 1994, under 120 Ärs tid. I flera andra lÀnder rÄder det fortfarande inskrÀnkande bestÀmmelser mot trÀ.

Ett lands lagstiftning Äterspeglar nationella vÀrderingar, vÀrdemoralen. EU-samarbetet baseras delvis pÄ medlemsstaternas gemensamma nytta av fri rörlighet av arbetskraft, nyttomoral, dÀrför skall hinder för denna fria rörlighet undanröjas. EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning Àr underordnad EG-rÀtten (inklusive EG-domstolens rÀttspraxis). EU-medlemsstaternas lagsystem skall harmoniseras med EG-rÀtten. Skulle nationell lag stÄ i konflikt med EG-rÀtten har den senare företrÀde.

Syftet med studien har varit att undersöka effekten av könsintegrerad respektive könssegregerad idrottsundervisning ur ett genusperspektiv samt vad som egentligen Àr att föredra, enligt pedagogerna. Med effekten Äsyftas parametrar sÄsom betyg, klassrumsklimat och den generella attityden gentemot de bÄda undervisningsformerna. Studien bygger pÄ fyra frÄgestÀllningar för att kunna besvara detta. Undersökningen vill belysa hur den allmÀnna uppfattningen rÄder pÄ skolorna om könsintegrerad respektive könssegregerad idrottsundervisning. FortsÀttningsvis behandlas Àven pÄverkan pÄ klassrumsklimatet samt betygen. Studien har genomförts med hjÀlp utav semistrukturerade forskningsintervjuer med ett faststÀllt intervjuschema.

Syftet med arbetet var att undersöka hur stor plats kvinnan fÄtt i de vanligaste svenska lÀroböckerna i historia för gymnasieskolan. Studien var Àmnad att visa pÄ hur kvinnans roll beskrevs i olika historieböcker. En viktig utgÄngspunkt blev dÄ att studera hur hon framstÀlls i historieboken eftersom detta pÄverkar eleverna, sÄvÀl deras verklighetssyn, deras kunskapssyn som deras historiesyn. Genom att göra en innehÄllsanalys av tvÄ lÀroböcker som flitigt anvÀnds i den svenska gymnasieskolan lyftes de omrÄden fram i historieböckerna dÀr kvinnan tagit stor respektive liten roll i historieberÀttelsen. Till hjÀlp för att förklara skillnaderna könen emellan anvÀndes genusteorier dÀr tonvikten lÄg pÄ det socialt konstruerade planet istÀllet för det biologiskt förklarade könet.

Studien avsÄg att undersöka hur ungdomar i gymnasieskolan med intellektuell funktionsnedsÀttning samt eventuella tillÀggsdiagnoser beskriver sina upplevelser av kamratrelationer. Tolv elever i Ärskurserna 2 ? 4 frÄn gymnasiesÀrskolans nationella program intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av tematisk analys. Analysen resulterade i tre huvudteman: 1) Att kÀnna sig maktlös nÀr det gÀller att förandra, 2) Att vara pÄ sin vakt, samt 3) Att förhÄlla sig till andra.

Introduktion: Ofrivillig barnlöshet, infertilitet, Àr ett vanligt problem som upptrÀder i alla kulturer. I Sverige Àr ungefÀr 10-15 % av alla par drabbade och det samma gÀller i övriga VÀsteuropa och Nordamerika. Det Àr ungefÀr lika vanligt med manlig som kvinnlig infertilitet och relativt ofta i kombination. Hos 10-15 % av alla infertila Äterfinns ingen orsak till infertiliteten. Idag Àr in vitro fertilisering, IVF, den vanligaste behandlingsmetoden vid alla typer av infertilitet.

Över hela vĂ€rlden rĂ„der ojĂ€mlikhet mellan kön vilket förvĂ€ntas ha konsekvenser för ett lands ekonomiska utveckling. Uppsatsen fokuserar frĂ€mst pĂ„ ojĂ€mlikhet mellan kön i lön, arbetskraftsdeltagande och utbildningsdeltagande. Syftet med uppsatsen Ă€r att se hur ojĂ€mlikhet mellan kön pĂ„verkar lĂ„ngsiktig ekonomisk tillvĂ€xt i lĂ„g- och medelinkomstlĂ€nder. En teoretisk analys gjordes genom att utvidga teknologispridningsmodellen dĂ€r variabler för ojĂ€mlikhet mellan kön lades till i olika dimensioner. I en panelregressionsanalys gjordes dĂ€refter en empirisk undersökning som testade huruvida ojĂ€mlika löner, ojĂ€mlikt arbetskraftsdeltagande och deltagande i utbildning pĂ„verkar BNP-tillvĂ€xttakten, tillvĂ€xttakten i kvinnlig arbetskraft och befolkningstillvĂ€xttakten.

Syftet med denna studie Àr att skapa en djupare förstÄelse för kvinnliga chefers upplevelser av möjligheter och hinder i sin karriÀr i en mansdominerad organisation. Vi vill Àven undersöka inom vilka livssfÀrer dessa hinder och möjligheter uppstÄr. Vi stÀller frÄgor om hur kvinnliga chefer upplever sin karriÀr i en mansdominerad organisation samt vilka möjligheter och hinder de upplevt och stött pÄ under sin karriÀr och hur kvinnliga chefer kan skapa en balans mellan de olika livssfÀrerna, arbetsliv och privatliv. Studien Àr av kvalitativ art och tar sig an syftet med inspiration frÄn ett narrativt synsÀtt för att pÄ bÀsta möjliga sÀtt förstÄ deltagarnas personliga berÀttelser. Datainsamlingsmetoden har skett genom ett tiotal semistrukturerade intervjuer dÀr resultatet visade att möjligheter och hinder frÀmst konstitueras i arbetsorganisationen, att betydelsen av stöd, bÄde frÄn chefer och frÄn privatlivet visade sig vara betydelsefullt och att privatlivet inte pÄverkar karriÀren negativt i lika hög grad som karriÀren pÄverkar privatlivet. .