Hur policyförÀndringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella lÀsprov i svenska i Ärskurs 6.Det empiriska materialet har inhÀmtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i Ärskurs 6, som nyligen har genomfört proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, dÄ de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i lÀsförstÄelsestrategier, genom att öva pÄ gamla prov och genom att titta pÄ bedömningsexempel. De har ocksÄ förberett sig sjÀlva inför provsituationen pÄ olika sÀtt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar stÀller sig positiva till det.

The purpose of this study is to analyse the significance of the national assessment in highschool education, including what the teachers express about the new instructions currently coming from the Swedish National Agency of Education, concerning a more central control of grading the national assessments. This study also covers the teachers individual responsibility when it comes to grading the national assessments. The purpose of the national assessment is to secure that grading and the education level in the country is equal. This is a qualitative study useing the method of a group discussion intervju (focusgroup intervju). Five highschool teachers took part in the discussion with questions that had been decided beforehand.

Syfte: Detta examensarbete syftar till att fÄ kunskap om vad som kan bidra till ökad delaktighet för en elev mottagen i gymnasiesÀrskolan som lÀser individinkluderat inom ett nationellt program. UtifrÄn syftet har jag stÀllt frÄgestÀllningar som berör begreppet delaktighet ur olika synvinklar samt Àven hur de organiserar den vardagliga verksamheten kring eleven. Jag har Àven tittat pÄ om det gÄr att se nÄgra skillnader pÄ elevens delaktighet mellan gymnasiesÀrskolan och det nationella programmet?Teori: FÀltstudien har en övergripande sociokulturell ansats som Àr inriktad pÄ att se i vilka sammanhang som delaktighet uppstÄr för en inkluderad sÀrskoleelev pÄ ett nationellt program inom gymnasieskolan. FÀltstudiens forskningsintresse kan dÄ beskrivas i termer av att beskriva, tolka och förstÄ hur delaktighet visar sig för eleven.Metod: Vad gÀller metod och insamling av data sÄ har inspiration hÀmtats frÄn etnografin dÄ studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod Àr deltagande observationer samt intervjuer med lÀrare och elev.Resultat: Resultatet visar att personliga egenskaper och sociala förmÄgor har stor betydelse för hur eleven upplever sig delaktig pÄ det nationella programmet.

Denna studie handlar om Gustav III:s drÀktreform 1778. Reformen innebar att en enhetlig nationell drÀkt infördes för adeln och borgarna. Dessutom infördes en nationell uniform. Uppsatsen behandlar reformen ur ett symboliskt perspektiv som utgÄr frÄn Pierre Bourdieus teori om det symboliska kapitalet. Hans teori förklarar adelns och hovets Äsikter om reformen. Studien ska ocksÄ analysera hur uniformen m/1778 var influerad av den nationella drÀkten. Metoden Àr litteraturstudier och teorin har sammanfattats frÄn flera litterÀra kÀllor.

David LaChapelle gör bilder som ofta Àr ganska provocerande i sitt uttryck eftersom de ofta förestÀller mer eller mindre avklÀdda kvinnor och mÀn i sexuellt laddade situationer. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ett par av LaChapelles bilder ur ett genusperspektiv med utgÄngspunkt i konstvetaren Norman Brysons text ?Géricault and ?Masculinity?. I denna text diskuterar Bryson detta med manlig och kvinnlig maskerad genom att bland annat hÀvda att Àven mÀnnen Àr utsatta för den manliga betraktarens blick. Detta med framstÀllningen av kvinnligt och manligt Àr sjÀlva grunden för denna uppsats.

Detta Àr en undersökning av grammatiska skillnader mellan de tvÄ betygen A och C i det skriftliga nationella provet i svenska 1 pÄ gymnasiet. Studiens syfte Àr att undersöka om grammatiska skillnader har nÄgon pÄverkan pÄ om elevtexten erhÄller betyget A eller C. Undersökningen inkluderar olika variabler och fokuset i studien ligger frÀmst pÄ den syntaktiska grammatiken. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr av kvantitativt slag. Materialet Àr hÀmtat frÄn det nationella provet i svenska 1 pÄ gymnasiet vÄrterminen 2013.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka förekomst, hantering och upplevda orsaker till mentala blockeringar inom kvinnlig truppgymnastik pÄ nationell ungdoms- och juniornivÄ.? Vilken typ av övning Àr den vanligaste mentala blockeringen inom kvinnlig truppgymnastik?? Hur visar sig blockeringarna enligt gymnasterna och trÀnarna?? Vilka orsaker till uppkomsten av mentala blockeringar kan utlÀsas utifrÄn gymnasterna och trÀnarnas berÀttelser?? PÄ vilka sÀtt har gymnaster och trÀnare försökt hantera mentala blockeringar?MetodStudien inleddes med en litteratursökning för att finna tidigare forskning. DÀrefter utformades en enkÀt i tvÄ versioner (för trÀnare och gymnaster) och dessa delades ut till gymnaster och trÀnare pÄ nationell ungdoms- och juniornivÄ i sex olika föreningar. Gymnasterna valdes efter trÀnings- och tÀvlingsnivÄ och har en medelÄlder pÄ 14 Är.ResultatResultatet visade att mentala blockeringar Àr ett mycket vanligt fenomen inom truppgymnastiken och nÄgot som majoriteten av gymnasterna nÄgon gÄng drabbats av. Blockeringarna visar sig ofta genom att gymnasten vÀgrar eller helt utesluter övningen ur sin trÀning och blockeringarna Àr vanligast i grenen tumbling.

De senaste Ärtiondena har flyktingströmmar frÄn lÀnder som praktiserar kvinnlig könsstympning (FGM) kommit till lÀnder i vÀstvÀrlden. I mötet med den nya vÄrden riskerar kvinnorna att fÄ fel diagnos, omvÄrdnad och bemötande. Syftet var att belysa könsstympade kvinnors möte med vÄrden i vÀstvÀrlden, utifrÄn följande frÄgestÀllningar: hur erfar kvinnorna mötet med vÄrdpersonalen? Hur erfar vÄrdpersonalen mötet med kvinnor som genomgÄtt FGM? Studien genomfördes som en litteraturstudie, baserad pÄ 15 artiklar av kvalitativ design. Analysen resulterade i sju teman utifrÄn de tvÄ frÄgestÀllningarna.

I dagens samhÀlle har det blivit vanligare med att arbeta pÄ geografisk distans. Detta medför att chefer och medarbetare inte behöver befinna sig pÄ samma ort. Syftet med detta examensarbete var att inom Trafikverket undersöka nationella sektionschefers och medarbetares upplevelser av att arbeta pÄ geografisk distans samt upplevelser av Trafikverkets begrepp VÀrdregionskap för att finna eventuella förbÀttringsÄtgÀrder. Genom öppna intervjufrÄgor med tre sektionschefer och sex nationella medarbetare som arbetar pÄ distans söktes svar pÄ frÄgorna: Hur upplevs kommunikation och information fungera mellan den nationella medarbetaren och dennes nÀrmaste chef som befinner sig pÄ geografisk distans? Hur upplevs VÀrdregionen? Hur upplevs integrering, inkludering och gemenskap? Vilka ÄtgÀrder kan leda till förbÀttringar inom VÀrdregionen? Resultaten visar att medarbetarens upplevelse av att ha en chef pÄ distans gav en kÀnsla av frihet i de fall kommunikationen dem emellan fungerade.

Abstrakt Syftet med arbetet Àr att undersöka hur nationella proven upplevs av Ä ena sidan elever i behov av sÀrskilt stöd samt deras förÀldrar, Ä andra sidan hur proven upplevs av deras lÀrare. Vidare att undersöka hur och om proven pÄverkar undervisningen samt om de Àr förenliga med individuellt lÀrande/ individuella undervisningsplaner och tankarna kring ?en skola för alla?. Slutligen undersöka hur skolan möter elevernas behov. Undersökningen genomfördes i en skola i Reykjavik.

Denna studie har som syfte att belysa elevtexter frÄn Är nio med fokus pÄ betyg och hur vanligt förekommande sÀrskrivning Àr. Materialet bestÄr av elevtexter frÄn de nationella proven 2003. Elevtexterna Àr indelade i tre grupper efter betyg och varje grupp bestÄr av tio texter. Analyser av elevtexter avser att verifiera eller falsifiera hypotesen om att lÄgpresterande elever gör mer sÀrskrivningar Àn högpresterande elever.Resultatet visar att sÀrskrivning förekommer i samtliga undersökningsgrupper. Elever med underkÀnt och elever med godkÀnt betyg gör relativt lika mÄnga sÀrskrivningar och avsevÀrt fler Àn elever med mycket vÀl godkÀnt.

Syftet Àr att undersöka hur kampen för allmÀn och lika röstrÀtt framstÀllts i svenska lÀroböcker frÄn början av 1900-talet fram till idag. Med hjÀlp av lÀroboksanalys har nio stycken lÀroböcker granskats. Denna analys gjordes för att se om det gick att urskilja nÄgon förÀndring hur lÀroboksförfattare under 1900-talet har behandlat vÀgen till kvinnlig röstrÀtt och om nÄgra av de utvalda böckerna har förmedlat ett genus- och jÀmstÀlldhetsbegrepp. Resultatet av lÀroboksanalysen har visat att lÀroböcker framstÀller den kvinnliga röstrÀtten som nÄgot positivt, dÄ det medför till ?Àntligen demokrati i Sverige?, dock förmedlar inga av lÀroboksförfattare vad som hÀnder efter röstrÀtten.

Det föreligger oundvikligen spÀnningar mellan intresset av att skydda miljön och intresset av varors fria rörlighet pÄ den inre marknaden. DÄ harmoniserande gemenskapslagstiftning saknas bedöms vanligen frÄgan huruvida nationella miljöskyddsÄtgÀrder skall tillÄtas eller ej efter de restriktioner sÄdana ÄtgÀrder eventuellt kan medföra för den fria varurörligheten. Nationella handelshindrande miljöskyddsÄtgÀrder kan under vissa förutsÀttningar medges undantag enligt artikel 30 EG- fördraget och/eller Cassis-doktrinen. DÄ harmoniserande gemenskapsbestÀmmelser saknas Àr nationella miljöskyddsÄtgÀrder förenliga med Cassis-doktrinen förutsatt att ÄtgÀrderna Àr tillÀmpiga utan Ätskillnad, proportionella, vilket innebÀr att det inte fÄr finnas nÄgonalternativ ÄtgÀrd genom vilken man pÄ ett lika effektivt sÀtt kan uppnÄ samma miljömÄl, men som inte begrÀnsar den fria varurörligheten i samma utstrÀckning, och nödvÀndiga. MiljöÄtgÀrder som inte tillÀmpas utan Ätskillnad kan endast berÀttigas av intresset av att skydda mÀnniskors och djurs hÀlsa och liv samt bevarandet av vÀxtarter, enligt artikel 30 EG-fördraget..

Som en följd av Sveriges medlemskap i EU ska unionsrÀtten tillÀmpas i Sverige och de svenska konkurrensrÀttsliga reglerna har till stor del influerats av EU:s konkurrensregler. Tanken Àr att den nationella konkurrenslagstiftningen ska ge utrymme för att unionsrÀtten fÄr en viss genomslagskraft. EU:s mÄl om en sund konkurrens nÄs frÀmst genom att de nationella domstolarna begÀr förhandsavgöranden frÄn Europeiska unionens domstol enligt artikel 267 FEUF. De högsta instanserna har en skyldighet att inhÀmta förhandsavgöranden frÄn EU-domstolen medan de lÀgre instanserna har möjligheten att göra detsamma avseende tolkningen och tillÀmpningen av unionsrÀtten.Skyldigheten att begÀra förhandsavgöranden har till syfte att sÀkerstÀlla att unionsrÀtten tillÀmpas korrekt och tolkas enhetligt i alla medlemsstater. Den Àr dessutom en del av samarbetet mellan EU-domstolen och de nationella domstolarna som ska tillÀmpa unionsrÀtten.Bakgrunden till uppsatsens uppslag har varit den kritik som framförts mot domstolarna i Sverige avseende deras obenÀgenhet att inhÀmta förhandsavgöranden frÄn EU-domstolen.

Since the beginning of 1940 there have been externally developed tests in Sweden. Their appearances have changed over the years together with the cognitive approach. Nowadays, this kind of tests is going by the name of the national tests, which was introduced in the year of 1994. When the Swedish National Agency for Education received the assignment to develop new purposes and national tests to the third grade students, debate took a bounce. The matter was well discussed; national tests in third grade or not?The national tests thus far carried out four rounds in the third grade and the purpose of my study was to find out how teachers are reasoning about the tests.