Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka fel elever i Är 5 gör i matematik och vilka matematiksvÄrigheter de befinner sig i nÀr de kommer till vÄr skola i Är 6. För att ta reda pÄ det gjorde jag en kvalitativ innehÄllsanalys av 37 Nationella prov för Är 5 som eleverna genomfört pÄ vÄrterminen innan de slutar. Studiens litteraturgenomgÄng definierar begreppet matematikkunskap, tydliggör begreppet matematiksvÄrigheter och lyfter fram teorier om bedömning och kartlÀggning av matematiksvÄrigheter.Resultatet visar att elever befinner sig i svÄrigheter bÄde utifrÄn det matematiska innehÄllet sÄ som talförstÄelse och geometri och de mer processinriktade kompetenserna som begreppsförstÄelse, procedurkompetens och strategisk kompetens. Jag har Àven försökt belysa det som vissa författare betecknar som grundlÀggande matematikkunskaper. Detta innefattar bland annat förstÄelsen av tal och resultatet visar att elever gör fel vid berÀkning av subtraktions- och divisionsuppgifter.

SammanfattningI föreliggande studie undersöks hur lÀrare arbetar med bedömning av de nationella proven i NO i skolÄr 9. Eftersom ett huvudsyfte med de nationella proven i NO Àr att stödja en rÀttvis- och likvÀrdig bedömning och betygsÀttning (Skolverket 2013) Àr det av intresse att klargöra om, och pÄ vilket sÀtt, proven kan fungera som ett redskap för likvÀrdig bedömning. Empirin bygger pÄ semistrukturerade intervjuer genomförda i fokusgrupper pÄ tre olika skolor. UtifrÄn en intervjuguide och exempel pÄ provfrÄgor och bedömningsanvisningar diskuterade lÀrarna bland annat hur bedömningen gÄr till, eventuella svÄrigheter med bedömningsarbetet och hur bedömningsanvisningarna anvÀnds.De teoretiska utgÄngspunkterna för studien finns i pragmatismen och lÀroplansteorin och med diskursanalytiska verktyg analyserar studien innehÄll, handlingar och konsekvenser av bedömningspraktiken. Intervjuerna analyserades med avseende pÄ att försöka hitta likheter och/eller skillnader i lÀrarnas diskussioner om provens innehÄll och bedömningen av dessa.

Huvudresultaten i undersökningen Àr att de tre gratistidningarna vÀljer att profilera sig helt olika. City Göteborg vÀljer att profilera sig som en gratistidning med lokala nyheter i ett kvÀllstidning format. PunktSE vÀljer att profilera sig som en gratistidning med en blandning av lokala och nationella nyheter i ett kvÀllstidningsformat. Metro vÀljer dÀremot att profilera sig som en gratistidning med nationella nyheter i ett seriöst perspektiv. Gratistidningarna skiljer sig inte mycket ifrÄn betaltidningarna och analysen överensstÀmmer Àven mycket vÀl med tidigare forskning pÄ omrÄdet.

Vilka Àr mÄlkriterier/kvalitetsindikatorer för att nÄ de nationella kraven, med tanke pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd?.

Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex spansklÀrare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning av elevers skriftliga produktion pÄ de nationella provet i spanska utifrÄn ett lÀroplansteoretisk perspektiv och utifrÄn teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lÀrare i varierande grad anvÀnder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begrÀnsas av faktorer som resursfördelning som pÄverkar den tid som lÀrare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lÀrarnas tjÀnster. SpansklÀrare uttrycker Àven en osÀkerhet nÀr det gÀller betygsÀttningen av elevers texter dÄ kursplaner lÀmnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebÀr att lÀrarna tolkar kursplanen pÄ olika sÀtt och anvÀnder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

Denna uppsats handlar om betyg och bedömning i den svenska gymnasieskolan. UtgÄngspunkten Àr; hur verksamma lÀrare inom matematik ser pÄ det nuvarande betygssystemet och vilken pÄverkan det kan ha för matematikundervisningen. Genom intervjuer med verksamma lÀrare har jag skapat en djupare och bredare bild av hur de ser pÄ betygssystemet och hur de bedömer och sÀtter betyg pÄ eleverna. Med Bakgrund av intervjuerna har jag försökt att tolka huruvida undervisningen eventuellt styrs av det sÀtt de intervjuade bedömer och betygsÀtter. I uppsatsen presenteras litteratur, resultaten frÄn intervjuerna tillsammans med de tolkningar som gjorts med stöd av litteraturen och till sist egna slutsatser av vad som framkommit.

Titel Got Event i Nationella MedierFörfattare Alexander Jönsson, Philip StrömbĂ€ck & Johan ÖhrlingKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik och masskommunikation vidGöteborg universitetTermin Höstterminen 2008Handledare Magnus FredrikssonSidantal 40 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga och undersöka Got Eventsbild som speglats i nationell media.Metod Kvantitativa innehĂ„llsanalyser av 272 artiklarMaterial 272 artiklar frĂ„n Dagens Nyheter, Expressen och AftonbladetResultat Resultatet visar att nationell media överlag ger en bild av Got Event som överensstĂ€mmer med den bild bolaget sjĂ€lva villförmedla. Dock kan vi se att mediebilden inte ger bolaget hjĂ€lp med mĂ„len att sprida kunskap och ge en bild att man har moderna arenor. Sett över tid Ă€r det just moderniteten avarenorna som har fĂ„tt den kraftigaste förĂ€ndringen. Ju senare i vĂ„r undersökningsperiod, desto mer omskrivs arenorna som omoderna..

Syftet med föreliggande arbete Àr att granska vilken bild som förmedlas av minoritetsgruppen resande i forskning och lÀroböcker i Àmnet historia samt om bilden av resande skiftat under seklets gÄng. Ett huvudantagande Àr att samhÀllets krav har en stor pÄverkan pÄ vÄr uppfattning om vÄr samtid och att framstÀllningen av resande sÄledes har skiftat i takt med samhÀlleliga förÀndringar. För att uppnÄ syftet har en litteraturstudie pÄ tidigare forskning och litteratur kring resande gjorts, samt en litteraturstudie av lÀroböcker i Àmnet historia pÄ gymnasie- och grundskolenivÄ. Sammanfattningsvis visar uppsatsen pÄ att det existerar en tydlig diskrepans mellan lÀroplanernas mÄl angÄende nationella minoriteter och vad som förmedlas i lÀroböckerna..

Studien jÀmför tv-serierna Girls och Entourage utifrÄn homosocialitet och samkönad vÀnskap, det vill sÀga bromance och womance som det i studien refereras till. Syftet var att undersöka om framstÀllningen av homosocialitet och homosociala band sÄg olika ut, samt om detta stÀmde överens med tidigare studier och generella uppfattningar av homosocialitet i sÄvÀl mellanmÀnskliga relationer som i populÀrkulturen. Homosocialitet beskrivs som prefererade och uppskattade vÀnskapsrelationer mellan personer av samma kön. Homosocialitet och homosociala normer ligger dÀrför till grund för könssegregering och exkluderandet av kvinnor genom att mÀn tenderar att intressera sig för, vÀlja och bekrÀfta andra mÀn. Ju starkare homosociala band mellan mÀn desto starkare Àr deras traditionella genusordning, tvÀrtom Àr kvinnans traditionella genusordning starkare om hennes homosociala band Àr svaga.

Bostadsmarknaden har lÀnge varit tuff i Sverige och gjort det svÄrt för mÄnga att fÄ ett hyreskontrakt, inte minst om det funnits anmÀrkningar rörande boende sedan tidigare. Studiens syfte Àr att undersöka hur tvÄ stadsdelsförvaltningar i Göteborgs Stad arbetar vrÀkningsförebyggande samt att se till hur stadsdelarna pÄverkas av kommunala och nationella direktiv. FrÄgestÀllningarna som har behandlats under studiens gÄng Àr: Hur ser det vrÀkningsförebyggande arbetet ut i de olika stadsdelarna? Vilka skillnader samt likheter finns det kring det vrÀkningsförebyggande arbetet i de olika stadsdelarna? Hur pÄverkar organisationen samt de kommunala och nationella direktiven stadsdelarnas vrÀkningsförebyggande arbete?Det Àr en kvalitativstudie som har grundats pÄ semi-strukturerade intervjuer med tre yrkesverksamma inom det vrÀkningsförebyggande arbetet i vardera stadsdelen. Studien har ett organisationsteoretiskt perspektiv samt ett grÀsrotbyrÄkratiskt perspektiv.

I denna studie har tvÄ skolor undersökts, tvÄ klasser i Är 5 i vardera skolan, och deras arbete i matematik. Den ena skolan arbetar mer traditionellt med utgÄngspunkt i matematikboken och den andra skolan arbetar helt utan matematikbok. Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i elevernas resultat pÄ de Nationella proven för Är 5 beroende pÄ vilken typ av undervisning som har bedrivit pÄ respektive skola. Den teoretiska referensramen berör bland annat vad Àr matematik, hur bedrivs matematikundervisningen idag och vilka resultat ger den, samt hur forskningen sÀger att den borde bedrivas. Studien Àr en kvantitativ studie med en induktiv ansats dÀr t-test har anvÀnts för att analysera differenserna.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad barn i en skola i ett mÄngkulturellt samhÀlle behöver för att de ska klara av att argumentera. För att komma fram till mitt resultat har jag anvÀnt mig av observationer och kvalitativa intervjuer. Jag har Àven genomfört en pilotstudie dÀr jag har haft tillgÄng till provtexten som lÄg till grund för den argumenterande övningen vid det nationella provet i svenska vÄren 2009 samt elevernas texter. Undersökningsgruppen har bestÄtt av tre pedagoger och 7 elever som alla har deltagit vid de nationella proven i svenska vÄren 2009. De teoretiker som jag har ansett vara relevanta för detta arbete Àr Lev Vygotskij och Célestin Freinet.

Kulturskolan i Kungsbacka kontaktade medieproducent-studenten Erik Iversen för att fÄ hjÀlp med att ta fram en handlingsplan för sociala medier. Skolan vill börja anvÀnda sig av sociala medier och locka fler besökare till skolans evenemang men vet inte hur de ska anvÀnda sociala medier.Handlingsplanen skulle hjÀlpa lÀrarna att kommunicera via sociala medier och lÀgga upp strategi för hur mediet kan anvÀndas som ett verktyg.Projektet inleddes med en förstudie dÀr tidsplan och krav för arbetet satts upp. Det arbetet följdes upp av intervjuer med lÀrare pÄ kulturskolan och dÀrefter ett genomförande i form av skrivande av handlingsplan.Resultatet av projektet blev en handlingsplan med personlig prÀgel för Kulturskolan i Kungsbacka med riktlinjer och förslag för hur anvÀndande av sociala medier ska gÄ till.Projektets slutsatser Àr att det Àr viktigt att göra en bra planering för hur arbetet ska ske och i vilka steg det ska ske.Rapportens teoretiska delar fokuserar pÄ hur marknadsföring via sociala medier ser ut pÄ olika plan i form av strategisÀttande men Àven en del om hur manualer skrivs och vad man ska tÀnka pÄ..

Denna studie har som syfte att belysa elevtexter frÄn Är nio med fokus pÄ betyg och hur vanligt förekommande sÀrskrivning Àr. Materialet bestÄr av elevtexter frÄn de nationella proven 2003. Elevtexterna Àr indelade i tre grupper efter betyg och varje grupp bestÄr av tio texter. Analyser av elevtexter avser att verifiera eller falsifiera hypotesen om att lÄgpresterande elever gör mer sÀrskrivningar Àn högpresterande elever.Resultatet visar att sÀrskrivning förekommer i samtliga undersökningsgrupper. Elever med underkÀnt och elever med godkÀnt betyg gör relativt lika mÄnga sÀrskrivningar och avsevÀrt fler Àn elever med mycket vÀl godkÀnt.

SammandragMed detta arbete vill jag titta pÄ de största skillnaderna mellan en kommunal-, en Montessori- och en Waldorfskola med inriktning pÄ deras engelskundervisning. Detta för att fÄ inspiration till olika sÀtt att undervisa elever i problem pÄ, i framförallt engelska. För att kunna se de största skillnaderna och likheterna mellan den kommunala skolan, Montessoriskolan och Waldorfskolan började jag med att studera vad som finns skrivit om dem i litteraturen.Efter att ha gjort detta valde jag att ta kontakt med en skola av varje sort. Jag besökte de tre skolorna under tvÄ dagar vardera under tre veckors tid. Under de tvÄ dagarna satt jag med i klassrummet och tittade pÄ hur undervisningen sÄg ut.