Åland har ett av vĂ€rldens mest omfattande nationalitetsskydd, men med snart hundra Ă„r pĂ„ nacken Ă€r det inte alltid det gĂ„r ihop med nyare konventioner om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Denna uppsats undersöker hur det Ă„lĂ€ndska nationalitetsskyddet har kommenterats av EuroparĂ„dets rĂ„dgivande kommittĂ© i deras arbete med att övervaka implementeringen av ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Dessa kommentarer och den Ă„lĂ€ndska utvecklingen granskas i förhĂ„llande till Will Kymlickas teori om minoritetsnationalism, vilken framför att nationella minoriteter, liksom majoritetsbefolkningar, kan frĂ„ngĂ„ en frĂ€mlingsfientlig och exkluderande nationalism baserad pĂ„ etnicitet och anta en inkluderande medborgerlig nationalism som Ă€r öppen och vĂ€lkomnande gentemot invandring. För att detta ska ske menar Kymlicka att minoriteten behöver ett visst inflytande över immigrationsflöden och integrationsbestĂ€mmelser, dĂ€r framför allt de senare utgör en viktig del av det Ă„lĂ€ndska nationalitetsskyddet. Med hjĂ€lp av idĂ©analys har den Ă„lĂ€ndska nationalismen analyserats, och resultaten visar att den har gĂ„tt frĂ„n att ha etniska inslag till att anta tydligt medborgerliga drag.

En nationell vÀrdegrund för Àldreomsorgen skrevs in i socialtjÀnstlagen 2011. Den nya bestÀmmelsen innebÀr att omsorgen ska inriktas pÄ att den Àldre ska leva ett vÀrdigt liv och kÀnna vÀlbefinnande. Regeringen gav Socialstyrelsen uppdrag att utforma stöd för implementeringen av den nationella vÀrdegrunden, bl.a. högskoleutbildning för chefer, vÀgledningsmaterial och webbutbildning. Regeringens VÀrdighetsutredningen (Socialdepartementet, 2008) konstaterar att det finns brister i etiska vÀrden och normer inom Àldreomsorgen.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka de nationella styrdokumentens avsikt med grammatikundervisningen och att jÀmföra detta med hur grammatikundervisningen i engelska genomförs i en svensk gymnasieskola för att nÄ föreskrivna mÄl i undervisningen. För att förtydliga problematiken kring grammatikundervisningen pÄ gymnasienivÄ ges en redogörelse av forskning kring grammatikundervisning och nÄgra sprÄkundervisningsmetoder. Faktorer som pÄverkar grammatikundervisningen beskrivs ocksÄ. SjÀlva undersökningen bestod av en genomgÄng av de nationella styrdokumenten gÀllande engelska för gymnasiet och intervjuer med ett antal gymnasielÀrare. Resultatet visar att grammatikens roll inte Àr tydlig och preciseras inte i styrdokumenten.

Under vÄren 2009 genomfördes för första gÄngen nationella prov i fysik och kemi i grundskolans Ärskurs 9. I dessa prov ingÄr en laborativ del dÀr elever sjÀlva ska planera, genomföra och utvÀrdera en naturvetenskaplig undersökning. Syftet med studien Àr att belysa lÀrares erfarenheter av, och förestÀllningar om, arbete med labo-rationer kopplat till den laborativa delen i de nationella proven i fysik och kemi. Dessutom belyses lÀrarnas förhÄllningssÀtt till de nationella proven i undervisningen. I studien har en kvalitativ undersöknings- och ana-lysmetod anvÀnts.

Bakgrund:Vi har under vÄr VFU-tid hört frÄn bÄde elever och lÀrare att intresset för svenskÀmnet avtagit nÄgot pÄ senare Är frÄn elevernas sida. Svenska Àr ett stort och övergripande Àmne och lÀrarna mÄste hela tiden komma pÄ infallsvinklar som gör det intressant för eleverna. De mÄste hitta Àmnen som kan inspirera eleverna till att utvecklas. Ett mÄtt pÄ om de har lyckats Àr de nationella proven i svenska. Syfte: Syftet med vÄr studie var att undersöka om teman och texter i de nationella proven i svenska pÄ gymnasienivÄ Àr relevanta för eleverna och om de kan relatera till och kÀnna igen sig i teman och texter samt huruvida detta inverkar pÄ elevernas prestation.

Kvinnor behöver ett eget rum för att kunna utvecklas till individer eftersom det Àr först dÄ de kan bli jÀmstÀllda med mannen. Kvinnors sÀrorganisering har alltid vÀckt olika starkt motstÄnd frÄn samhÀllet beroende pÄ vilka frÄgor och Àmnen kvinnor vÀljer att grunda sin organisering pÄ. Uppsatsen syftar till att beskriva en legitim form av kvinnlig sÀrorganisering som ges i form av en kvinnokurs pÄ en folkhögskola.Kvinnokursen ger möjlighet för kvinnor att trÀffa andra kvinnor och utvecklas tillsammans, men inom ramarna för statlig reglering.PÄ vilket sÀtt denna kvinnliga frigörelse sker samt vad har den för betydelse för kvinnorna som gÄr pÄ kursen sÀtts i relation till hur staten motiverar och reglerar detta kvinnliga utrymme. Den analys som ligger till grund för besvarandet av frÄgestÀllningarna sÀtts i relation till teorier som behandlar faktorer som individ, makt och demokrati.Analysen visar pÄ hur statens osynliggörande av kön och den icke förekommande diskussionen om maktrelationer blir till en förutsÀttning för detta kvinnorum och för kvinnors empowerment..

Idag vÀljer allt fler mÀn att utbilda sig till röntgensjuksköterska. DÀrmed har ocksÄ intima vÄrdhandlingar mellan manlig röntgensjuksköterska och kvinnlig patient i samband med radiologiska undersökningar blivit vanligare. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka manliga röntgensjuksköterskors upplevelser av att undersöka kvinnliga patienter vid intima radiologiska undersökningar. Studien grundas pÄ fem semistrukturerade intervjuer som resulterade i tre övergripande kategorier. HÀrvid har innebörden av intimitet riktats mot radiologisk verksamhet.

Karol Szymanowski (1882-1937) var en polsk tonsÀttare. Stiliserade kompositioner utgör en stor del av hans verksamhet. Szymanowski inspirerades av polska nationella folkdanser (krakowiak, kujawiak, mazur, oberek och polonez) samt av Podhalemusiken. PÄ vilket sÀtt anvÀnde han folkmusiken i sina kompositioner och vilken plats har de stiliserade kompositionerna i hans verksamhet? Uppsatsen innehÄller en presentation av Szymanowski som tonsÀttare, en karakteristik av polska nationella folkdanser och av folkmusiken frÄn Podhale samt en analys av utvalda stiliserade pianokompositioner av Szymanowski.

Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt inneha?ll, kunskapskrav och bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspra?k 3 (Sva03). Syftet a?r att se eventuella likheter och skillnader samt hur va?l respektive kurs styrdokument o?verenssta?mmer med bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet. Fokus ligger pa? att ja?mfo?ra kursernas styrdokument utifra?n begreppet likva?rdighet i bedo?mning som a?r ett tungt va?gande argument fo?r de nationella proven enligt Skolverket.

Försvarsmakten genomgÄr, sedan snart tio Är tillbaka, en transformering mot ett insatsförsvar med ökad försvarsförmÄga. Behovet av luftburen taktisk transport har i denna transformering blivit alltmer betydelsefullt, frÀmst vid internationella insatser. Författaren stÀller sig dock frÄgan hur den taktiska luftburna transporten Àr tÀnkt att anvÀndas vid nationella insatser. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att utifrÄn Försvarsmaktens doktriner, MilitÀrstrategisk doktrin och Doktrin för luftoperationer, undersöka om den resurs som det taktiska transportflyget utgör i det framtida anvÀndbara försvaret vid nationella insatser Àr att anse som kritisk.För att svara pÄ syftet analyseras hur det anvÀndbara försvaret Àr tÀnkt att nyttjas vid nationella insatser, vilka mÄlsÀttningar som finns för det taktiska transportflyget samt hur denna förmÄga ser ut i dagslÀget. Författaren anvÀnder sig sedan av de teorier som hÀmtats frÄn doktrinerna för att analysera hur taktisk luftburen transport kan kopplas samman med den nya insatsorganisationen.

The purpose of our study was to investigate whether national adoptions could be an option within the childcare system in Sweden. We wanted to create an understanding of how the professionals agree to this. We have implemented a comprehensive literature review as well as a qualitative study, taking benefit of a phenomenological method of analysis. The result of our study shows that national adoptions cannot replace foster placements but be a good addition to foster homes. Adoption gives the children a more secure and stable life..

Syftet med denna undersökning Àr att se om en högre sprÄklig utvecklingsnivÄ ger ett högre betyg frÄn lÀraren pÄ den skriftliga delen av nationella provet i svenska som andrasprÄk i Ärskurs 9 eller om det Àr andra omrÄden som Àr viktigare för vilket betyg texten fÄr av lÀraren. Jag analyserar femton skriftliga uppsatser frÄn nationella provet med hjÀlp av en analysmodell som jag har tagit fram utifrÄn en variant av performansanalys och bedömningsanvisningar för nationella provet. Analysmodellen innehÄller fem omrÄden: sprÄklig utvecklingsnivÄ, kommunikativ kvalitet, sprÄklig struktur, genreanpassning och instruktionsanpassning. Resultaten visar att inget enskilt omrÄde avgör vilket betyg texterna fÄr av lÀrarna, utan att det Àr en sammanslagning av de olika omrÄdena som avgör betyget, men att genreanpassning Àr det omrÄde som lÀrarna lÀgger mest vikt vid..

Den manliga brottslingen Àr normen i samhÀllet och kvinnliga motsvarigheter ses som undantag. I denna uppsats undersöks mediebilden av en kvinnlig mördare. Denna mediebild jÀmförs med hur motsvarande bild ser ut för en man. För att kunna göra den jÀmförelsen har fallet Bobby valts, dÀr Bobbys mamma och hennes sambo utförde mordet pÄ pojken. Vidare jÀmförs om det finns nÄgra skillnader eller likheter mellan mediebilderna i en dagstidning och en kvÀllstining.

Det anses idag vara svÄrt för kvinnor att ta sig upp till de högt uppsatta chefspositionerna inom traditionellt mansdominerade branscher. Det beror pÄ att normen i samhÀllet innebÀr att mÀn Àr mest lÀmpade för chefspositioner. Kvinnliga ledare anses vara prÀglade av den mansdominerade kulturen som existerar och pÄstÄs bli mer osÀkra i sin roll som kvinnlig ledare. Den sociala kompetensen anses vara en utmaning för kvinnor som vill ta sig högt upp i hierarkin, dÄ det finns informella nÀtverk som kvinnorna inte har tillgÄng till samt att de typiskt feminina egenskaperna inte Àr förknippade med ledarskapsnormen. Att som kvinnlig ledare anpassa sig till den estetiska kompetensen kan underlÀtta vÀgen upp i karriÀren.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka utmaningar det finns med att vara kvinnlig ledare i en traditionellt mansdominerad bransch.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga hur SkÄnes 33 kommuner har implementerat de nationella mÄlomrÄdena för folkhÀlsa. Studien har genomförts som en enkÀtundersökning samt intervjuer med folkhÀlsosamordnare i ett urval av dessa kommuner. Resultaten i studien visar att prioriteringen av mÄlomrÄdena primÀrt ligger pÄ strukturella faktorer. Dock Àr mÄlomrÄde 11 (Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhÀlle fritt frÄn narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande) det mÄlomrÄde som Àr högst prioriterat i SkÄne. KartlÀggningen visar att 18 av SkÄnes kommuner har en anstÀlld folkhÀlsosamordnare. Resultatet visar att 17 av SkÄnes kommuner har en verksamhetsplan/folkhÀlsoplan, varav 14 av dessa kommuner har en anstÀlld folkhÀlsosamordnare. Större delen av dessa har Àven implementerat de nationella mÄlomrÄdena för folkhÀlsa i kommunens folkhÀlsoplan.