Sökresultat:
4034 Uppsatser om Den lärande organisationen - Sida 28 av 269
Giving People - en social innovation pÄ Facebook : En studie om riktad vÀlgörenhet till barnfamiljer
Giving People Àr en ideell organisation, verksam pÄ det sociala mediet Facebook, som utövar riktad vÀlgörenhet till barnfamiljer över hela vÄrt land. Organisationen fungerar frÀmst genom sina givare som hjÀlper de hjÀlpsökande barnfamiljerna. Sedan starten i september 2013 har Giving People hjÀlpt nÀra 3000 barnfamiljer med mat och klÀder, och behovet av hjÀlp verkar hÄlla i sig samtidigt som organisationen vÀxer.Syftet med vÄr studie var att undersöka vad som ligger bakom den ideella organisationen Giving Peoples framvÀxt pÄ sociala medier som en del av civilsamhÀllet. VÄrt fokus var i vilka situationer och med vilka behov barnfamiljerna vÀnder sig till organisationen, men för att skapa en djupare förstÄelse har vi ocksÄ undersökt varför givarna valt att engagera sig i Giving People.VÄr studie har utgÄtt frÄn ett hermeneutiskt synsÀtt, en abduktiv ansats och kvalitativa metoder. Studiens resultat baseras pÄ 131 unika Àrenden som behandlar den hjÀlpsökande barnfamiljens situation och behov, samt en intervju med Giving Peoples grundare och fyra intervjuer med givare anslutna till organisationen.
För en grÀnslös logistik och arena i tiden!
Syftet med uppsatsen Àr att studera i vilken omfattning teorin för den grÀnslösaorganisationen kan appliceras och förbÀttra FMLOG: s förmÄga att stödja Försvarsmaktensinternationella insatser samt att besvara pÄ vilket sÀtt ?Den grÀnslösa organisationen?pÄverkar Försvarsmaktens Logistikorganisation genom att besvara följande frÄgor:1. I vilken grad pÄverkar Försvarsbeslut 2004 Förvarsmaktens logistik organisation?2. I vilken grad kan Försvarsmaktens logistik göras till grÀnslös organisation?För att besvara dessa frÄgor har gjorts en litteraturstudie och en enkÀtundersökning, somteoretisk koppling har anvÀnts Ron Ashkenas ?Den grÀnslösa organisationen?.Av uppsatsens resultat framgÄr att det finns möjlighet att applicera den grÀnslösaorganisationsteorin pÄ Försvarsmaktens logistikorganisation.
Hur kommunikation kan bidra till att engagemanget för ett miljöledningssystem bibehÄlls : En studie av miljöarbetet pÄ Tekniska Verken i Linköping
En organisation som arbetat med sitt miljöledningssystem en lÀngre tid kan komma att stÀllas inför olika problem bl.a. att engagemanget för miljöarbetet minskar inom organisationen. Ett sÀtt att minska denna risk Àr att bedriva en god kommunikation inom organisationen och miljöledningssystemet. Syftet med denna uppsats Àr att studera hur interna aktörer pÄ ett miljöföretag kan uppleva arbetet med ett miljöledningssystem.Detta har undersökts utifrÄn tre frÄgestÀllningar- Hur uppfattar interna aktörer pÄ ett miljöföretag, sÄ som Tekniska Verken, arbetet med ett miljöledningssystem? Vilka skillnader i synsÀtt finns?- Hur uppfattar interna aktörer pÄ ett miljöföretag, sÄ som Tekniska Verken, miljökommunikationen?- Hur kan en organisation arbeta för att bibehÄlla engagemanget för arbetet inom sitt miljöledningssystem?Studien utfördes pÄ Tekniska Verken i Linköping dÀr jag genomförde fyra fokusgrupper med personer som arbetar med miljöledningssystemet pÄ olika nivÄer.
Landstinget i VÀrmlands balanserade styrkort : FrÄn beslut till praktisk tillÀmpning
Det balanserade styrkortet Àr ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlÀtta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens lÄngsiktiga mÄl. Ledningen för Landstinget i VÀrmland beslutade Är 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början pÄ landstingsnivÄ och sedan vidare ner till lÀnsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivÄ. VÄrdcentralen Rud Àr en av Landstinget i VÀrmlands verksamheter pÄ enhetsnivÄ och tillhör lÀnsverksamheten allmÀnmedicin. Hösten Är 2005 blev det aktuellt för vÄrdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.Studiens syfte Àr att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillÀmpas i organisationen Landstinget i VÀrmland samt en av dess enheter, VÄrdcentralen Rud.
Landstinget i VÀrmlands balanserade styrkort : FrÄn beslut till praktisk tillÀmpning
Det balanserade styrkortet Àr ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlÀtta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens lÄngsiktiga mÄl. Ledningen för Landstinget i VÀrmland beslutade Är 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början pÄ landstingsnivÄ och sedan vidare ner till lÀnsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivÄ. VÄrdcentralen Rud Àr en av Landstinget i VÀrmlands verksamheter pÄ enhetsnivÄ och tillhör lÀnsverksamheten allmÀnmedicin. Hösten Är 2005 blev det aktuellt för vÄrdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.Studiens syfte Àr att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillÀmpas i organisationen Landstinget i VÀrmland samt en av dess enheter, VÄrdcentralen Rud.
Kunskapsöverföring och avbrutet ledarskap i AIESEC
Kunskapsöverföring har lÀnge skett bland hantverkare och familjeföretagare, till lÀrlingar eller yngre generationer. Det Àr först pÄ senare tid det finns ett begrepp för aktiviteten och en större medvetenhet bland företagsledare. (Hansen et al 1999:106) Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för begreppet kunskapsöverföring samt inringa faktorer som pÄverkar kunskapsöverföring mellan individer. Dessutom vill vi undersöka hur avbrutet ledarskap pÄverkar en organisations utveckling. Genom en kvalitativ fallstudie har vi intervjuat de fyra senaste ordförandena för studentorganisationen AIESEC Uppsala samt studerat material frÄn samma organisation angÄende kunskapsöverföring.Vid en diskussion kring kunskapsöverföring funderade en av respondenterna kring hur varje ledare vill pÄverka organisationen, samtidigt som det Àr viktigt för denna ledare att förstÄ sin del i sammanhanget.
VÀrdeskapande och organisationsutveckling i skolan : En studie om Public Value Management som handlingsutrymme för skolutveckling
Utbildning Àr en central del av samhÀllet. PÄ senare Är har offentlig sektor genomgÄtt en rad förÀndringar vad gÀller styrreformer samt förÀndrade huvudmannaskap, frÀmst inom skolverksamheter. Genom det fria skolvalet har den kommunala verksamheten mött nya utmaningar. Den kommunala skolan drivs dÄ av förÀndring och av att genom positionering utnyttja sina grÀnser samt Àven anpassa sitt förhÄllningssÀtt gentemot samhÀllet. I denna studie undersöks hur en kommunal grundskola genererar positivt vÀrde för elever och personal med syftet att urskilja faktorer som Àr betydelsefulla för en skolas vÀrdeskapande. Metoden för studien har varit att intervjua chefer samt lÀrare om deras syn pÄ vad i skolans verksamhet som Àr vÀrdeskapande samt hur en skola kan utveckla sitt handlingsutrymme.
Utvecklas man inte, avvecklas man : En kvalitativ studie om nyckelpersoners uppfattning om lÀrande
Studiens syfte var att öka förstÄelsen kring hur nyckelpersoner som arbetar med lÀrande i organisationer uppfattar lÀrande, samt vilka förutsÀttningar och hinder för lÀrande som kan förekomma.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrÄn en hermenuetisk forskningsansats genom en tematisk analys. Resultatet visade att lÀrande i organisationer uppfattas utifrÄn tre huvudteman; dÀr chefen skapar förutsÀttningar, medarbetarna Àr drivkraften och organisationen sÀtter ramarna för lÀrandet.NyckelförutsÀttningar som studiens resultat visade var motiverade medarbetare vilka upplever en delaktighet i lÀrandet. Men Àven organisationen som genom sitt klimat underlÀttar lÀrande och chefer som med god kommunikativ förmÄga och trygghet i sin roll Àr engagerad i sina medarbetares lÀrande. Bristen av ekonomiska resurser, anstrÀngningen som lÀrande krÀver och avsaknaden av utrymme att implementera ny kunskap pÄ arbetsplatsen identifierades som hinder..
En studie om CSR aktiviteter kan pÄverka medarbetarnas syn pÄ företaget som attraktiv arbetsgivare inom etiskt ifrÄgasatt verksamhet.
Uppsatsen syftar till att diskutera om Corporate Social Responsibility (CSR) aktiviteter kanpÄverka medarbetarnas syn pÄ organisationen som attraktiv arbetsgivare inom etiskt ifrÄgasattverksamhet. Som teoretisk referensram finns litteratur om CSR, legitimitet och hurorganisationers CSR aktiviteter kan pÄverka medarbetarna, medarbetarna som Àr en viktigintressent för organisationen. För att utföra studien har en kvantitativ metod valts dÄ den erbjudermöjligheten att undersöka medarbetarnas instÀllning, Äsikter och attityder i större omfattning.Resultatet av studien indikerar pÄ att medarbetarna tycker att det Àr viktigt att arbetsgivarenbidrar till samhÀlls- och miljöinitiativ Àven i etisk ifrÄgasatt verksamhet för att uppfattas som enattraktiv arbetsgivare. Studien tyder pÄ att medarbetarna lÀgger större vikt vid miljö ochjÀmstÀlldhetsfrÄgor Àn andra samhÀllsinitiativ. Resultatet antyder Àven att kvinnor tyckerarbetsgivarens engagemang i samtliga CSR aktiviteter Àr av större vikt Àn mÀn vid val avarbetsgivare..
New Public Management, en utmaning för hemvÄrden? : En studie om hur en kommunal hemvÄrdsorganisation implementerat en ny organisationsform
Vi hör idag mycket om hur skola, vÄrd och hemvÄrd inom den offentliga sektorn allt mer kritiseras för sitt arbete. En del vÀljer att sÀga att New Public Management, en ny styrreform som svept över vÀrldens offentliga organisationer, Àr anledningen. I denna uppsats Àr syftet att undersöka en kommunal hemvÄrdsorganisation i Sverige som genomgÄtt ett antal förÀndringar som pÄverkat mÄnga delar av verksamheten. Genom att uppmÀrksamma New Public Management och dess tillhörande komponenter sÄsom strÀvan efter kostnadseffektivitet och formen av en företagsmodell har en studie förts kring hur förÀndringen pÄverkat organisationen, och om den skapat nÄgra utmaningar. Studien bygger pÄ Nyinstitutionella teorier som behandlats av Göran Ahrne och Apostolis Papakostas[1].
Hur sjutton har vi kommit in pÄre hÀr? : En studie om samtalsÀmnen och Àmnesbyten i ett samtal mellan personer med demens
I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.
FörÀndringar utförda av konsulter : En studie om hur LotsŸ utför organisatoriska förÀndringar
FörÀndringar i organisationer Àr komplexa processer. Ofta tasutomstÄende konsulter in för att hjÀlpa till att utföra förÀndringar.I detta arbete har konsultföretaget LotscentersŸ hantering av demotstÄnd som uppstÄr vid organisatorisk förÀndring studeratsoch Àven vilka motstÄnd som metoderna reducerar.En teoretisk modell som frÀmst bygger pÄ Kotters ochSchlesingersŸ teorier har anvÀnts. Den empiriska informationenhar hÀmtats frÄn intervjuer med konsulter frÄn LotsŸ och Àvenmed en person frÄn Arla foods, kund till företaget.Enligt resultatet av undersökningen trÀnar LotsŸ ledningen ochvissa utvalda personer i organisationen till att effektivt utföraförÀndringen. De inför ocksÄ mÄlstyrning som system iorganisationen. TrÀningen och mÄlstyrningen har en indirektverkan pÄ motstÄnden.
Organisationsutveckling av Försvarsmaktens ledningsorganisation
Huvudsyftet med uppsatsen Ă€r att klarlĂ€gga vilka förutsĂ€ttningar och grundvĂ€rden som legat till grund vid designandet avFörsvarsmaktens ledningsorganisation. HĂ€r belyses faktorerna som legat till grund för organisationsdesignen, bĂ„de deexplicita och de implicita faktorerna. Uppsatsen svarar pĂ„ följande frĂ„gestĂ€llningar: Fanns det förutom de explicituttryckta utgĂ„ngsvĂ€rdena nĂ„gra implicita som pĂ„verkade designen av organisationen och vilka var de i sĂ„dana fall?AnvĂ€ndes nĂ„gon organisationsteoretisk modell vid organisationsutvecklingen och vilken vetenskaplig grund bygger dennya organisationen pĂ„? Ăr organisationen designad av eller med stöd av organisationsteoretiska fackmĂ€n eller harorganisationsutvecklingen drivits av lekmĂ€n? Vilka erfarenheter kan man dra av denna organisationsförĂ€ndring och hurskulle man kunna dra nytta av dessa vid en eventuell ny omorganisation av ledningsorganisationen?Den teoretiska ramen utgörs av Harold Leavitts (1965) systemmodell och modellen Ă€r en bra utgĂ„ngspunkt för attdiskutera hur olika fenomen och problem i organisationen hĂ€nger ihop. Modellen pĂ„minner oss om att strukturen alltid Ă€rknuten till andra komponenter i organisationen.
Att fÄnga elden av talang & lojalitet : En kvalitativ studie av de anstÀlldas instÀllning till lojalitet och Talent management pÄ H&M
Uppsatsen grundar sig i en tanke om en koppling mellan begreppen Talent management och lojalitet. Orsaken till att just dessa begrepp ska studeras Àr utifrÄn en praktik pÄ H & M dÀr bÄda begreppen anses aktuella i organisationen och spÀnnande i ett studiesammanhang inom arbetsvetenskapen. Syftet Àr att studera de anstÀlldas attityd till begreppen och vilken betydelse det har betrÀffande de ansÀ?lldas lojalitet, hur den fo?rhÄller sig och uttrycks i en organisation som arbetar med en Talent management strategi. För att besvara syftet med undersökningen ligger dessa frÄgesta?llningar till grund;Vilka synsÀtt pÄ lojalitet finns bland de anstÀllda? Uttrycker de anstÀllda en lojalitet i arbetet och i sÄdana fall, hur Àr den riktad? Har en Talent management strategi en inverkan pÄ hur lojaliteten riktar sig och om sÄ Àr fallet, pÄ vilket sÀtt?H & M Àr ett vÀrdestyrt företag dÀr en av vÀrderingarna Àr ?vi tror pÄ mÀnniskan?, som visar sig i mycket internrekrytering och karriÀrmöjligheter inom organisationen.
Svenska som andrasprÄk: organisationsmodeller av Àmnet i
grundskolan
Aktuell forskning visar att organisationen av Àmnet svenska som andrasprÄk Àr en faktor som pÄverkar flersprÄkiga elevers skolframgÄng. Studien syftar till att utröna hur organisationen av Àmnet Àr utformad, av verksamma rektorer, pÄ ett antal skolor samt att jÀmföra verksamheterna med varandra och att slutligen se om dessa verksamheter genomsyras av ett medvetet utvecklingsarbete. I undersökningen deltog totalt nio rektorer, verksamma i tre olika kommuner i Norrbotten. Den valda insamlingsmetoden var enkÀter. EnkÀterna var kvalitativa till karaktÀren.