Det sena 1990-talets företagsskandaler i USA har föranlett lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002, vilken tvingar berörda företag till en hÄrdare kontroll av all finansiell rapportering. För svenska företag verksamma pÄ den amerikanska marknaden innebÀr denna lag att Àven de mÄste anpassa sina arbetsrutiner efter den. Detta förÀndringsarbete skall vara fullbordat och godkÀnt vid Ärsskiftet 2006/2007, för att berörda svenska företag ska tillÄtas fortsÀtta agera pÄ den amerikanska marknaden.En anpassning av detta slag krÀver ett omfattande förÀndringsarbete, vilket i sin tur krÀver ett gott informationsflöde, samordnat och i samförstÄnd. Den krÀver vidare en strukturerad differentiering och decentralisering inom företaget, samt en motiverad, engagerande och för uppgiften lÀmpad förÀndringsledare som har möjligheten att lÀgga ner all sin arbetstid pÄ förÀndringen. Det Àr dessutom av yttersta vikt att redan i planeringsstadiet av förÀndringen ha en vÀl utarbetad strategi för mÄl, handlingsplan och agerande pÄ individ-, arbetsgrupps-, avdelnings- och organisationsnivÄ..

I en allt mer globaliserad vÀrld med en ökad internationell nÀrvaro pÄ den europeiska marknaden har utlandsetableringar blivit allt vanligare och viktigare för europeiska företag. I det hÀr arbetet undersöker vi hur bankers strategier förÀndras och anpassas för att möta de utmaningar som de stöter pÄ vid utlandsetableringar, genom att studera SEB och deras köp av den tyska banken BfG 1999. Vi har undersökt hur de utmaningar banken mötte pÄ den tyska privat- och företagsmarknaden pÄverkade strategin. För att lyckas med detta studerade vi Ärsredovisningar och intervjuade nyckelpersoner inom banken. Resultatet av undersökningen visar att de största utmaningarna var den tyska fragmenterade marknaden dÀr banken mötte icke-vinstdrivande konkurrenter, en hos kunderna frÀmmande mentalitet gÀllande banktjÀnster och ett annorlunda banksystem.

I denna studie undersöks de initiala effekterna dÄ ett företags styrelse av bolagsstÀmman blir bemyndigade att Äterköpa egna aktier. En gruppindelning har gjorts mellan de företag som verkstÀller respektive ej verkstÀller Äterköpet. Vidare undersöks om det föreligger skillnader i avvikelseavkastning mellan dessa grupper samt om företagskarakteristika gör det möjligt för marknaden att förutspÄ om ett företag kommer att verkstÀlla Äterköpet eller ej. Resultatet av studien visar att inga signifikanta skillnader finns mellan grupperna, dvs. marknaden kan initialt inte skilja pÄ vilket företag som kommer att verkstÀlla Äterköpet eller ej.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka huruvida det gÄr att prognostisera utveckling pÄ OMXS30 med hjÀlp av lÀmpliga tekniska analysverktyg. Detta för att utreda hur relationen mellan den Effektiva Marknadshypotesen och Behavioural Finance ser ut pÄ den svenska marknaden. Vidare Àr syftet Àven att undersöka möjligheten till att förbÀttra avkastningen med hjÀlp av tydliga restriktioner avseende money management. Detta undersöks för att klargöra om en högre avkastning kan erhÄllas med denna investeringsstrategi jÀmfört med passiva alternativt slumpmÀssiga investeringsstrategier. Metod: Tre tekniska analysindikatorer testas pÄ svenska OMXS30 mellan Ären 1987 och 2008.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka varför och hur svenska smÄ och medelstora företag engagerar sig och utvecklas pÄ den mexikanska respektive brasilianska marknaden. Dessutom Àmnar studien undersöka vilka barriÀrer som företagen har stött pÄ och vilka faktorer som kan underlÀtta företagens affÀrsverksamhet pÄ de berörda marknaderna.Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr baserad pÄ Uppsalamodellen, nÀtverksmodellen samt tidigare forskning om smÄ och medelstora företags internationalisering.Metod: Studien bygger pÄ ett deduktivt angreppssÀtt. En kvantitativ och en kvalitativ datainsamlingsmetod har anvÀnts. Bland de undersökta företagen har det empiriska materialet samlats in med hjÀlp av en enkÀtundersökning. Dessutom har tre djupintervjuer genomförts med personer som Àr vÀl insatta i omrÄdet som studien behandlar.Slutsats: Resultatet har visat att de undersökta företagen antingen var reaktiva eller proaktiva nÀr de sökte sig till den brasilianska eller mexikanska marknaden.

Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer med tre medelÄlders kvinnor, ta del av deras upplevelser av Adventsmarknaden och friluftsmuséets Lilla Julmarknad i Gamla Linköping. Genom intervjuer och deltagande observation vid marknaderna undersöker jag pÄ vilket sÀtt informanterna besöker en marknad och hur deras syn pÄ shopping och service styr deras besök. Uppsatsen belyser hur de shoppar nÀr de besöker en marknad, hur de ser pÄ service och hur detta pÄverkar deras upplevelse. Slutsatsen av denna studie Àr kortfattat att de besöker marknaden, och shoppar pÄ tre skilda sÀtt. De definierar och uppskattar service pÄ olika sÀtt och handlar olika typer av varor.

SYFTE: Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka om det Àr möjligt att utnyttja marknadens osÀkerhet inför kvartalsrapporter. METOD: MetodmÀssigt bygger vÄr studie pÄ sekundÀrdata, med fokus pÄ Ericssons historiska slutkurser pÄ aktier och optioner. Vi har prognostiserat den implicita volatiliteten inför kvartalsrapporter för att sedan utforma lÀmpliga deltaneutrala optionsstrategier som vi testar pÄ nÀstkommande Är. TEORI: Vi utgÄr frÄn tidigare studier om att den implicita volatiliteten stiger inför kvartalsrapporter vilket vi vill testa. Dessutom testas teorin om svag marknadseffektivitet.

Undersökningen behandlar med vilka handlingssÀtt och beslut e-handelsföretag inom den svenska marknaden kan pÄverka andelen returnerade varor. En kvalitativ undersökningsstrategi har valts, dÀr datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med utvalda personer frÄn respektive företag. I undersökningen har nio stycken företag medverkat dÀr samtliga bedriver e-handel inom detaljhandel pÄ den svenska marknaden. Undersökningens syfte Àr att undersöka och förklara med vilka medel e-handelsföretag kan pÄverka andelen returer, samt att skapa förstÄelse kring utformningen av e-handelsföretagens returpolicy, för att sedan jÀmföra om företagens metoder överensstÀmmer med befintliga teorier och modeller. Analysen visar hur e-handelsföretag resonerar kring returer och vilka parametrar de tar i beaktning vid utformandet av deras Returns Management som sedan kopplats till tidigare forskning.

Det finns idag en relativt liten empirisk forskning kring kritiska implementeringsfaktorer för affÀrssystem. Den forskning som finns studerar i princip uteslutande stora företags implementeringsproblematik och vi ser en brist pÄ forskning riktad till mindre företag. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om befintlig forskning kring implementeringsproblematik i större företag Àr applicerbar pÄ smÄ och mellanstora företag verksamma pÄ den svenska marknaden.Vi har utgÄtt frÄn existerande teorier för att skapa en samlad bild över kritiska implementeringsfaktorer i form av en modell med nio stycken kritiska punkter. Vi har sedan anvÀnt denna modell för att se relationen mellan den och vÄrt empiriska underlag, i syfte att identifiera likheter och skillnader mellan internationell forskning om större företag och vÄr studie om SMFs. VÄrt empiriska underlag bestÄr av en enkÀtundersökning med sexton stycken företag och en mer djupgÄende intervju med ett företag.

Redaktionella annonser Àr en typ av marknadsföringskanal som har expanderat kraftigt pÄ marknaden. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva varför företag vÀljer att sprida sitt budskap genom redaktionella annonser i tematidningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och intervjuat tio företag som har annonserat redaktionellt. Avsnitten teori, företagserfarenheter av redaktionella annonser och analys Àr upplagda efter fyra huvudrubriker; marknadskommunikation, trovÀrdighet, etik och marknadsfokus. Det vi har kommit fram till Àr att anledningen till att företag vÀljer att annonsera redaktionellt Àr för att det Àr en kommunikationskanal som erbjuder företag en chans att synas pÄ marknaden.

Den svenska bankmarknaden har förÀndrats radikalt sedan avregleringen i mitten av 1980-talet. Konkurrensen har blivit allt hÄrdare dÄ nya aktörer har etablerat sig pÄ den svenska marknaden och de redan etablerade finansiella företagen har utvidgat sin verksamhet. Den vÀlutvecklade tekniken och den ökade konkurrensen har medfört att privatpersoner pÄ ett enkelt sÀtt byta bank eller skaffa en till bank. Men dÄ allt fler aktörer befinner sig pÄ marknaden har valet av bank Àven blivit ett allt mer komplext val. DÀrmed ska privatpersoners bankvanor, nöjdhet och relation till banken kartlÀggas.

Detta examensarbete undersöker vad TV4-Gruppen bör göra för att tillgodose ungdomars VoDkonsumtionsbeteende,ur ett framtidsperspektiv pÄ fem Är. För ta reda pÄ detta utformas arbetetav (1) en konsument- och marknadsanalys, dÀr den svenska TV-marknaden och dessbranschtrender kartlÀggs samt ungdomarnas anvÀndarvanor identifieras. Insikter frÄn dennakonsument- och marknadsanalys lÀgger sedan grunden för den (2) konsekvensanalys som utförsför att se hur utvecklingen kommer att pÄverka marknaden, respektive TV4-Gruppen. Baserat pÄkonsekvensanalysen utarbetas sedan (3) en serie rekommendationer för hur TV4-Gruppen börpositionera sitt samlade VoD-erbjudande för att vara det naturliga valet för framtidens VoDkonsumenter.Arbetet presenterar hur man som VoD-aktör mÄste förhÄlla sig till sin mÄlgruppskonsumtionsbeteende relaterat till sociala parametrar, skÀrmenheter, tjÀnst, innehÄll, geografiskpositionering och tidspreferenser i en bransch som, i en prosumeristisk samtid, Àr pÄ tittarnasvillkor..

Syfte: Högfrekvenshandel har pÄ senare Är varit ett omdiskuterat och kontroversiellt Àmne. Fenomenet har genomgÄtt omfattande granskning och Äsikterna kring dess pÄverkan pÄ marknaden och dess aktörer gÄr isÀr. DÄ tidigare forskning frÀmst genomförts pÄ den amerikanska marknaden Àr syftet med den hÀr studien att bistÄ med en djupare insikt kring denna typ av handel och dess avtryck pÄ den svenska finansmarknaden.Metod: För att behandla syftet har en kvalitativ studie av högfrekvenshandel med en deduktiv ansats genomförts.Teori: Studien utgÄr frÄn Rational Choice Theory, Effektiva marknadshypotesen och tidigare forskning inom Àmnet. Med hjÀlp av det teoretiska ramverket har studien analyserat det empiriska underlaget. Relevanta aspekter har identifierats som kan förklara varför studiens respondenter har ett specifikt förhÄllningssÀtt gentemot högfrekvenshandel.Empiri: Studien bestÄr av en dokumentstudie och fyra semistrukturerade intervjuer med intressenter pÄ den svenska finansmarknaden.

Syftet med vÄr uppsats Àr att diskutera hur avregleringen av monopolet kommer att pÄverka den svenska apoteksmarknaden ur ett konkurrensperspektiv. Framtida aktörer pÄ den receptbelagda respektive receptfria marknaden kommer att analyseras. VÄr uppsats avser Àven att studera hur Apoteket AB kommer att agera för att behÄlla sin starka stÀllning pÄ marknaden. Vi kommer slutligen att betrakta avregleringens effekter genom att nÀrmare studera faktorerna; tillgÀnglighet, pris och service.Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa forskningsmetoden. Genom semistrukturerade telefonintervjuer har vÀrdefull information samlats in frÄn vÄra respondenter.

I denna uppsats har vi undersökt möjligheten till övervinster i samband med utdelningar för svenska företag pÄ OMX Stockholm Large Cap och Small Cap mellan Ären 2006 och 2010. Genom en statistisk jÀmförelse mellan aktiekursens förÀndring i samband med utdelningen undersöker vi marknadens effektivitet. Resultaten tyder pÄ att Large Cap Àr en effektiv marknad i samband med utdelningar, medan Small Cap visar tecken pÄ ineffektivitet. Resultaten stödjer delvis tidigare studier, som sÀger att marknaden Àr effektiv. VÄr studie skiljer oss frÄn tidigare forskning eftersom vi undersöker Large Cap och Small Cap som separata marknader istÀllet för hela börsen.