I dagens samhÀlle Àr det flera faktorer som utgör en butiks överlevnad pÄ den i mÄnga fall hÄrt konkurrensutsatta marknaden. En av dessa faktorer Àr butikens miljö, vilken kan delas in i tre stycken olika byggstenar. Dessa Àr den interiöra, externa och psykosociala butiksmiljön. Det Àr dessa faktorer som vi i den hÀr rapporten valt att studera. Arbetar butikschefer i herrklÀdesbranschen aktivt med butiksmiljöerna? Vi har studerat fyra stycken butiker dÀr vi genomfört intervjuer samt observationer.

Under de senaste Ären har branschen hemelektronik ökat pÄtagligt och vi konsumenter har mer pengar att spendera pÄ kvalitativa mÀrkesprodukter. Eftersom fler och fler butiker uppstÄr och Àven trycket frÄn internethandlarna ökar mÄste butiker idag anvÀnda sig av andra knep Àn vad de tidigare gjort för att nÄ ut till kunderna. Det kan vara svÄrt att nÄ ut till det kundsegment butiken tÀnkt sig och för att uppnÄ sina mÄl mÄste butiken vara klar över hur den vill framstÄ och vilken image den vill Ät. Det blir allt mer vanligt att butiker anvÀnder sig utav nya kommunikationsknep för att fÄ kunderna uppmÀrksamma och bli trogna kunder.VÄr uppsats bygger pÄ att vi gjort tre besök i butiker och dessa Àr Bang Olufsen, Televisionen och Onoff. Under dessa besök gjordes en intervju med butikscheferna dÀr vi diskuterade butikernas syn pÄ pris, kommunikation, service och sortiment.

VÀrdepappersmarknaden fyller en mycket central plats i vÄrt samhÀlle dÄ mÄnga affÀrer görs dÀr och betydande belopp omsÀtts. De marknader dÀr man omsÀtter kapital och risk Àr indelade i aktiemarknad, kreditmarknad och derivatmarknad, varav fokus hÀr ligger pÄ aktiemarknaden. PÄ denna marknad, som Àven kallas riskkapitalmarknaden, omsÀtts i första hand aktier, konvertibler och teckningsoptioner. Marknaden omgÀrdas av ett rikt regelverk som bestÄr av lagreglering, sjÀlvreglering och etik. Syftet med dessa regler Àr att aktiemarknaden ska vara effektiv, likvid och god genomlyst samt att allmÀnheten ska kunna kÀnna förtroende för den.

Syftet med studien varatt undersöka hur ett företag genomfördeett implementeringsarbete av förÀndrade arbetsuppgifter, samt hur förÀndringen upplevdesav den berörda arbetsgruppen. Genom att besvara frÄgestÀllningarnauppnÄs syftet; Hur genomförs implementeringen av de förÀndrade arbetsuppgifterna? PÄ vilket sÀtt arbetar företaget för att förÀndringen ska ske sÄ framgÄngsrikt som möjligt?Hurupplever arbetsgruppen det rÄdande implementeringsarbetet?Studien Àr utförd genom en kvalitativ metod dÀr vi intervjuat fem respondenter med koppling till förÀndringen.Av det som framkommit av empirin nÀr den stÀllts mot de teoretiska utgÄngspunkterna var att det finns brister i genomförandet av implementeringsarbetet. Men Àven att det finns förutsÀttningar för att nÄ ett önskvÀrt resultat om att stÀrka företagets konkurrenskraft pÄ marknaden.

Sverige klassificerades Ă„r 2004 som det aktietĂ€taste landet i vĂ€rlden, dĂ„ hela 77 procent av befolkningen var exponerad mot aktiemarknaden i nĂ„gon form. År 2012 uppgick innehaven pĂ„ svenska börsen till 3 715 miljarder kronor. Utvecklingen pÄ aktiemarknaden Ă€r dĂ€rför nĂ„got som berör merparten av Sveriges befolkning.Investerare har sedan börsens introduktion försökt förutse marknadens utveckling för att finna de vinnande aktierna. Detta har utmynnat i flera olika sĂ€tt att analysera marknaden, exempelvis genom teknisk och fundamental analys. En tredje omtalad metod Ă€r kalenderanomalier, vilket baseras pĂ„ kĂ€nda mönster som tenderar att intrĂ€ffa under vissa perioder pĂ„ handelsĂ„ret.

VarumÀrken vÀrderas högt och Àr en av företags viktigaste tillgÄngar. Trots detta finns det företag som misslyckats med att differentiera och kommunicera sitt varumÀrke. WebbyrÄn Intellecta Webbs varumÀrke Àr idag otydligt och byrÄn Àr relativt anonym pÄ marknaden för webbtjÀnster. VarumÀrket ger inte en rÀttvisande bild av verksamheten, vilket utgör ett stort problem för avdelningen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur Intellecta Webbs varumÀrke uppfattas bÄde ur internt och externt perspektiv.

De flesta organisationer Àr idag medvetna om att informationssystemsstrategier mÄste utvecklas i ett större perspektiv till organisationens affÀrsstrategiformulering och implementationsprocesser. Detta har pÄ senare Är blivit allt viktigare, dÄ teknikens framfart medför nya möjligheter för organisationer att konkurrera pÄ marknaden. En organisations strategiarbete och strategiformulering pÄverkas direkt eller indirekt av yttre omstÀndigheter. Det kan vara allt ifrÄn konkurrenter, det rÄdande konkurrensklimatet pÄ marknaden till historiska hÀndelser i organisationen eller hos de individer som arbetar med strategiformuleringen. Idag mÄste organsationer oavsett om de Àr inom det privata eller offentliga sektorn, stora som smÄ anpassa sig till den miljö de verkar i och agera strategiskt gÀllande sin IS/IT-strategi för att utvecklas.Syftet med studien Àr att identifiera faktorer som pÄverkar IS/IT-strategiarbetet och genom detta beskriva hur strategiarbetet har utvecklats och kommer att utvecklas.

Syftet med denna rapport Àr att synliggöra skillnaderna och likheterna mellan de lÀroböckersom idag finns pÄ marknaden för kursen Naturkunskap A. Ett antal lÀroböcker frÄn de störstaförlagen har undersökts utifrÄn innehÄll, stil och mÄlgrupp. InnehÄllet i böckerna skiljer siginte sÄ mycket Ät om man ser till det stora hela. Med vissa undantag har författarna tagit uppsamtliga delar som nÀmns i kursplan och kursmÄl. NÀr man gÄr nÀrmare ser man dock ganskastora skillnader.

Med dagens allt hÄrdare konkurrens inom den ?digitala marknaden? Àr det allt viktigare att kunna presentera sig eller sina alster pÄ ett bra sÀtt. Olika reels har blivit ett allt vanligare sÀtt att marknadsföra sig genom I denna artikel tittar vi inledningsvis pÄ vad en showreel Àr samt olika typer av reels som finns. Vidare definierar vi begreppet storytelling och tittar pÄ hur begreppet storytelling anvÀnds inom reels. Vi lyfter fram generella punkter pÄ vad som bör tÀnkas pÄ vid skapandet av en reel.

AllmĂ€nhetens medvetenhet kring miljörelaterade Ă€mnen har ökat pĂ„ senare Ă„r, vilket lett till att alltfler företag producerar miljövĂ€nliga produkter och positionerar sig som ansvarstagande aktörer pĂ„ marknaden. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gĂ€ller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sĂ€mre insyn i produktionens miljöpĂ„verkan. Textilindustrin ligger bakom en stor del av vĂ€rldens miljöförstöring till följd av de giftiga Ă€mnen som anvĂ€nds i odling och produktion. Den ökade medvetenheten hos allmĂ€nhet och företag förutspĂ„s kunna leda till tillvĂ€xt pĂ„ marknaden för ekologisk bomull och pressen har ökat pĂ„ att hĂ„llbara produktionsmetoder ska genomsyra företagets hela verksamhet.Ämnet för uppsatsen har sin utgĂ„ngspunkt i vĂ„r kandidatuppsats ?Svenska modeföretag synas i sömmarna? som visade att företag inte kĂ€nner till alla leverantörer och underleverantörer i leverantörskedjan, förutom nĂ€r det kommer till leverantörskedjan för ekologisk bomull.

Den svenska byggbranschen beskrivs mÄnga gÄnger som en oligopolmarknad med lÄg utvecklingsgrad. I takt med Stockholms befolkningsökning fortsÀtter priserna pÄ bostÀder i Stockholm stad att öka. I Sverige gÀller strikta restriktioner för mark genom kommunalt planmonopol och reglerna för nya byggprojekt följer den rÄdande Plan- och bygglagen (PBL). Uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för vilken betydelse planmonopolet och planprocessen har pÄ medelstora byggföretag i Stockholm med avseende pÄ konkurrens om byggprojekt med stora byggföretag samt att undersöka den effekt ledtidsprocessens lÀngd har pÄ kostnader, effektivitet och nyproduktionens omfattning för dessa företag. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar anvÀnder sig författarna av kvalitativa intervjuer med sju medelstora byggföretag som representerar det empiriska materialet i studien.

De senaste Ärens situation för vÀxtodlare i Sverige har inneburit en ökad betydelse av att kunna hantera risker i sin verksamhet. Dessa risker tenderar att fÄ en större och större betydelse för lönsamheten dÄ förutsÀttningarna pÄ marknaden skiftar allt snabbare. För lantbrukarens del innebÀr det att han/hon idag mÄste hÄlla sig mer uppdaterad om vad som hÀnder pÄ marknaden Àn hur det var tidigare. Flertalet prognoser antyder att lantbrukets lönsamhet kommer att vara pressad i framtiden. DÄ förÀndringar som tycks ske i allt snabbare takt har en stor pÄverkan pÄ lönsamheten Àr det dÀrför av stor vikt för lantbrukaren att kunna bedöma olika risker och dÀrefter fatta kloka beslut.

Den svenska byggbranschen beskrivs mÄnga gÄnger som en oligopolmarknad med lÄg utvecklingsgrad. I takt med Stockholms befolkningsökning fortsÀtter priserna pÄ bostÀder i Stockholm stad att öka. I Sverige gÀller strikta restriktioner för mark genom kommunalt planmonopol och reglerna för nya byggprojekt följer den rÄdande Plan- och bygglagen (PBL). Uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för vilken betydelse planmonopolet och planprocessen har pÄ medelstora byggföretag i Stockholm med avseende pÄ konkurrens om byggprojekt med stora byggföretag samt att undersöka den effekt ledtidsprocessens lÀngd har pÄ kostnader, effektivitet och nyproduktionens omfattning för dessa företag. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar anvÀnder sig författarna av kvalitativa intervjuer med sju medelstora byggföretag som representerar det empiriska materialet i studien.

Detta examensarbete behandlar sedimentprovtagning och nÄgra av de tekniker som idag finns pÄ marknaden. Grunden till examensarbetet kommer frÄn en litteraturstudie som utförts under vÄren 2011, samt frÄn egna erfarenheter som förvÀrvats under min verksamhetsförlagda utbildning hos SWECO Environment under vintern och vÄren 2011. Arbetet behandlar bottenhuggare och rörprovtagare, samt för- och nackdelar med dessa. Det har visat sig under arbetets gÄng att det vid mindre provtagningar Àr det frÀmst rörprovtagare som anvÀnds och Àven mer eller mindre modifierade versioner av denna. Den största svÄrigheten med denna Àr Àven risken att provtagaren fryser ihop vid provtagningar under vintertid.

EU har under lÄng tid sökt lösa de problem som finns pÄ den inre marknaden avseende direkt beskattning. En rad riktade ÄtgÀrder har förverkligats genom praxis. JÀmte riktade ÄtgÀrder har Àven kommissionen arbetat med en lÄngsiktig lösning dÀr bolag ska ges möjlighet att anvÀnda sig av en gemensam bolagsskattebas för hela unionen. Den 16 mars 2011 presenterade kommissionen slutligen ett förslag till direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. .