Problematisering: Under 2013 ska regelverket Basel-­?III börja implementeras iEuropa. Dess huvudsyfte Àr att förhindra framtida finansiellakriser. Det tidigare regelverket Basel-­?II har dock haft uppenbarabrister med tanke pÄ den senaste finanskrisens omfattning.

Priserna för bostadsrÀtter i Stockholms lÀn har med undantag för finanskrisen 2008 stigit i en jÀmn takt. I oktober 2010 beslutade Finansinspektionen att införa ett nytt bolÄnetak med syfte att motverka en utveckling av osunda krediter, skydda konsumenterna och behÄlla förtroendet för kreditmarknaden.VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utreda huruvida bolÄnetaket haft nÄgon effekt pÄ marknaden för bostadsrÀtter. I denna uppsats avgrÀnsas de eventuella effekterna till de geografiska omrÄdena Huddinge, Stockholm (innanför tullarna) och TÀby kommun.Vi har valt att ta hÀnsyn till ett flertal vÀrdebildande variabler i syfte att bryta ut dessa och för att pÄ sÄ sÀtt kunna se bolÄnetaket som en enskild faktor. De variabler som valts ut Àr Marknaden, Utbudet, EfterfrÄgan, RÀntorna, Finansieringen och FörvÀntningar.Med bakgrund av vÄr frÄgestÀllning har vi inhÀmtat prisstatistik och utfört ett antal intervjuer med berörda personer. Dessa data har sedan legat till grund för vÄr slutsats.Vid en nÀrmare analys av insamlad data, har vi konstaterat att bolÄnetaket har haft effekt men att denna Àr av olika omfattning beroende pÄ geografiskt omrÄde..

Med bakgrund mot den ökade penningutlÄningen och nya tekniken har det för denna uppsats varit intressant att undersöka den nya typen av kredit, SMS-lÄn. Detta Àr en relativt ny kredit pÄ marknaden och krediten Àr synnerligen samhÀllsdebatterad. FrÄgor som diskuteras Àr om SMS-lÄn Àr en skuldfÀlla och om den Àr en ockerliknande kredit. DÀrför Àr det intressant huruvida den Àr lik andra krediter pÄ den svenska kreditmarknaden eller om den Àr sÄ pass extrem att den inte gÄr att passa in i ett mönster som generellt skulle gestalta alla typer av krediter. Syftet Àr att undersöka om SMS-lÄnen avviker frÄn andra krediters utformning och beteende.

I januari 2005 implementerades nya standarder genom IFRS 3 och SFAS 142 vilka Ă€ndrade förutsĂ€ttningarna för hur goodwill ska redovisas och hanteras. En av de största skillnaderna frĂ„n tidigare standards Ă€r att goodwill ska testas genom Ă„rliga nedskrivningsprövningar istĂ€llet för att skrivas av enligt plan. Ett syfte med införandet av Ă„rliga nedskrivningsprövningar av goodwill var att öka informationsinnehĂ„llet till investerare eftersom Ă„rliga avskrivningar inte har ansetts vĂ€rderelevant.Med data frĂ„n den svenska marknaden undersöker denna studie detta syfte. Är goodwillnedskrivningar pĂ„ den svenska marknaden vĂ€rderelevant? Studien har ocksĂ„ som syfte att jĂ€mföra dessa resultat med resultat som har bevisats pĂ„ den brittiska marknaden.

I samband med Transportstyrelsens införande av utökad B-körkortsbehörighet öppnades nya marknader för slÀpvagnar anpassade för transport av tÀvlingsbilar, verktyg och reservdelar. SÄdana slÀpvagnar gÄr att införskaffa sig idag pÄ den svenska marknaden, dock Àr dessa endast anpassade för körkortsbehörigheten BE. Detta projekt utförs pÄ uppdrag av företaget Fredrik Wagner AB, ett företag som designar och konstruerar transportband. Syftet med arbetet var att undersöka och utforska möjligheten för implementering av en ny slÀpvagnsmodell pÄ den svenska marknaden. MÄlet med arbetet var att utveckla ett slÀpvagnskoncept anpassat för utökad B-behörighet, och dÀrefter designa en CAD-modell av konceptet.Information om bilsporten och marknaden samlades in för att definiera och förstÄ problemet bÀttre.

Latinamerika Àr en kontinent i utveckling, som Àven kallas för en tillvÀxtregion.  Man har sett en stabil och positiv ekonomisk utveckling i Latinamerika de senaste tio Ären, framför allt i Brasilien, Mexico, Colombia, Peru och Chile. Chile utmÀrker sig inte enbart för sin ekonomi utan ocksÄ för sin politiska stabilitet. Chile Àr en av de lÀnderna som genomför nya och stora investeringar, nÄgot som frÀmjar utlÀndska investeringar och ger svenska företag möjligheter att exportera eller etablera sig i landet. Exporten kan för mÄnga företag vara det första steget i en internationaliseringsprocess. Det kan bidra till en enorm utveckling, samt ett bra tillfÀlle för att förbÀttra och öka lönsamheten. Dock finns det flera faktorer, nÀmligen kulturella skillnader, nya ekonomiska förutsÀttningar, politiska risker, samt annorlunda lagar och regler, som gör det komplext att ta sig in i den utlÀndska marknaden.

ÖvergĂ„ngen till digital-TV och en allt billigare teknik för TV-produktion har triggat den explosionsartade ökningen av nischade TV-kanaler. I det allt mer fragmentiserade och individualiserade svenska samhĂ€llet har nischkanalerna nĂ„tt framgĂ„ngar. Deras utbredning och popularitet rör om i grytan pĂ„ en tidigare relativt statisk marknad och ingen aktör lĂ€mnas opĂ„verkad. Tydligt Ă€r att de stora TV-kanalerna tappar mark och mĂ„ste anpassa sig till det nya TV-landskap som hĂ„ller pĂ„ att ta form. Allt verkar peka pĂ„ en fortsatt ökning av nischkanaler.

MÄlet med en hedgefond Àr att i alla marknadslÀgen generera positiv avkastning vilket Àven brukar kallas absolut positiv avkastning. Det finns en rad olika investeringsmetoder Àven kallade hedgestrategier som förvaltarna anvÀnder sig av för att uppnÄ detta mÄl. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka de olika investeringsstrategierna pÄ den nordiska marknaden med fokus pÄ överavkastning och riskjusterad avkastning. För att fÄ perspektiv pÄ hedgestrategiernas utveckling kommer de Àven jÀmföras med ett lÀmpligt marknadsindex. Den undersökta perioden begrÀnsas till 2004-01 till 2007-01 vilket ge tillrÀckligt mycket data för att kunna anvÀnda likaviktade avkastningsindex för varje enskild hedgestrategi Undersökningen visar att inga av hedgestrategierna lyckades att generera en bÀttre snittavkastning Àn marknadsindex under den sammanlagda perioden.

Vi har valt att undersöka second handklÀdesmarknaden. PÄ senare tid har intresset för andra handsklÀder ökat markant. Det finns tvÄ huvudsakliga aktörer pÄ marknaden. De bestÄr av bistÄndsorganisationer som syftar till vÀlgörande ÀndamÄl, samt de second handbutiker som har som mÄl att bevara gamla moden. I och med en ökad efterfrÄgan har marknaden utvecklats rejÀlt.

SAMMANFATTNING Uppsatsens titel: Fickor med hĂ„l. Hur nyetablerade modeföretag med begrĂ€nsade resurser ska kunna kommunicera sitt varumĂ€rke pĂ„ marknaden. Seminariedatum: 050111 Ämne/kurs: Kandidatuppsats, FEK 582. Marknadskommunikation, 10p. Författare: Tomas Josefsson, Gustav Lipcsey, Charlotta Simonsson och Jenny Wahlström.

De verktyg som anvÀnds i omvÀrldsanalyser idag har sitt ursprung i metoder utvecklade för tvÄ decennier sedan för marknader som kan kÀnnetecknas av förhÄllandevis stabila förhÄllanden. Detta gör att det för vissa marknadstyper kan finnas behov av nya verktyg för att genomföra analysen. En marknadstyp som skiljer sig markant frÄn de stabila marknader som verktygen Àr utvecklade för Àr den framvÀxande/nubildade marknaden. Dennaa karakteriseras ofta av snabba förÀndringar och hög osÀkerhet bland aktöerna. I denna rapport undersöks behovet av att modifiera de befintliga verktygen samt testa huruvida en eventuell ny modell fungerar, eller behöver utvecklas vidare.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka variabler som pÄverkat avkastningsskillnaden mellan europeiska statsobligationer och högriskobligationer under de senaste fem Ären. Uppsatsen syftar Àven till att ge en grundlÀggande beskrivning av instrumentet och dess utveckling pÄ den europeiska marknaden. Metod: Vi har i uppsatsen anvÀnt oss av en kvantitativ metod, eftersom det varit det mest lÀmpliga med tanke pÄ vÄrt problem och syfte. Vi valde ocksÄ att anvÀnda oss av en regressionsanalys, den metod vi ansÄg lÀmpade sig bÀst med tanke pÄ vÄr tillgÀngliga data. I uppsatsen har vi Àven valt en deduktiv ansats, ur redan existerande teorier försöker vi fÄ fram nÄgot nytt.

Projektet som ligger till grund för denna rapport studerar vÀrmekonsumtionen hos virkestorkar i sÄgverksbranschen. Det SCA-Àgda sÄgverket Tunadal belÀget i Sundsvall, VÀsternorrland, har anvÀnts som referenssÄgverk. Av de trÀd som anvÀnds vid sÄgverken avgÄr endast 47 % till sÄgad vara, drygt 11 % utnyttjas för egen förbrukning. Denna biomassa förbrÀnns i en egen- eller externt-Àgd panna, i vissa fall förekommer avtal med nÀrliggande industrier som tillgodoser vÀrmen till torkarna via processvÀrme eller fjÀrrvÀrme. Vid en eventuell minskning av torkarnas vÀrmekonsumtion medför detta att ytterligare biomassa kan avsÀttas till marknaden.

Solen Àr grunden till allt liv pÄ jorden. Idag finns det teknik som kan utvinna energi ur solen och genom solceller kan el produceras. I Sverige finns mycket förnybar energi med en betydande andel frÄn vattenkraft. Idag finns 24 MW installerad solcellseffekt. Det saknas tydliga mÄl för utbyggnad av solceller i Sverige.

Innan företag ska penetrera en marknad Àr det viktigt att de har tillrÀckligt med information om vilka möjligheter och hot marknaden stÄr inför samt vilka behov företagen pÄ marknaden har. Denna magisteruppsats syftar till att utreda framtids-utsikterna inom branscherna solenergi och vÄgkraft samt identifiera OEM-företagens behov inom dessa branscher. Det verktyg vi har anvÀnt för att utreda branschernas framtidsutsikter Àr delar av SWOT-modellen, dÀr fokus har lagts pÄ externa faktorer som pÄverkar en marknad. För att identifiera OEM-företagens behov har vi anvÀnt teorier kring OEM-marknaden och OEM-företags köpkriterier samt ABB:s egen erfarenhet och kunskap om denna marknad.För att ge en informationsrik och heltÀckande bild har vi genomfört intervjuer med Energimyndigheten och OEM-företag inom branscherna solenergi och vÄgkraft, dÄ de besitter kunskap om vilka möjligheter och hot branscherna stÄr inför. Vidare har intervjuer genomförts med OEM-företagen för att fÄ information om vilka behov företag inom dessa branscher har.Med anledning av ett ökat intresse och medvetenhet kring klimat-förÀndringarna har politiska mÄlsÀttningar satts upp och ÄtgÀrder vidtagits för att hejda klimat-förÀndringarna och öka anvÀndningen av förnyelsebara energikÀllor.