I denna studie har policyutvecklingen av den svenska terrorismbekÀmpningen undersökts. Utvecklingen av den svenska kontraterrorpolicy sedan den nationella strategins introduktion, har Àgt rum under en period nÀr allmÀnheten och det politiska styret inte tillskrivit problemomrÄdet samma betydelse. Medan allmÀnhetens oro ökat, har det politiska intresset kommit och gÄtt. Med en fallstudiedesign har utvecklingen frÄn 2008 Ärs nationella strategi fram tills idag studerats och analyserats. Genom en kvalitativ textanalys har utvecklingen visat sig ha tvÄ trender.

Steget frÄn Universitet ut pÄ arbetsmarknaden som nyexaminerad kvinnlig socialarbetare Àr stort. Hur Àr det egentligen som kvinnlig socionom att komma ut pÄ arbetsmarknaden och Àr personen i frÄga medveten om och förberedd pÄ det som krÀvs av henne? Syftet med denna studie var att undersöka hur nyutexaminerade kvinnliga socialsekreterare anser sig ha blivit förberedda pÄ och erhÄllit kunskap om hur de ska kunna hantera stress och upptÀcka symptom av utbrÀnning i sin kommande yrkesroll. Studien utgÄr frÄn fyra stycken intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga intervjupersoner anser att de inte har fÄtt verktyg eller kunskap under utbildningen i hur de ska hantera och bemöta stress i sin yrkesroll.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur stadsplaneringens roll för en effektiv klimatomstÀllning framstÀlls i policydokument sÄvÀl om klimatpolitik som om stadsplanering pÄ svensk nationell nivÄ, jÀmfört med antaganden och förvÀntningar i aktuell klimatforskning. Tidigare har begrÀnsad klimatpÄverkan och klimatanpassning setts som tvÄ skilda inriktningar pÄ samma problem i klimatomstÀllningen. Forskning om klimatomstÀllning för ofta fram att det Àr viktigt att synergier ses mellan klimatanpassning och begrÀnsad klimatpÄverkan, dÄ dessa kommer vara lika viktiga i framtidens nationella policyer. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys analyseras fyra nationella policydokument, varav tvÄ med fokus pÄ klimat och miljö och tvÄ med fokus pÄ stadsplanering. Analysen visar att policydokumenten framstÀller stadsplaneringen som ett viktigt verktyg i klimatomstÀllningen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur bedömningen av nationella prov i kursen Svenska B i gymnasieskolan ser ut med fokus pÄ genre och grammatiska aspekter som hör till den argumenterande genren, samt att se huruvida bedömningen av detta har Àndrats mellan 1996 och 2008. Först konstruerades en textanalysmodell som ligger till grund för analys av tre elevtexter frÄn det nationella provets bedömningshÀften frÄn olika Är (1996, 2002 samt 2008). Analyserna avser tes och argument, syntax, meningsfunktion, konnektivbindning samt stil och retorik. Sedan granskas bedömargruppens analyser av samma texter för att undersöka vad de fokuserar pÄ i sin bedömning. Slutligen jÀmförs de olika analyserna med fokus pÄ likheter och skillnader mellan dessa och bedömargruppens analyser frÄn de olika Ären. Vid denna jÀmförelse upptÀcktes en skillnad i hur bedömargruppen har bedömt de olika texterna.

AbstractSyftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap i elevers anvÀndande av skriftsprÄket och hur ny teknik gör det möjligt att vidga sprÄket. Studien Àr kvalitativ och Àr en jÀmförelse av elevers uppsatser i de nationella proven i svenska 1999 och 2010. Vi har sökt efter likheter och skillnader i 44 uppsatser, samt kategoriserat och analyserat olika delar av chatt- och SMSsprÄket. Detta resultat har vi sedan redovisat i löpande text, med citat ifrÄn elevernas texter för att öka förstÄelsen hos lÀsaren samt sÀtta in orden i en kontext. Resultatet av undersökningen visar att det fanns spÄr av chatt- och SMSsprÄk redan 1999 men att i vissa hÀnseenden skiljer det sig frÄn de spÄr vi kan finna i 2010 Ärs texter.

Att arbeta som kriminalvÄrdare kan verka bÄde spÀnnande och farligt. MÄnga mÀnniskor Àr nog av uppfattningen att det endast Àr stora starka mÀn som Àr mest lÀmpade för den typen av arbete. Hur Àr det egentligen dÄ att vara kvinna och arbeta inom KriminalvÄrden? Tidigare forskning om kvinnliga kriminalvÄrdare visar att sÀkerhetsupplevelsen i mÄnga fall Àr relaterad till utrustning och att bemötandet kvinnorna fÄr uppleva Àr kopplat till nedvÀrdering, bÄde frÄn intagna och kollegor. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att synliggöra hur kvinnliga kriminalvÄrdare upplever sin sÀkerhet i sin yrkesutövning.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om och pÄ vilket sÀtt lÀ-rare/speciallÀrare/specialpedagoger i skolÄr 4-6 anvÀnder sig av resultaten frÄn de nationella proven i matematik i Ärskurs tre i sin undervisning. Studiens syfte var ocksÄ att ta reda pÄ hur stödet Àr organiserat för de elever som inte uppnÄdde godkÀnt resultat pÄ proven samt hur pedagogerna önskar att stödet ska se ut.1. PÄ vilket sÀtt tar lÀrarna/speciallÀrarna/specialpedagogerna del av resultaten frÄn de nationella proven i matematik och vad fÄr de reda pÄ eller vad tar de reda pÄ?2. Hur ser stödet ut för de elever som inte nÄdde upp till kravnivÄn pÄ nationella proven i matematik?3. Hur vill lÀrarna/speciallÀrarna/specialpedagogerna att stödet ska se ut?Teori: Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrandet ses som en sprÄklig och social företeelse. Vi lÀr av erfarenheter frÄn oss sjÀlva och andra. Genom sprÄket kan vi dela varandras erfarenheter.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning Àr en flera tusen Är gammal kulturell tradition som företrÀdesvis sker i afrikanska lÀnder. Ingreppet medför mycket allvarliga, bÄde omedelbara och lÄngsiktiga, komplikationer. Antalet könsstympade flickor och kvinnor i vÀrlden uppskattas till 140 miljoner. Globaliseringen har gjort att kvinnor som utsatts för ingreppet kan komma i kontakt med hÀlso- och sjukvÄrdpersonal som inte har nÄgon tidigare erfarenhet av denna patientgrupp. Syfte: Att belysa hur kvinnor som utsatts för könsstympning upplever bemötandet i hÀlso- och sjukvÄrden.

This paper addresses the need to review the modern presentation of textile archaeology in museums. It is time to look at textiles in archaeology with new eyes. The reality behind archaeological textilestudy is holistic, embracing many different aspects of society. The presentation of textiles has in my opinion become old-fashioned. I will show in my paper that Jonathan Adams? `seven constraintsÂŽ model, developed for research on ancient ships, can also be applied to textile research.

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mÀngden kvinnor ska öka inom kÄren eftersom att de fortfarande Àr underrepresenterade. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur kvinnliga poliser i anseende med att de Àr just kvinnor, upplever att de bemöts av allmÀnheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda pÄ detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgÄtt frÄn litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som nÄgot problemskapande.

Syftet med detta examensarbete Àr att klarlÀgga vad den svenska nationella identiteten kan sÀgas bestÄ av. Vidare vill vi undersöka om, och i sÄ fall hur, svensk nationell identitet förmedlas genom lÀroböcker skrivna för gymnasieskolans SamhÀllskunskap A. Detta gör vi genom att utföra en semiotisk bildanalys av utvalda bilder frÄn tre lÀroböcker. I en sÄdan analys lÀses bilder pÄ samma sÀtt som text. Vi grundar vÄr analysmodell pÄ Barthes semiotiska metod för att analysera bilder och deras myter.

Mellan Är 1845-1930 utvandrade ca 1,3 miljoner svenskar. Hallands lÀn tillhörde de lÀn som förlorade flest invÄnare till följd av emigrationen. Halmstad var lÀnets enda industrialiserade ort, tillika lÀnets residensstad.Den svenska massemigrationen förknippas i hög grad med Nordamerika, men emigrationen frÄn Halmstad gick Àven i stor omfattning till vÄrt grannland Danmark och, i nÄgon mÄn till Tyskland.Syftet med denna studie Àr att studera kvinnornas utrikes migration, med utgÄngspunkt i Halmstad, för att se vilka kvinnor som migrerade, vart de migrerade, i vilket sÀllskap de migrerade, och i vilken utstrÀckning de migrerade. Resultaten kompareras Àven med manlig utrikes migration. Materialet som anvÀnds Àr till största del primÀrmaterial frÄn Halmstads församlings in och utflyttningslÀngder.Studier av Halmstads kyrkoböckers in- och utflyttningslÀngder har bland annat visat, att man i hög grad emigrerade till Danmark och Amerika, men inte till Tyskland, och att det frÀmst var ensamstÄende unga kvinnor ur det sociala lÀgre skikten som migrerade.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning Àr en flera tusen Är gammal kulturell tradition som företrÀdesvis sker i afrikanska lÀnder. Ingreppet medför mycket allvarliga, bÄde omedelbara och lÄngsiktiga, komplikationer. Antalet könsstympade flickor och kvinnor i vÀrlden uppskattas till 140 miljoner. Globaliseringen har gjort att kvinnor som utsatts för ingreppet kan komma i kontakt med hÀlso- och sjukvÄrdpersonal som inte har nÄgon tidigare erfarenhet av denna patientgrupp. Syfte: Att belysa hur kvinnor som utsatts för könsstympning upplever bemötandet i hÀlso- och sjukvÄrden.

I media fÄr man en bild att narkotikasituationen har ökat under de senaste Ären, samt att narkotikan blivit mer tillgÀnglig för varje individ. InnehÄllet i rapporten handlar om vilka de vanligaste narkotiska preparaten Àr i GÀllivare enligt Polismyndigheten och SocialtjÀnsten samt vilka behandlingsmetoder som Àr rekommenderade av Socialstyrelsen. I rapporten undersöks om de nationella riktlinjerna efterföljs nÀr individer med missbruk eller beroende blir erbjuden behandling. Rapporten behandlar de Nationella riktlinjerna som socialstyrelsen kom ut med 2007 och jÀmför, genom en halv strukturerad intervju med en socialsekreterare hur riktlinjerna tillÀmpas. Det framkommer att SocialtjÀnsten tillsatt en grupp som tittar hur de ska implementera riktlinjerna hos SocialtjÀnsten.

Titel: Kvinnligt och Manligt perspektiv ? FörmĂ„gan att motivera genom att behĂ„lla kontrollen över sina arbetsuppgifter. Slutseminarium: 2008-05-28Ämne: Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp.Författare: Sofia Pellbring och Julia RamiriosHandledare: Jenny StĂ„hlFöretag: Äldreomsorgen, Anonyma respondenter Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering, Delegering, Chef/Ledare, Motivation Problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive manligt ledarskap i samband med att behĂ„lla kontrollen genom planering och delegering? Syfte: Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnlig och manlig förmĂ„ga att planera och delegera.Teoretisk referensram: Baserad pĂ„ teorier kring de centrala begreppen men Ă€ven pĂ„ den sociala konstruktionen. Metod: Vi har valt att anvĂ€nda oss av den kvalitativa metoden.