Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mÀngden kvinnor ska öka inom kÄren eftersom att de fortfarande Àr underrepresenterade. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur kvinnliga poliser i anseende med att de Àr just kvinnor, upplever att de bemöts av allmÀnheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda pÄ detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgÄtt frÄn litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som nÄgot problemskapande.

Tidigare forskning visar att skillnaden mellan pojkars och flickors aktivitetsgrad skiljer under lektioner i idrott och hÀlsa. Pojkarna har generellt sett visat sig ta fler steg Àn flickorna. Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga skillnaderna gÀllande aktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hÀlsa. Vidare finner vi det ocksÄ intressant att se vad mÄlpopulationen har för Äsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehÄll. MÄlpopulationen bestÄr av en Ättondeklass med 32 elever i sydvÀstra Sverige.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den kvinnliga representationen i Kalmar lÀns landskommuners kommunalfullmÀktige frÄn 1938 till kommunsammanslagningen 1951. Detta innefattar att söka en översikt över i vilken grad kvinnor Àr representerade i lÀnets kommunalfullmÀktigeförsamlingaroch att undersöka hur dessa kvinnliga ledamöter syns i protokollsmaterial i ett par kommuners fullmÀktigeprotokoll. Södra Möckelby och Vickleby kommuner med relativt hög andel kvinnliga ledamöter har valts som exempel.Undersökningen av valstatistiken visar en ökning i bÄde antal kvinnor och antal kommunalfullmÀktige med kvinnlig representation under perioden. LÀnet ligger under riksgenomsnittet, men ökningen Àr ungefÀr densamma i relativa termer. NÀrlÀsningen av protokoll visar att kvinnor frÀmst omnÀmns vid frÄnvaro, vid val till olika uppdrag eller vid uppföljning av dessa val.

Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlÀrning kan leda till brist pÄ förstÄelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas pÄ och dÀrigenom fÄ reda pÄ om den kunskapssyn som lyfts fram i styrdokumenten Àven betonas i proven. InnehÄllet i rapporten behandlar dÀrför hur författare till lÀromedel i matematik för Är 9 i jÀmförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella Àmnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades pÄ att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrÄn dessa kompetenser upptÀcktes kunskapsprioriteringen i proven.

GrÀnsers betydelse har bÄde suddats ut och aktualiseras i och med en ökad grad av globalisering och mobilitet. Den svensk-norska grÀnsen har i stora drag legat fast i nÀstan 350 Är och under tiden har kulturella och nationella identiteter skapats. Genom sitt lÀge vid riksgrÀnsen pÄverkas Strömstad av nationella hÀndelser pÄ ett helt annat sÀtt Àn Sverige i stort samtidigt som det Àven finns ett starkt inflytande frÄn en annan stats nationella politik.Syftet med studien har varit att undersöka den norska nÀrvarons pÄverkan pÄ Strömstad ur ett socialt och kulturellt perspektiv. Det första man ser Àr effekter av ekonomisk art dÄ Strömstad toppar listor för bÄde turism och handel, men i förlÀngningen ser vi Àven en pÄverkan i hur strömstadsborna ser pÄ sig sjÀlva och sin kommun..

GrÀnsers betydelse har bÄde suddats ut och aktualiseras i och med en ökad grad av globalisering och mobilitet. Den svensk-norska grÀnsen har i stora drag legat fast i nÀstan 350 Är och under tiden har kulturella och nationella identiteter skapats. Genom sitt lÀge vid riksgrÀnsen pÄverkas Strömstad av nationella hÀndelser pÄ ett helt annat sÀtt Àn Sverige i stort samtidigt som det Àven finns ett starkt inflytande frÄn en annan stats nationella politik.Syftet med studien har varit att undersöka den norska nÀrvarons pÄverkan pÄ Strömstad ur ett socialt och kulturellt perspektiv. Det första man ser Àr effekter av ekonomisk art dÄ Strömstad toppar listor för bÄde turism och handel, men i förlÀngningen ser vi Àven en pÄverkan i hur strömstadsborna ser pÄ sig sjÀlva och sin kommun..

SammanfattningI dagens nÀringsliv spelar varumÀrken en viktig roll. De hjÀlper företag att sÀrskilja sina produkter frÄn sina konkurrenters produkter. Företagen kan vÀlja att registrera nationella varumÀrken eller gemenskapsvarumÀrken. Till skillnad frÄn det nationella varumÀrkesskyddet ger gemenskapsvarumÀrkesskyddet rÀttighetsinnehavaren ensamrÀtt till sitt varumÀrke i hela gemenskapen.För att bibehÄlla varumÀrkesskyddet mÄste rÀttighetsinnehavaren anvÀnda sig av varumÀrket inom en femÄrsperiod, annars kan skyddet hÀvas. De nationella varumÀrkena ska sÀttas i verkligt bruk i den stat dÀr de registrerats.

De idrottsdidaktiska frÄgorna vad, hur och varför Àr nÄgot tidigare forskare intresserat sig av. Med en relativt ny skolreform att förhÄlla sig till krÀvs det att verksamma lÀrare i idrott och hÀlsa reviderar svaren pÄ de idrottsdidaktiska frÄgorna för att bÀttre stÀmma överens med de nationella riktlinjerna i Àmnet. LÀroplansforskning kopplad till idrottsÀmnet Àr ett etablerat forskningsomrÄde sÄvÀl nationellt som internationellt. Emellertid saknas det komparativa studier. Syftet med studien Àr att komparativt undersöka idrottsÀmnet i Sverige och USA utifrÄn tre teman.

Debatten om engelskans inflytande pÄ svenskan har pÄgÄtt under mÄnga Är. Ibland talas det om en rÀdsla för att det svenska sprÄket hÄller pÄ att utarmas pÄ grund av importen av engelska ord och uttryck. Forskning visar att toleransen gentemot engelskt inflytande Àr högre i yngre Äldrar Àn hos Àldre. Mot bakgrund av detta behandlar uppsatsen engelskans inflytande i det svenska sprÄket bland gymnasieelever och lÀrare. Syftet med undersökningen Àr att studera frekvensen av lÄnord i nationella prov samt elevers och lÀrares attityder till lÄnord.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift pĂ„ nationella provet i svenska B. Vad Ă€r viktigast nĂ€r de gör sitt val och vad fĂ„r detta för skrivpedagogiska konsekvenser? KönsmĂ€ssiga skillnader i elevernas resonemang tas ocksĂ„ upp och diskuteras. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna belyser elevers skrivande pĂ„ gymnasiet och deras instĂ€llning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas.

Syftet med studien Àr att se hur upprÀttade ÄtgÀrder överensstÀmmer med resultatet pÄ det nationella provet i svenska i skolÄr 5, samt att studera vilken typ av ÄtgÀrder som nedtecknats. Syftet Àr ocksÄ att granska specialpedagogens roll vid arbetet med de elever som inte nÄdde mÄlen. De teoretiska ramar vi valt för denna studie baserar sig pÄ författares och forskares böcker och forskningsresultat vilka behandlar ovanstÄende Àmne. För att utföra denna studie har vi intervjuat tvÄ lÀrare och tvÄ specialpedagoger pÄ tvÄ olika skolor och i tvÄ olika klasser. I de tvÄ klasserna finns tio elever i behov av sÀrskilt stöd.

Denna rapport har sin utgÄngspunkt i att förkunskaperna hos studenter inför högskolestudier Àr bristfÀlliga och pÄ grund av det Àven i misstankarna om en betygsinflation pÄ gymnasieskolan. En undersökning med syftet att utreda hur betyg sÀtts, utförs dÀr tre lÀrare konstruerar varsin bedömningsmall till ett nationellt prov i Matematik C. Dessa mallar jÀmförs med Skolverkets mall och betygskriterierna. Dessutom förs intervjuer med lÀrarna om hur de hanterar betygsÀttningen av hela kursen. Intervjusvaren kontrolleras mot gÀllande styrdokument.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att unersöka och analysera förstasprÄks- och andrasprÄkselevers resultat pÄ nationella provets lÀsförstÄelsedel i svenska och svenska som andrasprÄk för att se om det finns nÄgra skillnader och/eller likheter i deras lÀsförstÄelse och om de i sÄ fall kan kopplas till forskningen om genrekunskapens och ordförrÄdets betydelse för lÀsförstÄelsen.    I min undersökning anvÀnder jag mig av tjugo elevers lÀsförstÄelseprov frÄn nationella provet 2010. Jag har rÀttat proven och analyserat bÄde elevernas svar samt texterna och de tillhörande frÄgorna utifrÄn en analysmodell dÀr jag undersöker och analyserar de genrer och ord som anvÀnds.    AndrasprÄkseleverna klarar av provet sÀmre Àn vad förstasprÄkseleverna gör men man ser tydliga skillnader beroende pÄ vilka genrer det gÀller och Àven förstasprÄkseleverna visar att de har problem med de mer abstrakta och kognitivt krÀvande uppgifterna. Min undersökning har visat att bÄde genrekunskap, ordkunskap och kÀnnedom om innehÄllet i en text Àr viktigt för hur bra man lyckas med lÀsförstÄelsen..

TvÄ av de stora debatterna inom skolvÀrlden hösten 2012 rör nationella prov och dokumentation; provens likvÀrdiga bedömning ifrÄgasÀtts i en rapport frÄn Skolinspektionen, och lÀrare och dess fackföreningar uttrycker missnöje med mÀngden administration i skolan. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka betydelser som nÄgra svensklÀrare pÄ gymnasiet tillmÀter nationella prov utifrÄn aspekter som likvÀrdig bedömning och Skolverkets mÄl att proven ska vara ett stöd i att konkretisera styrdokumenten. NÀsta steg Àr att analysera resultatet utifrÄn teorier om att skolan allt mer prÀglas av ökad dokumentation och företagisering. Undersökningen bestod av separata intervjuer av tre gymnasielÀrare i svenska pÄ tre olika gymnasieskolor. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan.

Tack vare datorer finns det idag möjligheter att utöka det befintliga stödet till patienter som Àr i behov av hjÀlp inom vÄrden. I ett pÄgÄende projekt pÄ Karolinska institutet utvecklas ett datorstyrt telefonstöd (Telephone-Linked Care, TLC) för rÀttpsykiatriska patienter i öppenvÄrd. En lÄngsiktig mÄlsÀttning Àr att reducera antalet vÄldsincidenter som intrÀffar i sammanhang dÀr denna patientgrupp Àr inblandad. Huvudsyftet med denna uppsats var att finna en förtroendeingivande kvinnlig och manlig röst för anvÀndning i TLC. Ett annat syfte var att undersöka om olika rösters trovÀrdighet bedömdes olika av olika kategorier av bedömare.