Destination marketing organisations (DMO) Àr ett fenomen som gÄr att studera utifrÄn flera aspekter. Vi valde att utgÄ frÄn DMO positionering och distribution av turismprodukter vilket skapade frÄgestÀllningen: Hur förmedlas Norge som en nationell destination? Organisationen Àr komplex, och detta arbetets syfte Àr dÀrför att fÄ en ökad förstÄelse för DMOs arbete utifrÄn en egenskapad modell, DMOs framstÀllningsprocess av en destination. En deduktiv ansats har anvÀnds i studien, dÀr teorierna DMO, platsmarkandsföring, kommersialisering samt destination image har behandlats. Dessa teorier har sedan applicerats pÄ ett verkligt fenomen, som i detta fall har varit Norges DMO, Innovasjon Norge. Arbetets empiriska material har samlats in frÄn en mail intervju med Andreas ØrjasÊter Solhaug pÄ Innovasjon Norge.

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och nĂ€r detta Ă€r otillrĂ€ckligt uppkommer fattigdom. Med utgĂ„ngspunkt i lĂ€ran om mĂ€nskligt beteende analyseras mikrokreditens vĂ€rde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som bestĂ„r av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill sĂ€ga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nĂ€tverk som upprĂ€tthĂ„ller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lĂ€rprocess som krĂ€ver stĂ€ndig revidering, dĂ€r entreprenörerna pĂ„ marknaden skapar kapitalkombinationer baserade pĂ„ subjektiv kunskap och förvĂ€ntningar.

Den svenska MMA marknaden Àr idag under hÄrd kritik. MÄnga mÀnniskor menar att det endast Àr kriminella som hÄller pÄ med kamsport och att de tÀvlingar som arrangeras Àr ren brutalitet. Trots det hÀr sÄ har vi idag vÀldigt stora aktörer pÄ den svenska marknaden som inte bara klarar sig utan Àven vÀxer. Men organisationerna har fortfarande den allmÀnna opinionen emot sig. Företagen försöker att framstÄ som sÄ sportsliga och godartade som möjligt och de menar att MMA inte Àr vÄld utan en idrott.

Syfte: Arbetets syfte Àr att utröna om informationen som fondbolagen delger i form av placeringsinriktning och jÀmförelseindex Àr tillförlitlig samt tillrÀcklig för en fondsparare att grunda sin investering pÄ. Metod: För att tillgodogöra arbetets syfte har vi valt att undersöka 22 Sverigefonder med avseende pÄ deras historiska innehÄll/investeringsstil. Fondernas innehÄll/investeringsstil har sedan sats i relation till den information som finns att tillgÄ i form av placeringsinriktning och jÀmförelseindex för att pÄ sÄ sÀtt utröna huruvida informationen Àr tillförlitlig och tillrÀcklig. För att kunna utföra undersökningen pÄ ett flertal fonder har vi valt att anvÀnda oss av William F. Sharpes metod för stilanalys kallad avkastningsbaserad stilanalys.

FöretagsförvÀrv Àr en global metod för tillvÀxt vilken idag tillÀmpas i stor utstrÀckning. Förfarandet innebÀr ett förvÀrv av en redan existerande verksamhet vilket kan föranleda minskade kostnader i förhÄllande till organisk tillvÀxt. Genom företagsförvÀrv krÀvs inte att köparen bygger upp verksamheten eller nya kund- och leverantörskretsar frÄn grunden. I USA utgör företagsförvÀrv en utbredd metod för tillvÀxt, dock Àr transaktionsprocessen lik den svenska och det förekommer sÄledes inga vÀsentliga skillnader att beakta vid utformningen av förvÀrvsavtalen. Integrationsprocessen utgör en fas vid företagsförvÀrv som har en avgörande inverkan pÄ det slutliga resultatet av transaktionen. Det Àr genom en integration av företagen som köparen har möjlighet att realisera de synergier och andra mervÀrden vilka förvÀrvet kan föranleda.

Arbetets mÄl var att inom 5 veckor (motsvarande 7,5 högskolepoÀng examensarbete) göra en marknadsundersökning, samt ta fram en plan eller ett verktyg för att sÄ fort som möjligt kunna fÄ en marknadsundersökning av ett omrÄde inom vÀgar och infrastruktur. Rapporten Àr en sammanstÀllning av inhÀmtad information frÄn Sverige bygger,samt frÄn intervjuer med platschefer inom verksamhetsomrÄdet.Det omrÄde som har granskats Àr Sundsvall med nÀrliggande stÀder samtkonkurrenter inom omrÄdet..

Vi vill med vÄr uppsats studera hur införandet av vÄrdval pÄverkar marknadsföringen inom primÀrvÄrden för bÄde landstingen och de enskilda vÄrdenheterna. VÄra resultat pekar pÄ att landstingen kan ses som informationsspridare, medan de enskilda vÄrdenheterna nu mÄste börja marknadsföra sig för att bli ett attraktivt alternativ pÄ marknaden. Specialisering, samt ett utvidgat tjÀnsteerbjudande, tror vi kan komma bli viktigt för de enskilda vÄrdenheterna vid ett vÄrdvalsinförande..

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

ReporÀntan som Àr Riksbankens viktigaste styrmedel anvÀnds för att pÄverka landets inflation. Det har utförts omfattande undersökningar om rÀnteförÀndringar pÄ den amerikanska marknaden. Flera forskare konstaterar att en höjning av reporÀntan medför en nedgÄng av börskursen och vice versa samt att de finner skillnader branscherna emellan.Syfte med undersökningen Àr att studera om denna teori överensstÀmmer med den svenska aktiemarknaden. Studiens tidsperiod innefattar Ären 2002 ? 2011, detta för att fÄ med bÄde en hög- respektive lÄgkonjunktur, för att pÄ sÄ sÀtt undersöka om reporÀnteförÀndringen ger en starkare effekt under konjunktursvÀngningar.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Publika moln har sedan nÄgra Är tillbaka blivit ett alternativ för olika företag att anvÀnda istÀllet för lokala datacenter. Vad publika moln erbjuder Àr en tjÀnst som gör det möjligt för företag och privatpersoner att hyra datorkapacitet. Vilket gör att de inte lÀngre behöver spendera pengar pÄ resurser som inte anvÀnds. IstÀllet för att köpa en stor andel hÄrdvara och uppskatta hur stor kapacitet som man behöver kan man nu istÀllet sÄ smÄtt börja utöka efter behov eller minska ifall det önskas. DÀrmed behöver företag inte spendera pengar pÄ hÄrdvara som inte anvÀnds eller har för lite datorkapacitet, vilket skulle kunna resultera i att stora batcharbeten inte blir fÀrdiga i tid och i och med det kan företaget förlora potentiella kunder.

Bankmarknaderna Àr inne i en förÀndringsprocess tillföljd av teknikutveckling och ökat personligt inflytande över den egna ekonomin. Detta stÀller nya krav pÄ smÄ retailbanker och de mÄste hitta nya sÀtt att skapa relationer med kunderna. Studien jÀmför fyra smÄ nordiska retailbanker och vilka hot och möjligheter de stÄr inför. Genom att studera vilka resurser bankerna har till förfogande drar vi slutsatser om hur bankerna ska agera för att hantera dessa..

Stockholms lÀgenhetsmarknad lider av en rad problem som bottnar i att hyressÀttningen Àr reglerad. Ett införande av marknadshyra antas dÀrför pÄ sikt rÄda bot pÄ mÄnga av de problem som existerar pÄ Stockholms lÀgenhetsmarknad. Hur skulle dÄ boendekostnaden pÄverkas om marknadshyra införs? Denna frÄga Àr naturligtvis intressant att försöka besvara för sÄvÀl boende som investerare och förvaltare pÄ lÀgenhetsmarknaden. Syftet med föreliggande uppsats Àr att besvara denna frÄga genom att konstruera en modell för berÀkning av boendekostnad pÄ Stockholms bostadsmarknad dÄ effekterna av marknadshyra antas ha nÄtt sitt jÀmviktslÀge.

Apotekets detaljhandelsmonopol i Sverige Àr i gungning och socialdepartementet har tillsatt en utredning om en möjlig omreglering av detaljhandeln med lÀkemedel i Sverige. Motivet för att konkurrensutsÀtta marknaden Àr framförallt att öka nyttan för konsumenten. Men vem Àr denna konsument och vad Àr det för nytta som vi talar om? Företag pÄ marknaden har ett vinstintresse i att pÄverka utformningen av en framtida reglering sÄ att den passar deras syfte och mÄl. I och med att konsumentnytta ska vara i fokus för en framtida omreglering, Àr det ett retoriskt effektivt grepp i debatten att framhÀva hur företags förslag kan skapa nytta för denna konsument.

Det finns ett samband mellan aktiernas korrelation och volatiliteten pÄ marknaden. Volatiliteten kan delas upp pÄ systematisk och osystematisk och vi finner att det Àr ett samband mellan den systematiska risken och korrelationen mellan aktierna, den osystematiska visar inte upp detta samband. Vidare kommer vi fram till att kursutvecklingen inte pÄverkar korrelationen..