Kina har vÀrldens största enskilda marknad och en ekonomi vars utveckling de senaste Ärtiondena haft en utveckling utan motstycke. Den forna planekonomin har lÀmnat plats för en betydligt liberalare inriktning vilket inom en snar framtid sannolikt kommer att göra Kina till vÀrldens största ekonomi. LÀggs till detta vÀldigt lÄga kostnader för produktion framtrÀder en bild av en marknad med enorma möjligheter för investerare. Faktum Àr att Kina idag Àr det frÀmsta mÄlet i vÀrlden för utlÀndska direktinvesteringar. Direktinvesteringar kommer dock i olika former och de komplexa förhÄllanden som rÄder pÄ den kinesiska marknaden innebÀr mÄnga fallgropar för en utlÀndsk investerare.

Med inspiration frÄn tidigare forskning vill vi utreda om det Àr som IASB anger, att resultatet Àr ett bÀttre mÄtt pÄ att estimera ett framtida aktiepris Àn dagens kassaflöde. En anledning till att resultatet anses vara ett bÀttre mÄtt Àr att det Àven innehÄller periodiseringar vilka Àr tÀnkta att minska timing- och matchningsproblem. Det andra alternativet Àr att kassaflödet Àr ett mÄtt med högre vÀrderelevans eftersom periodiseringarna ger möjlighet till earnings management och dÀrför kan ge en skev bild av företagets prestation. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur mycket vÀrderelevans periodiseringarna innehÄller. Studien testar ett flertal olika mÄtt av kassaflöden mot aktiepriset nÀstkommande Är och kommer fram till att kassaflödet frÄn den löpande verksamheten har den högsta vÀrderelevansen följt av Ärets resultat, kassaflöde vid Ärets slut och det fria kassaflödet nÀr vi undersöker den svenska marknaden mellan 2001-2010..

Högfrekvenshandel (HFT) och algoritmhandeln har den senaste tiden blivit uppmÀrksammad bland allmÀnheten och i media och beskylls vara orsaken till den senaste tidens turbulens pÄ finansmarknaden. Akademisk litteratur och empiriska undersökningar visar pÄ det motsatta och HFT har kommit att bli en viktig faktor pÄ marknaden.Den polariserade debatt som framstÀlls i media saknar ofta tillrÀcklig information om vad högfrekvenshandel Àr och det finns dessutom olika definitioner pÄ vad HFT Àr. Detta har skapat ett stort avstÄnd mellan den bild av HFT som Äterges i akademisk forskning och den bild som ges i media.Syftet med uppsatsen Àr att ge en bild av hur högfrekvenshandel fungerar och pÄverkar dagens finansmarknad. Uppsatsen syftar ocksÄ till att undersöka eventuella för- och nackdelar med högfrekvenshandel. För att kunna förstÄ hur högfrekvenshandeln fungerar inleder vi uppsatsen med en grundlÀggande översikt pÄ hur aktiemarknaden ser ut idag för att sedan komma in pÄ hur högfrekvens- och algoritmhandel fungerar.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att skapa klarhet i vad det nya direktivet MiFID innebÀr, och vilken roll den utgör för harmoniseringen av den Europeiska finansiella marknaden. Vi vill Àven belysa vad de olika aktörer i den finansiella marknaden anser om harmoniseringen och vilken instÀllning de har till de olika delarna i MiFID direktivet.Metod: Vi har efter en noggrann selektering lÄtit: Aktiespararna,Fondhandlarföreningen och Finansinspektionen representera den svenskaFinnansmarknaden. Det Àr utifrÄn dessa tre parter vÄrt empiriska intag av hur harmoniseringen i samband med MiFID, samt hur direktivet i sig uppfattas pÄ den svenska finansiella marknaden har faststÀllts. Vi har tagit del av artiklar, undersökningar och remissvar som har framtagits inom de tre grupperna för att skapa en förstÄelse angÄende deras Äsikter och stÀllningstaganden vad gÀller MiFID. Vi har Àven utfört intervjuer med de tre grupperna vidare presenterar vi vissa redan existerande teorier för en vÀlfungerande finansiell marknad samthur harmoniseringen har fungerat inom tidigare omrÄden.Resultat & slutsats: Alla aktörerna Àr positivt instÀllda till harmoniseringen och direktivet i stort, likvÀl framhÀvs mÄnga detaljer som stÄr till hinder för att ambitionen om den enade finansiella marknaden skall kunna bli verklig under överskÄdlig tid.Andra slutsatser Àr att kostnaderna i samband med införandet av MiFID tros drabba vÀrdepappersinstitutionerna hÄrdast, och förmodligen blir det investerarna som fÄr bÀra kostnaderna i slutÀndan.

Ett flertal empiriska studier (Banz, 1981, Fama och French, 1992) har visat att fler faktorer Àn marknadsrisken pÄverkar den förvÀntade aktieavkastningen. De mest betydelsefulla faktorerna pÄstÄs vara storlek och nivÄ pÄ P/B-tal (en del forskare anvÀnder andra kvoter, P/E, P/S, P/CF). Studierna visar att smÄbolag och aktier med lÄga kvoter historiskt sett har presterat bÀttre Àn andra (i riskhÀnseende) jÀmförbara aktier. Aktier med lÄga kvoter benÀmns vÀrdeaktier (valuestocks). Aktier med motsatt vÀrdering, höga marknadskvoter, benÀmns glamouraktier (glamour stocks).

Marknaden har globaliserats och företag vill allt snabbare nĂ„ ekonomisk vinning genom att öka i styrka och storlek pĂ„ marknaden, vilket bidragit till förvĂ€rv och fusioner i allt större omfattning. Syftet med detta arbete var att öka förstĂ„elsen för hur individer i en anstĂ€llning upplever företagskulturen efter att deras svenska arbetsgivare blivit förvĂ€rvade av en utlĂ€ndsk aktör. Resultatet baseras pĂ„ sex halvstrukturerade intervjuer som tolkades enligt teoristyrd tematisk analys. Det som framkom tydligast var att det upplevdes mer toppstyrt Ă€n tidigare, en ökad kĂ€nsla av byrĂ„krati med nya mer formella regler, vilket ledde till minskad flexibilitet och autonomi. Även tydligare informationskanaler samt en ökad personalrörlighet med karriĂ€rmöjligheter upplevdes.

Examensarbetet utfördes sjÀlvstÀndigt av Cecilia Edlund som studerar pÄ Högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design vid fakulteten för teknik- och naturvetenskap pÄ Karlstads universitet. Arbetet utfördes under vÄrterminen 2012 och omfattade 22,5hp.  Uppdragsgivaren har varit Nokalux AB som utvecklar och producerar inomhus- samt utomhusbelysning för den professionella marknaden i Norden. Företaget har ett behov av att utöka sitt produktsortiment pÄ utomhusmarknaden. Vilket har resulterat i uppdraget att utveckla en parkarmatur med LED-teknik som ljuskÀlla.Fokus i examensarbetet har varit förstudien. Detta för att grundligt ta reda pÄ information kring LED och belysningsteknik som anses betydande vid utformning av utomhusarmaturer.

Denna studie tar sitt ursprung i de senaste Ärens ekonomiska oroligheter dÀr framförallt bilbranschen upplevt stora förÀndringar. Till följd av den faktiska globalisering som sker och en ökad konkurrens, inte minst pÄ den svenska marknaden som denna studie avser, har förutsÀttningarna förÀndrats radikalt och nya sÀtt att kommunicera med kunderna har tillkommit. Marknadsmixen Àr inte lÀngre lika betydande och kompletteras allt mer med relationsskapande aktiviteter, det vill sÀga relationen mellan kund och varumÀrke. Flertalet separata teorier finns tillgÀngliga vad gÀller organisatoriska aspekter respektive implementering av varumÀrkesstrategi. Vad vi sökt svar pÄ Àr hur organisatoriska aspekter pÄverkat implementering av tre svenska bilföretags varumÀrkesstrategier.Det centrala syftet med denna studie Àr att kartlÀgga hur tre bilföretag pÄ den svenska marknaden har arbetat med implementering av dess varumÀrkesstrategier.

Förekomsten av dolda indexfonder har flitigt diskuterats i media den senaste tiden. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur aktivt förvaltade svenska aktivt förvaltade aktiefonder verkligen Àr. Detta ska genomföras genom att titta pÄ tre olika aktivitetsmÄtt vilka Àr active share, aktiv risk och omsÀttningshastighet. Tidsperioden för denna studie strÀcker sig mellan Ären 2012-2014. I undersökningen granskas sexton Sverigefonder.

Syfte: Vi avser att diskutera varför inte fler svenska företag idag anvÀnder IP-telefoni, och vi tÀnker föreslÄ ett antal framgÄngsfaktorer för tjÀnsteleverantörer pÄ företagsmarknaden för IP-telefoni? Metod: Vi har genomfört nio stycken kvalitativa intervjuer med olika aktörer och kunder i branschen och vi tycker oss med hjÀlp av dessa ha tillrÀckligt med material för att besvara vÄrt syfte. Teoretiska perspektiv: För att förklara och tolka vÄr empiri har vi anvÀnt oss av tre olika slag av teori inom omrÄdena teknologi /standard, produkterbjudande/affÀrsmodeller och tjÀnster/relationer. Empiri: Empirin Àr uppdelad i tvÄ avsnitt. Det första för att förklara teknologin bakom IP-telefonin och det andra för att studera marknaden med hjÀlp av vÄra intervjuobjekt.

Detta examensarbete pÄ 30 hp har utförts i samarbete med Creative Entrepreneurs Solutions(CES), en icke vinstdrivande organisation baserad i Ondangwa i norra Namibia. MarieJohansson, grundare av CES, hade identifierat ett behov av energieffektiva grillar för öppnamarknaden dÄ den huvudsakliga energikÀllan ved utgör en stor del av utgifterna för de som sÀljertillagad mat pÄ marknaden. Syftet med projektet har dÀrför varit att ta fram ett koncept för attminska vedkonsumtionen.För att förstÄ problemet och de förutsÀttningar som gÀller i Namibia utfördes en tvÄ mÄnaderlÄng fÀltstudie. AnvÀndarinvolvering har varit en viktig del under arbetets gÄng och dÀrför harintervjuer och observationer utförda pÄ marknaden i Ondangwa och nÀrliggande stÀder utgjort enstor del av informationsinhÀmtandet. För att vidga vyerna har Àven andra metoder för matlagningÀn just grillning undersökts bÄde hemma hos privatpersoner och pÄ marknader.

Samtidigt som relationsmarknadsföringen breder ut sig pÄ den fysiska marknaden, ökar handeln via Internet igen efter den stora IT-kraschen i början av 2000-talet. MÄnga butiker som finns pÄ den fysiska marknaden har etablerat sig pÄ Internet och med dessa Àven de medföljande kundklubbarna. Utöver dessa butiker Àr det en majoritet av de virtuella ÄterförsÀljarna som enbart kan nÄs via webben. Med unika möjligheter att samla in kunddata samt smidiga och billiga sÀtt att nÄ ut till konsumenterna, har dessa butiker alla förutsÀttningar för att med rÀtt kommunikationsmedel inleda och förstÀrka relationen till konsumenten. Detta innebÀr att webbutikerna har möjlighet att föra register över samtliga kunder (till skillnad frÄn de fysiska butikerna som enbart specifikt kan registrera kundklubbmedlemmarnas transaktioner) och dÀrmed har tillgÄng till samma informativa segmenteringsbas som en renodlad kundklubb bidrar med.

Det vi vill uppnÄ med denna kandidatuppsats Àr att ta reda pÄ hur enhyressÀttningsprocess fungerar och gÄr till pÄ en nyproducerad fastighet. Ordetnyproduktion kan definieras pÄ olika sÀtt, i denna rapport har vi valt att definieranyproduktion som ?NÀr den första hyresgÀsten flyttar in?. I och med denna definition Àrdet endast helt nybyggda fastigheter som undersöks. Det vill sÀga att nyrenoveradefastigheter lÀmnas utanför denna studie.Syftet med rapporten Àr att undersöka hur hyressÀttningsprocessen fungerar förnyproducerade hyresrÀtter samt om de finns ett standardiserat utförande nÀr hyresvÀrdarsÀtter denna hyra.

VÄr studie syftar till att undersöka om det historiskt har gÄtt att erhÄlla överavkastning enligt investeringsstrategierna Stabila vinster och BÀsta företagen. Vi kommer dÀrigenom indirekt Àven att undersöka den svenska aktiemarknadens effektivitet.Tanken med olika investeringsstrategier Àr att investeraren ska fÄ högre avkastning genom att utnyttja felprissÀttningar pÄ marknaden som tillkommit till följd av andras misstag (Damodaran 2004). Investeringsstrategier kan dÀrmed ses som ett verktyg för att öka förstÄelsen för hur marknaden fungerar, eller ska fungera, hur den reagerar och vilka misstag övriga aktörer gör. Av den anledningen anser vi det viktigt att förstÄ hur aktiemarknaden fungerar, dess viktigaste uppgift samt hur marknadens aktörer beter sig. Vi kommer sÄledes inledningsvis att kort beskriva aktiemarknadens funktion för att dÀrefter nÀrmare gÄ in pÄ hypotesen om effektiva marknader, teorier om anomalier, samt slutligen behandla aktiemarknadspsykologi dÄ samtliga av dessa teorier utgör en central roll vid val av investeringsstrategier och placeringar i aktier..

Indien Àr en tillvÀxtmarknad med mÄnga möjligheter; det Àr en plats för nytÀnkande och frugala innovationer. Frugala innovationer Àr ett fenomen som Indien Àr vÀlkÀnt för. I grunden uppstÄr frugala innovationer genom sparsamhet i processen för att ta fram effektiva lösningar. Kunskapen om frugala innovationer och dess förhÄllningssÀtt kopplat till svenska energiföretag som Àr inom branschen för förnybara energikÀllor Àr dock begrÀnsad. DÀrför Àr innovationsmyndigheten Vinnova och Energimyndigheten intresserade av att se om det finns potential för ett antal svenska energiteknikföretag att lyckas etablera sig pÄ Indiens marknad för förnybara energikÀllor, dÀr effektivitet och sparsamhet Àr viktigt.