Sammanfattning Bakgrunden till föreliggande examensarbete utgörs av att svenska för invandrare, sfi, under lÄng tid utsatts för kritik, i mÄnga fall svepande sÄdan. Inte mycket uppmÀrksamhet har dock Àgnats Ät de lÀromedel som anvÀnds pÄ sfi. Syftet med denna uppsats Àr att i nÄgon mÄn rÄda bot pÄ detta genom att analysera tvÄ lÀromedel för sfi:s nivÄ B och C: Svenska och mycket mer (SOMM), kapitel 1-15 (Wikner och Wikner, 2003), respektive Svenska till max, Nybörjarbok och Textbok 1(McShane, 2007). Analysen görs utifrÄn att lÀromedel bör Äterspegla mÄlen i Lpf 94 (Skolverket, 1994) samt kursplanerna för sfi frÄn 2007 respektive 2009 (Skolverket 2007 och 2009). FrÄgestÀllningen behandlar i vilken mÄn lÀromedlen SOMM respektive Svenska till max kan understödja att sfi:s kursdeltagare utvecklar de förmÄgor som krÀvs för att uppnÄ mÄlen för sfi.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.

BAKGRUND: Som lÀrarstudent har jag pÄ mina vfu-placeringar uppmÀrksammat hur en del elever har svÄrt att förstÄ det lÀsta, samt att jag under en vfu-period i USA, fascinerades över hur pedagogerna arbetade med litteraturlÀsning. NÀr jag senare i min utbildning kom i kontakt med undervisning i lÀsförstÄelsestrategier, vÀckte det mitt intresse, att undersöka detta nÀrmare. Med hjÀlp av litteratur och aktuell forskning pÄ omrÄdet, försöker jag klargöra hur lÀsförmÄga och lÀsförstÄelse definieras enligt litteraturen. UtifrÄn litteratur, studier och rapporter beskriver jag hur lÀsförstÄelsen ser ut bland svenska elever, samt vilka metoder som dominerar undervisningen i svensk skola. Jag belyser vidare vad aktuell lÀsforskning föresprÄkar pÄ omrÄdet.

Syfte: I den nya lÀroplanen för grundskolan betonas vikten av kommunikation i matematik. Studiens syfte var att ta reda pÄ hur elever upplever nyttan av kommunikation med varandra i matematik. För att pedagoger i skolan ska kunna stödja elever att utveckla förmÄgan att kommunicera i matematik tror jag att det Àr viktigt att ta reda pÄ hur deras tankar kring kommunikation och samarbete ser ut. Mitt syfte med denna studie Àr att undersöka hur elevernas instÀllning till kommunikation i matematik, elever emellan, ser ut. Teori:Vygotskijs tankar om den proximala utvecklingszonen och kopplingen mellan sprÄk och tanke har pÄverkat mitt eget arbete som undervisande lÀrare i matematik.

I studien undersöks sambandet mellan elevers upplevelser av lÀrarnas formativa bedömningar och effekten av lÀrandet i ett yrkessammanhang. Tidigare forskning visar att kommunikation kring lÀrandet Àr viktigt för att en vidare utveckling ska ske. Framförallt mÄste de kunskaper som saknas i förhÄllande till mÄlen definieras av bÄde lÀrare och elever, samt att mÄlens kvalité Àr tydlig för bÄda parter. Avsikten Àr att öka förstÄelsen av hur yrkeslÀrare kan ge eleverna ett yrkeskunnande i linje med nationella mÄlbeskrivningar via sin formativa bedömning. Undersökningen Àr gjord med kvalitativa forskningsintervjuer i en yrkesförberedande utbildning pÄ tvÄ Hotell- och restaurangprogram.

Syfte: Syftet Àr att studera informationsöverlÀmning mellan lÀrare i Äk 3 och Äk 4. MÄlet Àr att fÄ veta hur lÀrare uppfattar informationsöverlÀmning i svenskÀmnet och om de anser att information som lÀmnas gynnar möjligheterna att anpassa undervisningen efter gruppens och enskilda elevers behov.Teori: Skolan genomsyras av tanken om en ?skola för alla? och i det finns en pedagogisk utmaning. Att utveckla lÀs- och skrivförmÄgan Àr en av skolans viktigaste uppgifter eftersom det ger möjligheter till ny kunskap. Enligt det sociokulturella perspektivet sker all inlÀrning i ett socialt sammanhang och genom att delta i olika sociala och sprÄkliga processer Àr man medskapare i de kulturer man lever i.

Syfte: Studiens övergripande syfte var att undersöka hur specialpedagoger beskriver ÄtgÀrder avsedda att stödja och utveckla elevers lÀrande inom kommunal vuxenutbildning. Studien har Àven undersökt hur specialpedagoger beskriver elever i behov av stöd och om det finns nÄgra specifika svÄrigheter.Teori: Studien har en sociokulturell ansats. LÀrande och utveckling ses som kommunikativa processer. Grunden för lÀrande Àr interaktion och samarbete. Vygotskys begrepp mediering innebÀr olika former av stöd i lÀroprocessen.

Syfte: Syftet Àr att undersöka hur tvÄ pedagogers förhÄllningssÀtt pÄverkar förutsÀttningarna för de ?tysta och försiktiga? barnens möjlighet till delaktighet. För att besvara syftet utgÄr studien frÄn tre frÄgestÀllningar. Vad innebÀr det för dessa pedagoger att arbeta utifrÄn icdp:s förhÄllningssÀtt i sitt samspel med barnen? Hur gÄr diskussionerna utifrÄn begreppen: förhÄllningssÀtt, förutsÀttningar och delaktighet vid planering och utvÀrdering av den dagliga verksamheten? Hur ser förutsÀttningarna ut under dagens olika aktiviteter för de tysta försiktiga barnen?Teori: Sociokulturellt perspektiv, kommunikativt relationsinriktat perspektiv och Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Metod: En kvalitativ undersökning med metoderna: Deltagande observationer, ostrukturerade intervjuer samt tvÄ djupintervjuer.Resultat: Det visar sig vara av stor vikt hur de tvÄ pedagogerna bemöter de tysta försiktiga barnen.

Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av en enkÀtundersökning pÄ tre förskolor pÄ tre olika orter lyfta fram vad förÀldrarna till barnen i undersökningen tycker om sina smÄ barns datorspelande, hur mycket barnen spelar eller vill spela och om det finns restriktioner, om barnen spelar ensamt eller tillsammans med nÄgon och vilka spel som förÀldrarna helst ser att barnen spelar och vilka som Àr barnens favoritspel. UtifrÄn detta resultat analyseras de datorspel som framkommit som barnens favoriter. De spel som framtrÀder som mest populÀra bland barnen och vad barnen tycker Àr roligast med datorn sÀtts sedan i relation till förÀldrarnas synpunkter och avsikter.Undersökningens utgÄngspunkter Àr förÀldrarnas tankar kring sina barns datorspelaktiviteter, barns val av datorspel och dessa datorspels utformning nÀr det gÀller spelaktiviteter och form. Jag knyter i undersökningen an till socialkonstruktivismens teorier om hur man tillgodogör sig kunskap, erfarenheter och olika nya förmÄgor. Jag undersöker de spel, som framkommit som barnens favoritspel, utifrÄn teorier om lek, lÀrande, lÀrande leksaker och lÀrande genom lek samt kopplar dem till teorier om hjÀrnans utveckling och Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen.Genom enkÀtundersökningen framgÄr att förÀldrarna genomgÄende vill att barnen ska spela lÀrande och utvecklande spel och att barnen spelar ensamma eller tillsammans med ett syskon eller en förÀlder.

Syfte: Syftet med min undersökning var att pröva en undervisningsmodell som utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och med hjÀlp av scaffolds, stöttning i form av lÀrarstöd samt samarbete mellan eleverna, arbeta med en skönlitterÀr bok genom höglÀsning. Jag ville undersöka vilka effekter nÀr det gÀller lÀsförstÄelse som kunde utlÀsas utifrÄn en sÄdan undervisningsmodell. De aspekter av lÀsförstÄelse jag ville undersöka var förmÄgan att samtala om och reflektera över texten, förstÄ orsakssammanhang och dra slutsatser, stÀlla frÄgor till texten samt att sammanfatta textens viktigaste tankar. Jag ville ocksÄ se vilka effekter pÄ elevernas attityd till den lÀsta boken som denna undervisning gav. Teori: Undersökningens utgÄngspunkt var lÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv.

Att vara empatisk innebĂ€r att vara medveten om andra mĂ€nniskors kĂ€nslor och att handla efter dessa. Vissa forskare anser att denna intelligens Ă€r medfödd, men att den som andra intelligenser mĂ„ste trĂ€nas för att utvecklas (Smith 2006; Hoffman 2000) Enligt LĂ€roplan för förskolan Lpfö 98 (Skolverket 2010) ska empatiarbete finnas med i den dagliga verksamheten, genom att arbetsmetoder som frĂ€mjar förmĂ„ga till inlevelse och medkĂ€nsla med andra inkluderas.Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur förskolepersonal kan ta del av metoder som stöds av forskning, för att stĂ€rka och uppmuntra barns empatiska handlingar och utveckla dem. Flera forskare och författare anser att verksamma metoder i detta arbete Ă€r vuxnas nĂ€rvaro och förhĂ„llningssĂ€tt, hur/att barn fĂ„r anvĂ€nda kĂ€nslor och blir bekrĂ€ftade i dessa samt hur empatiska handlingar uppmĂ€rksammas i vardagen (Niss, Hindgren och Westin 2007; Öhman 2003). Genom att systematiskt tillĂ€mpa det vĂ€sentliga i sĂ„dana metoder i en smĂ„barnsgrupp under sex mĂ„nader, har jag följt och observerat vad de haft för inverkan pĂ„ barnens empatiska förmĂ„ga.Observationerna i arbetet Ă€r uppdelade i tvĂ„ delar. Första delen visar exempel pĂ„ spontana empatiska handlingar hos barnen.

AndrasprÄksinlÀrning med visuellt berÀttande Àr en undersökning dÀr frÄgan om hur visuellt berÀttande kan frÀmja sprÄkinlÀrningen för andrasprÄkselever behandlas. FrÄgan om hur andrasprÄkselevernas sprÄk skiljer sig Ät dÄ de skriftligt berÀttar med och utan bild kommer ocksÄ att undersökas. Syftet med att undersöka den första frÄgan Àr att se hur visuellt berÀttande kan frÀmja sprÄkinlÀrningen för elever med svenska som andrasprÄk. Syftet med den andra frÄgestÀllningen Àr att se om sprÄket skiljer sig Ät dÄ andrasprÄkseleverna skriver med eller utan bild och i sÄ fall hur det skiljer sig Ät. Det som motiverar studien Àr behovet av att hitta arbetssÀtt som Àr bildpedagogiska och samtidigt sprÄkutvecklande.

VÄr uppsats behandlar skolÀmnena svenska och svenska som andrasprÄk och olika lÀrares arbetssÀtt i tvÄ skilda skolmiljöer. Syftet med arbetet var att granska hur lÀrare arbetar med lÀsinlÀrning d.v.s. vilka metoder lÀrare anvÀnder i sin undervisning och hur deras organisation av lÀsundervisningen gÄr till. Vi ville studera om det fanns skillnader respektive likheter vad gÀller lÀrares arbetssÀtt inom Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk. LÀroplanens strÀvansmÄl nÀmner bl.a.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att lyfta fram det arbete som erfarna lÀrare beskriver att de anvÀnder i undervisningen för att elevers ordförrÄd ska utvecklas.ForskningsfrÄgor? Hur synliggörs elevers ordförrÄd? ? Vilka olika strategier kan identifieras i arbetet med att utveckla elevers ordförrÄd?? Finns det nÄgra strategier i arbetet med att utveckla elevers ordförrÄd som anses speciellt verkningsfulla för elever i lÀs och skrivsvÄrigheter?Perspektiv och tidigare forskning: Studien ramas in av tidigare forskning vad avser ordförrÄd.De teoretiska perspektiven utgÄr frÄn konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv med den proximala utvecklingszonen, kulturen, gemenskapen och sprÄket som ett centralt redskap. Dessutom tar studien sin utgÄngspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv med de relationella och kategoriska perspektiven.Metod: Studien bygger pÄ samtalsliknande intervjuer med fem stycken erfarna lÀrare för lÄg- och mellanstadiet, s.k. förstelÀrare, i en kommun pÄ vÀstkusten. Utsagor frÄn intervjuerna har sedan tolkats och kategoriserats utifrÄn forskningsfrÄgor och tidigare forskning om undervisning och lÀrande vad avser ordförrÄd och elever i Ärskurserna 1-3.Resultat: Resultatet visar pÄ att det finns flera omrÄden dÀr erfarna lÀrares utsagor om den egna praktiken gÄr hand i hand med forskare vad avser strategier som anses verkningsfulla nÀr det gÀller att utveckla elevers ordförrÄd.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen har varit att öka kunskapen om idrottslÀrares uppfattningar om inkludering av elever frÄn sÀrskolan och hur detta pÄverkar undervisningen i idrott och hÀlsa.Vilka förutsÀttningar Àr enligt idrottslÀrarna centrala i den inkluderande undervisningen? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det för individen och gruppen i en inkluderande undervisningsmiljö? Hur ser idrottslÀrarna pÄ utvecklingsmöjligheterna för individ och grupp genom inkludering i idrott och hÀlsa? MetodStudien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av sex idrottslÀrare med erfarenhet av ett inkluderande arbetssÀtt. Dessa valdes ut via ett bekvÀmlighetsurval. Ett sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv kÀnnetecknar studiens teoretiska utgÄngspunkt.ResultatRespondenterna anser att viktiga utvecklingsmöjligheter för den inkluderade eleven Àr det sociala samspelet och att se och lÀra.