SYFTE: Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka om det Àr möjligt att utnyttja marknadens osÀkerhet inför kvartalsrapporter. METOD: MetodmÀssigt bygger vÄr studie pÄ sekundÀrdata, med fokus pÄ Ericssons historiska slutkurser pÄ aktier och optioner. Vi har prognostiserat den implicita volatiliteten inför kvartalsrapporter för att sedan utforma lÀmpliga deltaneutrala optionsstrategier som vi testar pÄ nÀstkommande Är. TEORI: Vi utgÄr frÄn tidigare studier om att den implicita volatiliteten stiger inför kvartalsrapporter vilket vi vill testa. Dessutom testas teorin om svag marknadseffektivitet.

I denna uppsats diskuteras etableringshinder företag kan mötas av nÀr de söker expandera till en övergÄngsmarknad. Dessa etableringshinder hÀrrör allt som oftast frÄn den speciella institutionella strukturen pÄ den nya marknaden. För att fÄ en djupare förstÄelse för hur etableringshinder i form av institutionella problem visar sig i verkligheten mÄste först en bakgrund till dessa redogöras för. DÀrför baseras det teoretiska stycket pÄ frÀmst institutionell teori. Uppsatsen söker Àven skapa en förstÄelse för hur företag hanterar dessa etableringshinder.

Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer med tre medelÄlders kvinnor, ta del av deras upplevelser av Adventsmarknaden och friluftsmuséets Lilla Julmarknad i Gamla Linköping. Genom intervjuer och deltagande observation vid marknaderna undersöker jag pÄ vilket sÀtt informanterna besöker en marknad och hur deras syn pÄ shopping och service styr deras besök. Uppsatsen belyser hur de shoppar nÀr de besöker en marknad, hur de ser pÄ service och hur detta pÄverkar deras upplevelse. Slutsatsen av denna studie Àr kortfattat att de besöker marknaden, och shoppar pÄ tre skilda sÀtt. De definierar och uppskattar service pÄ olika sÀtt och handlar olika typer av varor.

Kina Àr en av de snabbast vÀxande marknaderna idag. VÀsterlÀndska företag ser stor potential i att etablera sig pÄ den stora marknaden. Uppbyggandet av affÀrsrelationer Àr en av de viktigaste nyckelfaktorerna till framgÄng pÄ den kinesiska marknaden. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse i hur vÀsterlÀndska företag skapar och underhÄller affÀrsrelationer i Kina. Genom en abduktiv forskningsansats har vi utfört kvalitativa intervjuer med anstÀllda pÄ Purac och Applied Biosystems.

Detta arbete avser redogöra om och hur kommuner och kommunala bolag anvĂ€nder sig av mobila GIS-appar i det dagliga arbetet. Det ska Ă€ven ge en allmĂ€n beskrivning av hur teknologin fungerar och hur marknaden ser ut.Som det Ă€r just nu ökar anvĂ€ndningen av smarta mobiler, sĂ„ kallade "smartphones", hos allmĂ€nheten och Ă€ven företag har börjat köpa in smartphones till kontoren. Även försĂ€ljningen av surfplattor har ökat och förvĂ€ntas öka Ă€nnu mer de nĂ€rmaste Ă„ren. Detta medför att marknaden för applikationer har ökat avsevĂ€rt. NĂ€r det gĂ€ller anvĂ€ndandet av mobila GIS-appar inom kommuner och kommunala bolag verkar marknaden just nu vara ganska liten men intresset ökar.

Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer med tre medelÄlders kvinnor, ta del av deras upplevelser av Adventsmarknaden och friluftsmuséets Lilla Julmarknad i Gamla Linköping. Genom intervjuer och deltagande observation vid marknaderna undersöker jag pÄ vilket sÀtt informanterna besöker en marknad och hur deras syn pÄ shopping och service styr deras besök. Uppsatsen belyser hur de shoppar nÀr de besöker en marknad, hur de ser pÄ service och hur detta pÄverkar deras upplevelse. Slutsatsen av denna studie Àr kortfattat att de besöker marknaden, och shoppar pÄ tre skilda sÀtt. De definierar och uppskattar service pÄ olika sÀtt och handlar olika typer av varor.

Svenskar har en stor andel av sina sparpengar placerade i olika fonder, och fondsparandeverkar bli en allt större sparform. Under andra kvartalet 2014 ökade den totala förmögenheteni svenskregistrerade fonder med 69 miljarder gentemot föregÄende kvartal, vilket gÄr att tolkasom att det Àr vÀldigt populÀrt att spara i fonder. Denna studie undersöker fonder varsförvaltare har kontor i Sverige och vad som kan tÀnkas pÄverka dennes prestation. För att göradetta har fyra aspekter valts ut och de Àr geografiskt avstÄnd, marknadens grad avsofistikering, storleken pÄ bolag samt persistens. För att genomföra undersökningenkategoriserades de valda fonderna i grupper utifrÄn dessa aspekter.

MÄnga mindre företag frÄn mogna marknader vÀljer idag att utvidga sin verksamhet till tillvÀxtmarknader. De gör detta för att försöka utnyttja den tillvÀxt som marknaden upplever och dÀrmed öka sin lönsamhet. Ofta hÀnder det att företag stöter pÄ problem nÀr de försöker sÀlja sina produkter pÄ tillvÀxtmarknaden dÄ skillnaderna frÄn mogna marknader Àr stora. De produkter som företag sÀljer pÄ mogna marknader Àr ofta mer tekniskt avancerade Àn de som dominerar pÄ tillvÀxtmarknader och dÀrför ser bÄde utbud och efterfrÄgan annorlunda ut. SÀrskilt företag som pÄ sin hemmamarknad har fokuserat pÄ att sÀlja högkvalitativa produkter till ett högt pris kan fÄ problem nÀr de gÄr in pÄ en tillvÀxtmarknad dÀr prisnivÄerna Àr lÀgre.Vi ansÄg att detta problem var intressant att undersöka djupare dÄ det gÄr att applicera pÄ mÄnga mindre svenska företag som vÀljer att expandera sin verksamhet till den baltiska marknaden.

De svenska storbankernas vinster Àr höga, till och med provocerande höga enligt finansminister Anders Borg. I Sverige domineras marknaden av de fyra sÄ kallade storbankerna; Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Storbankerna visar hög lönsamhet och i samband med offentliggörandet av 2011 Ärs bokslut har en debatt tagit fart i media om huruvida denna höga lönsamhet Àr legitim eller ej. Syftet med utredningen Àr att, genom att undersöka den svenska bankstrukturen, förklara hur graden av koncentration pÄ den svenska bankmarknaden pÄverkar konkurrensen och hur dessa faktorer i sin tur pÄverkar de svenska bankernas prissÀttning och höga lönsamhet. För att se om den ovan nÀmnda situationen pÄ den svenska bankmarknaden Àr avvikande kommer jÀmförelser med andra europeiska lÀnder att genomföras och eventuella likheter och skillnader dem emellan att diskuteras.

TillvÀxten av detaljisternas egna mÀrkesvaror, EMV, i detaljhandeln har fÄtt vissa leverantörerna att möta konkurrensen med EMV genom att börja tillverka EMV Ät detaljisterna. I uppsatsen studeras fyra leverantörer till ICA och varför de vÀljer att producera EMV Ät detaljisten. Leverantörernas storlek och position pÄ marknaden, deras eventuella inverkan vid beslutet samt risker med beslutet diskuteras. Slutligen undersöks om företagen pÄverkas pÄ olika sÀtt av EMV beroende av deras position pÄ marknaden. Tidigare studier visar att de finns tre övergripande motiv till varför företag vÀljer att producera detaljistens EMV; ekonomiska, relationsmÀssiga och konkurrensmÀssiga.

I samband med konkurser och uppköp pÄ biografmarknaden har frÄgan hur en aktörs ökade marknadskoncentration pÄverkar marknaden stÀllts. Ett visst missnöje hos konsumenterna har lett oss till uppsatsens syfte; att utreda problematiken nÀrmare och analysera biografmarknaden och hur resultaten pÄ biografmarknaden pÄverkas av den struktur och det beteende som finns pÄ marknaden.Uppsatsens tillvÀgagÄngssÀtt Àr att genom att studera bl.a. litteratur, artiklar och originalkÀllor i form av Konkurrensverkets stÀmningsansökan angÄende SF Bio AB:s uppköp av Sandrew Metronome AB ha en utgÄngspunkt att behandla vÄrt problem och applicera relevanta teorier med SCP-modellen som utgÄngspunkt.Resultaten visar att konkurrensen pÄ biografmarknaden i första hand sker med förmÄgan att bli tilldelad populÀra filmer som stÄr för en majoritet av publik och intÀkter. FörutsÀttningarna för biografbranschen har över tiden förÀndrats med uppkomst av substitut och förÀndrade filmhyreavtal. Filmhyreavtalens utformning, som drivits igenom av distributörer och utgör en procentuell andel av biljettpriserna, har för biografmarknaden fÄtt till konsekvens en sjunkande marginalkostnad vid ökande kvantiteter för biografaktörerna.

VÄr uppsats belyser hur bankerna arbetar nÀr de sÀtter sina utlÄningsrÀntor till privatkunder. Vilka konkurrenskrafter som de mÄste ta hÀnsyn till och hur bankerna försöker positionera sig pÄ marknaden. VÄr teoretiska utgÄngspunkt har tvÄ inriktningar, den första inriktningen handlar om hur bankerna sÀtter rÀntan internt, medan den andra inriktningen redogör för vilka möjligheter/hinder som finns för bankerna att positionera sig pÄ marknaden. Vi har i studien valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod. Intervjuer har skett med personer som har kunskap inom Àmnet.

Stockholms bostadsmarknad fungerar dÄligt. Det rÄder bostadsbrist och i Stockholm kommuns bostadskö stÄr det över 135 000 bostadssökande. Byggandet har kommit igÄng men det saknas lÄngsiktiga incitament för byggherrarna att bygga hyreshus. Höga byggkostnader och reglerad hyra Àr nÄgra orsaker. HyresnivÄn sÀtts efter det sk bruksvÀrdessystemet dÀr de kommunala allmÀnnyttiga bolagen blir hyresnormerande.

Den hÀr uppsatsen har undersökt hur tjÀnsteföretag i form av frisörsalonger frÄn olika prissegment, med hjÀlp av marknadsföring positionerar sig mot olika kundgrupper, och frÄgar vilka möjligheter och risker som Àr inbegripna i den position pÄ marknaden tjÀnsteföretagen genom sin marknadsföring vÀljer att ta. Genom att anvÀnda bÄde den för tjÀnsteföretag utvecklade marknadsföringsmixen tillsammans med relationsmarknadsföringsteorin, kunde vi med hjÀlp av att göra intervjuer med nio frisörsalonger ge en noggrann beskrivning av frisörsalongernas marknadsföringsarbete. Resultaten visar att de företag som gör det mesta av marknadsföringsmixen olika delar har bÀttre möjligheter att pÄ olika sÀtt differentiera sina tjÀnster och konkurrera pÄ marknaden. Vi kan ocksÄ visa att relationsmarknadsföring Àr frisörföretagens mest grundlÀggande marknadsföringsverktyg. Relationerna som Àr kopplade till den enskilda frisören innebÀr dock en risk genom att kunden följer frisören om denne byter arbetsplats..

Kundmedvetenhet och företagens innovationer inom skomodet ökar kraftigt vilket bidrar till att fler företag vÄgar ta steget ut pÄ en mer frÀmmande marknad. FörutsÀttningarna för att lyckas internationellt beror mycket pÄ marknadskunskap av de marknader som företaget vill expandera till. Att vara experter pÄ skor rÀcker inte Ànda fram. En marknadsundersökning dÀr en identifiering och eliminering av de sÀmre marknaderna Àr vÀsentligt för en lyckad expansion internationellt. Eftersom den Europeiska marknaden vÀxer sig allt större samtidigt som företagets engagemang för expandering i vÀrlden ökar finns idag en starkare vilja att expandera lÀngre frÄn sin hemmamarknad.