I denna uppsats behandlar jag den svenska nationella domstolens tolkning och tillÀmpning av begreppet inre vÀpnad konflikt. Syftet Àr att utreda om den svenska nationella tolkningen stÀmmer överens med tolkningen i folkrÀtten och i EU-rÀtten. I uppsatsen diskuteras utvecklingen i svensk och internationell praxis och fokus ligger pÄ EU-domstolens nya avgörande C-285/12 (Diakité-domen). HuvudfrÄgan Àr huruvida avgörandet bidrar med en ny tolkning av begreppet inre vÀpnad konflikt och i fall det Àr nödvÀndligt med ett nytt prejudicerande avgörande frÄn Migrationsöverdomstolen. Slutsatsen Àr att Diakité-domens avgörande har bidragit till en för svenskt vidkommande ny tolkning av vad som utgör en inre vÀpnad konflikt och att begreppet inre vÀpnad konflikt har utvidgats och samtidigt distanserats frÄn tolkningen i den internationella humanitÀra rÀtten.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

Den allmÀnna bilden av kvinnligt ledarskap verkar vara att den utgörs av en uppsÀttning mjuka egenskaper och att den skiljer sig kraftigt frÄn bilden av manligt ledarskap. För att beskriva kvinnligt ledarskap, eller vad som Àr kvinnligt överhuvudtaget, stÀlls det ofta i relation till manligt. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur en kvinnlig ledarskapsidentitet kan se ut, utan att jÀmföra den med en manlig bild. Empirin utgörs av intervjuer med fyra högt uppsatta kvinnliga ledare som publicerats i de tre största svenska dagstidningarna och i tre stora affÀrstidningar. Intervjuerna gjordes i samband med att kvinnorna utnÀmnts till Ärets mÀktigaste affÀrskvinna.

Studiens syfte Àr att belysa kvinnliga prÀsters syn pÄ jÀmstÀlldhet inom Svenska kyrkan i Malmö stad. Hur kvinnliga prÀster kÀnner att deras position Àr stÀlld och om de pÄ nÄgot sÀtt mÄste inta specifika roller för att accepteras pÄ samma sÀtt som sina manliga kollegor. FrÄgestÀllningar lyder: ?Hur ser kvinnliga prÀster pÄ jÀmstÀlldhet inom kyrkan i Malmö stad?? och ?Anser de kvinnliga prÀsterna att de mÄste inta en viss roll jÀmfört med deras manliga kollegor??Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Studiens resultat visar att inom Svenska kyrkan i Malmö stad anser kvinnliga prÀster att jÀmstÀlldheten i arbetet uppnÄtts till en viss del. Av intervjuerna framgÄr att man som kvinnlig prÀsternas Äsikter anser dem att man som kvinnlig prÀst inte mÄste inta en specifik roll för att accepteras pÄ samma sÀtt som sina manliga kollegor, dock finns en kÀnsla av att man sÀrskilt mÄste visa att man kan genomföra arbetet pÄ samma nivÄ som de manliga prÀsterna..

Denna uppsats bygger pÄ Baron et als (2001) studie om hur företag pÄverkas av förÀndringar i deras kulturella blueprints. Syftet Àr att jÀmföra hur ett byte av företags blueprint pÄverkar personalomsÀttning mellan svenska och amerikanska företag.Resultatet visar att det Àr viktigt för företag i bÄda lÀnderna att ta den nationella kulturen i beaktande nÀr förÀndringar ska göras inom personalsystem. FrÀmst bör företag försöka förbÀttra sina system sÄ att de bÀttre passar överens med den nationella kulturen. Ett misslyckande att göra detta kan leda till kraftiga reaktioner bland de anstÀllda och en stor kostnad för företaget..

Vi har i det hÀr arbetet valt att fördjupa oss i hur det förebyggande arbetet mot narkotika fungerar pÄ omrÄdet Backen i UmeÄ. I detta arbete har vi stÀllt oss tre frÄgor: Fungerar det förebyggande arbetet mot narkotikan? Fungerar samverkan mellan de olika aktörerna? Hur kan en handlingsplan över det drogförebyggande arbetet se ut? Vi har i arbetet lÀst verksamhetsplaner, handlingsplaner och Àven intervjuat berörda aktörer som alla försöker arbeta mot narkotikan pÄ omrÄdet Backen. UtifrÄn dessa fakta har vi arbetat fram en handlingsplan som kan vara en hjÀlp för dom olika aktörerna pÄ Backen omrÄdet. Handlingsplanen understryker vikten av samarbetet mellan dom olika aktörerna, samt en tidig upptÀckt och konsekvent handlande frÄn dom vuxna gentemot narkotikan?.

VÄrt övergripande syfte med uppsatsen Àr att vi vill öka förstÄelsen för relationen mellan ett Àmnes nationella kursplan med utformningen pÄ lokal nivÄ. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt Àven klassrumsundervisningen pÄ en skola i samma kommun.Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara pÄ bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in pÄ formuleringsarenan dÀr vi frÀmst utgÄtt frÄn Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. PÄ transformeringsarenan har vi tolkat tvÄ strÀvansmÄl frÄn den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jÀmfört med den lokala kursplanen och, slutligen pÄ realiseringsarenan genom observation, undervisningen i tvÄ olika klasser i samma skola.Vi har kunnat konstatera att principen om strÀvansmÄl i den nationella kursplanen gÄr att jÀmföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att vÄra valda strÀvansmÄl inte har förankring nog pÄ kommunal nivÄ men en viss förankring i klassundervisningen..

Forskningen kring marknadsföring med kÀndisar har fokuserat pÄ hur företag vÀljer den lÀmpligaste endorsern för just sitt varumÀrke och hur associationerna mellan produkten och kÀndisen spelar in pÄ annonseffekter. Det har visats i flera studier att konsumenternas uppfattning av kÀndisen som person Äterspeglas i betraktarens annonsattityd och varumÀrkesattityd. Vi har valt att fokusera vÄr uppsats pÄ effekterna av marknadsföringen av kvinnoparfymen Chanel No. 5 och jÀmfört konsumenternas uppfattning för en manlig respektive en kvinnlig ambassadör.Studien Àr uppdelad i tvÄ enkÀter dÀr vi med kvantitativa metoder undersöker tvÄ olika ambassadörersom marknadsfört produktenChanel No. 5.

SammanfattningEtt mÄl inom svenskt polisvÀsende Àr att skapa en jÀmnare könsfördelning med avseende pÄ chefsfunktioner inomoperativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands lÀn under hösten 2007 ettstrategiskt lÄngsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.Syftet med denna undersökning Àr tvÄdelat, dÀr ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats.Det praktiska syftet avser pÄ att utvÀrdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ?Att vara chef i operativverksamhet?. Det teoretiska syftet Àr att undersöka om det finns nÄgra genus- och könsrelaterade förestÀllningar,normer och vÀrderingar inom Polismyndigheten i Hallands lÀn som har en negativ inverkan pÄ kvinnorsmöjligheter att söka sig till chefstjÀnster.Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkÀtundersökning och analyserats med teorier omutvÀrdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ettframgÄngsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt.

Vi har valt att Àgna vÄr uppsats Ät de svenska europaparlamentarikerna. UtgÄngspunkten för vÄrt arbete Àr en B-uppsats frÄn 2001 som handlar de svenska EU-parlamentarikernas instÀllning till transnationellt partisamarbete. Vi gör en teoriprövande studie av deras uppsats.Vi har med hjÀlp av litteratur pÄ omrÄdet lÀttare kunnat förstÄ de redan existerande teorier om transnationellt partisamarbete och europaparlamentet samt dess parlamentariker.VÄr uppsats kÀrna Àr den enkÀt vi lÄtit vÄra svenska parlamentariker frÄn den nuvarande samt den förra mandatperioden svara pÄ.Det vi kommit fram till i denna uppsats Àr att den nationella partipiskan biter minst lika hÄrt vare sig man som europaparlamentariker Àr kritisk eller positiv till EU. UtifrÄn vÄra resultat ser vi inte att EU-positiva parlamentariker Àr mer benÀgna att bryta mot sin nationella partilinje Àn EU-kritiska. Detta strider mot den teori vi prövar.

Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ en bild av instÀllningen hos lÀrare i Är ett till tre angÄende de nya mÄlen och de nationella proven som införts i Ärskurs tre. Vidare vill vi se hur lÀrarna menar att de anvÀnder sig av kursplanerna i sin planering och bedömning och om de anser att de förÀndrat sitt arbetssÀtt angÄende huruvida mÄlen ska uppnÄs och hur bedömningen ska ske.VÄrt val av metod Àr enkÀter dÀrför att vi vill nÄ ut till mÄnga lÀrare och fÄ ett vidare perspektiv pÄ undersökningen. EnkÀten bestÄr av tre delar med sammanlagt sex frÄgor utöver inledande bakgrundsfrÄgor. Undersökningen Àr en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats dÄ vi vill tolka och analysera respondenternas svar.I resultatet framgÄr att respondenterna inte nÀmnvÀrt förÀndrat sitt arbetssÀtt men att de upplever de nya mÄlen och nationella proven pÄ ett positivt sÀtt. Det framgÄr Àven att, tack vare ett projekt inom den aktuella kommunen angÄende ?Kunskap och bedömning?, har ett nyvÀckt intresse för kursplanernas mÄlkriterier framstÄtt.

Vi har gjort en undersökning genom att anvÀnda oss av litteraturstudier och sexton intervjuer. Vi har intervjuat personal pÄ fyra olika gymnasieskolor. Studiens respondenter arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. I studien har vi undersökt om elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi gÄr pÄ individuellt program eller om dessa elever Àr integrerade pÄ nationella program och om elever fÄr de kompensatoriska hjÀlpmedel de behöver i undervisningen. Resultatet av vÄr kvalitativa undersökning visar att de flesta gymnasieelever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi Àr integrerade pÄ nationella program.

Hösten 2006 bestÀmde sig regeringen för att utforska möjligheterna att införa ÀmnesmÄl iskolan ibland annat Àmnet svenska för elever i Ärskurs 3. UngefÀr tvÄ och ett halvt Är senare Àrdet första nationella provet i svenska för elever i Ärskurs 3 konstruerat. Ett Är senare har ettnytt nationellt prov konstruerats och det Àr delar av detta prov denna studie bygger sin analyspÄ. De texter vilka kommer att analyseras i denna studie Àr faktatexter skrivna av elever iÄrskurs 3 vÄrterminen 2010.Elevernas vokabulÀr kommer att vara centralt i denna studie dÄ det Àr elevernas ordförrÄd somdet visar sig i deras faktatexter som analyseras i studien. I studien framgÄr det att eleverna iÄrskurs 3 anvÀnder sig ett vardagligt sprÄkbruk nÀr de skriver sina faktatexter.

Denna studie bestÄr av en exposé över tvÄ lÀroplaner och de vÀrden som dessa föresprÄkar. De vÀrden som finns formulerade i lÀroplanerna knyts an till realiseringen av dessa genom att tvÄ nationella utvÀrderingar studeras och analyseras. PÄ sÄ sÀtt kan elevernas uppfattningar av vÀrdena i lÀroplanerna synliggöras och tolkas. Analysen har genomförts för att knyta an lÀroplanernas formuleringsarena till realiseringsarenan och syftet med studien Àr att söka svar pÄ hur relationen mellan formulering och realisering av lÀroplanerna ser ut. De studerade lÀroplanerna Àr Lgr80 och Lpo94 och de av Skolverket genomförda nationella utvÀrderingarna frÄn 1992 och 2003, NU92 och NU03.

Studien utforskar omrÄdet mellan den svenska integrationspolitiken som aktivt försöker komma ifrÄn nationalistiska uttryck och den svenska försvarspolitiken som tycks underhÄlla dessa. Integrationspolitiken har beskyllts för att ha varit allt för fokuserat pÄ en uppfattning om att invandrare och svenskar har varsin kulturell sÀrart. Detta har lett till en uppdelning om ?vi? och ?de Andra? och dÀrmed integrationspolitikens misslyckande. Studien undersöker spÄr av denna uppdelning i försvarspolitiken.