Studiens syfte är att presentera en vision om en återbruksby i form av planskisser och illustrationer. Studien ska också förklara samhällsnyttan och syftet med en återbruksby. En återbruksby (även kallad kretsloppspark) är ett område för hantering av återbrukbara material och produkter. Dagsläget för hur avfall hanteras och framtida planer beskrivs också i rapporten. Enligt EU direktiv skall återanvändning och återbruk öka för att främja miljön.

Säkerhet är något som involverar alltmer i vår vardag eftersom den tekniska utvecklingen går framåt i rask takt. Portkoder, kameraövervakning och avancerade betalningssystem via internet tillhör vår vardag och behovet ökar hela tiden. I landets kommuner har en liknande utveckling skett och det är i samband med detta som säkerhetsskyddslagen (1996:627) infördes. Lagen reglerar att det ska finnas ett säkerhetsskydd i varje kommun och att en säkerhetsanalys skall utföras för att lyfta fram de delar som skall bedömas skyddsvärda för att på så sätt höja säkerhetsskyddet i kommunen om det är undermåligt. I Bodens kommun finns ingen säkerhetsanalys utförd och därför syftar denna rapport att ta fram en grund till säkerhetsanalysen, vilket sker bland annat genom att inventera de skyddsvärda resurserna.

Syftet med arbetet är att undersöka hur trafiken idag påverkar och styr vårt sätt att planera städer. I detta arbete görs en fallstudie av Söderstaden, som är ett nybyggt bostadsområde i Kungsbacka kommun, där trafikens påverkan undersöks. Historiskt sett har våra dominerande transportmedel haft stor påverkan på våra samhällens uppkomster. Handeln har varit beroende av den tidens effektivaste transporter, då sjöfarten, nu motorfordonstrafiken. Hur våra städer lokaliserades och utformades vid de olika tidsepokerna skiljer sig avsevärt.

Enskilda avloppen är en fråga som de östergötska kommunerna jobbar med av flera skäl. Avloppen utgör ett orosmoment när det kommer tillbland annat övergödningsproblematik och de enskilda avloppen har potential att kunna generera viktiga näringsämnen som fosfor, kväve ochkalium till jordbruket. Fosforåteranvändningen är en aspekt som blir allt viktigare bland annat med tanke på att fosfor är en ändlig resurs.Samtidigt finns det svårigheter och hinder för kommunerna att åstadkomma uppnående av miljömålen däribland ingen övergödning och attkretslopp av näringsämnen från de enskilda avloppen sluts i kretslopp. Syftet med studien var att få en lägetsrapport, upptäcka utmaningar ochmöjligheter som informanterna i respektive kommun upplever förelåg för att det ytterst ska etableras än fler fungerande kretsloppssystem för deenskilda avloppen.Denna studie fokuserar på Östergötlands län och dess kommuner, genom kvalitativa intervjuer undersöktes avloppssituationen i kommunerna,utmaningarna och lösningar på att åstadkomma ökad kretsloppsanpassningen hos de enskilda avloppen. Detta ställt i relation ti ll Trudgillsbarriärsteori för att kartlägga vilka barriärer som behöver övervinnas för ett lyckat arbete med förbättrad reningsgrad och kretsloppsanpassning avenskilda avlopp.

Det här är en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvärldsanalys och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker hur kommuners omvärldsanalyser ser ut samt hur de utifrån dessa formulerar strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna är samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin uppnås. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade personliga intervjuer har två översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen åskådliggör ett tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtätning genom blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom gränsöverskridande samarbete..

Syftet med studiens har varit att få en förståelse för den generella problematik som upplevs av olika nyckelpersoner och pedagoger när förändringar införs i en organisation. I syftet har också ingått att försöka få en förståelse för vilka faktorer som uppfattas påverka förändringsarbetet i införandet av verktyget pedagogisk dokumentation inom förskolorna i en kommun. För att uppnå detta syfte har det varit nödvändigt att förstå hur informanterna uppfattar begreppet Pedagogisk Dokumentation och behovet av kunskap. Studien har genomförts genom intervjuer av informanter som är verksamma på två kommunala förskolor på olika enheter i kommunen, samt med nyckelpersonerna är inom kommunen. De övergripande frågeställningarna som legat till grund för studiens datainsamling har haft fokus på att beskriva nyckelpersonernas och pedagogernas uppfattning av pedagogisk dokumentation, vilken kunskap som uppfattats behövas för verktyget, samt vilka möjligheter och hinder som de erfarit under implementeringen av verktyget.

Denna magisteruppsats i kommunikation är gjort på uppdrag av Sveriges Televisions Barn och Ungdomskanal i Växjö. För att koordinera datainsamlingen för vårt examensarbete har samverkan skett med Helsingborgs Stad och skolor i kommunen. www.svt.se/spinn - en webbcommunity för unga - SVT har en webbcommunity på sin hemsida som heter SPINN och som i första hand riktar sig till tonårsungdomar. Trots ett stort antal medlemmar på webbcommunityn är dessa medlemmar, ur ett demografiskt perspektiv, en ganska enhetlig grupp. Framför allt är det unga tjejer med svensk bakgrund som utgör majoriteten av de registrerade medlemmarna på webbcommunityn.

Sedan 2002 har kommuner runt om i landet infört medborgarförslag med syfte att öka delaktigheten och dialogen mellan medborgarna och kommunen. Detta är ett projekt som prövar att införa deltagardemokratiska inslag inom ramen för den representativa demokratin.Uppsatsen bygger på en jämförelse vi gjort mellan Lund och Kristianstad kommun med avseende på hur väl dessa lyckats med införandet av medborgarförslag och vad som detta resulterat i. Materialet som vi använt oss av är framförallt de medborgarförslag som inkommit till de båda kommunerna men även intervjuer och relaterad litteratur. Vår slutsats är att det i båda kommunerna finns ett grundläggande problem när det gäller sammansättningen av de som deltar men även att kommunerna lyckats olika väl när det gäller uppslutningen och informationen kring medborgarförslag..

I kommunen X skolplan står det skrivet att Vägledande samspel är ett arbetsverktyg för ökad måluppfyllelse bland eleverna. Vägledande samspel är ett program vars mål är att öka lärarnas medvetenhet om sina egna roller och om det betydelsefulla samspelet med barnen. Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare och rektorer på två F-6 skolor upplevde Vägledande samspel. Via åtta kvalitativa intervjuer har vi fått svar på hur lärarna och rektorerna upplever Vägledande samspel, hur Vägledande samspel kan tillämpas under skoldagen och vilka begränsningar som upplevs med Vägledande samspel. Respondenterna är alla positivt inställda till Vägledande samspel.

Syftet med denna C-uppsats har varit att få en ökad förståelse i hur vårdgivare arbetar med människor i ett mellanrum mellan två kategorier samt att belysa den problematik som finns med att kategorisera människor som dubbeldiagnos. Dubbeldiagnos är en kategorisering som ibland skapar problem som gör att dessa klienter hamnar i ett mellanrum mellan kommunen och landstinget. Denna studie är baserad på en kvalitativ metod med grundad teori som forskningsdesign. Intervjuer har gjorts med respondenter från psykiatrin, boendeverksamhet, öppenvårdsverksamhet och socialtjänsten. Resultatet tyder bland annat på att det som är viktigast i arbetet med dubbeldiagnoser är samverkan mellan vårdgivarna.

Alkohol är en del av vardagen för många svenskar idag. När denna konsumtion övergår till ett missbruk uppstår det problem för individen och för samhället som stort. I denna studie har författarna genomfört en Cost of Illness studie för att beräkna samhällskostnaderna för alkoholmissbruket inom Hammarö kommun.Resultatet visar att kostnaden för samhället som helhet, för detta missbruk uppgår till 29 434 297 SEK, år 2013. Den största kostnadsbäraren är staten med sina 15 967 819 SEK av den totala kostnaden. Kommunen står för 10 230 270 SEK av den totala kostnaden.

I denna uppsats har jag tagit reda på hur klimatförändringarna i framtiden kan komma att drabba Kalmar. Syftet med uppsatsen var att förklara för läsarna hur klimatförändringarna visar sig, hur de kan påverka städer och dessutom se hur de olika organisationerna som agerar inom kommunen och länet har planerat för detta och vilka kunskaper de har. Uppsatsen är skriven med en kvalitativ explanativ metod. Med hjälp av olika personer som jobbar inom berörda organisationer har jag kommit fram till att det största problemet som kan uppstå på grund av klimatförändringarna är översvämningar och stormar. Då Kalmar är en gammal stad som är uppbyggd nästan precis i strandkanten så skulle en permanent höjning av vattennivån medföra att stora områden i Kalmars centrala delar skulle kunna hamna under vatten.

I Norrbotten, 3,7 km öster om kuststaden Luleå ligger Boden stad. Bodens kommun är till folkmängden Norrbottens tredje största stad med sina 27 408 invånare fördelade på de 36 kommundelarna/stadsdelarna vilka kommunen är uppdelad i. Det aktuella utvecklingsområdet vilket tillhör stadsdelen Prästholmen ligger centralt belägen, har ett vattennära läge och gångavstånd till stadskärnan.1967 inrättades en plankommitté i Boden som fick till uppgift att under drätselkammaren svara för den fysiska planeringen i kommunen. Markreserven var otillräcklig och stadsplanearbetet måste forceras för att kommunen skulle kunna klara av medborgarnas ökade efterfrågan på småhus. Även flerfamiljshus efterfrågades under denna tidsperiod och de största exploateringsområdena för denna typ av bostadsbebyggelse kom att bli kvarteret Apeln samt Prästholmen och Rörviksområdena.Prästholmen var innan den stora exploateringen stadens soptipp, men marken fylldes ut och i början av 70-talet exploaterades området med flerfamiljshus.

I denna C-uppsats har vi undersökt hur ideella arrangemang av svenska festivaler går till. Vi har valt ut Hultsfredsfestivalen i Hultsfredskommun och Skogsröjet i Finspångskommun för att kunna analysera debatten kring festivaler i det lokala och nationella medianätverken samt även hur samarbetet mellan kommun och festival har utvecklats. Vi utgick från teorier av Andy Bennett där han diskuterar vikten av festivaler kopplat till ungdomskultur och att en festival är så mycket mer än bara en plats att lyssna på musik, som även stöttades upp av andra teorier av bland annat Kirstie Jamieson. Vi genomförde en analys och jämförde de teorier vi utgick ifrån med den historiska utvecklingen av festivalerna, för att sedan kunna se vad festivalerna har bidragit till i respektive ort som de äger rum på. En fråga som vi har utgått ifrån är om festivaler har utvecklats till den grad att de idag kan ses som kulturarv.

Helsingborgs kommun får ett nytt tågstopp längs med Västkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort där befolkningsunderlaget är stort nog för detta. Orten har fått arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrågas i Veges läge är tomter för fribyggen och gruppbyggda småhus. De uttrycker en farhåga för att Vege skall komma att bli en sovstad där bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. Utgångspunkten är att det efter modernismen skedde en förändring i svensk planering. Från att tidigare ha varit inriktat mot att bygga ett folkhem med välfärd åt alla till att präglas av individualism och marknadsanpassning. Kommunerna har planmonopol men planeringen har alltmer kommit att präglas av marknadens villkor där kommunen mera är en förhandlingspart.