Under de senaste decennierna har lagkrav och olika policys kopplade till miljöfrÄgor snabbtökat. Miljöcertifieringar Àr marknadsbaserade alternativ som företag kan vÀlja att följa ochinkorporera i sina arbetsprocesser. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och diskuterahur Skanska Sveriges miljöarbete har organiserats. Som en del av Skanskas gröna initiativ harföretaget valt att arbeta med olika miljöcertifieringar för byggnader. Denna studie visar hurverksamhetens organisering har pÄverkats av arbetet med certifieringarna.

Denna studie Àr genomförd pÄ uppdrag av Sony Ericsson Mobile Communications med syftet att identifiera faktorer som pÄverkar effektiviteten i utvecklingsarbetet och förklara dem ur ett effektivitetsperspektiv. Dessutom skall det undersökas hur det Àr möjligt att bibehÄlla eller rent utav öka produkternas och processernas kvalitet. Studien Àr avgrÀnsad till mekanikorganisationen inom företagets FoU-del och hÀnsyn till finansiella data har ej tagits. Under hösten 2002 genomfördes en omorganisation med syfte att öka kunskapsnivÄn och förbÀttra effektiviteten och det Àr med denna omorganisation i tankarna som studien genomfördes. Under denna period genomförde Àven författaren sitt examensarbete inom civilingenjörsutbildningen pÄ just en mekaniksektion som produktutvecklare.

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

De senaste decennierna har det skett en ökning av antalet betydelsefulla och ibland Àven omfattande förÀndringar i företag och organisationer. Hos mÄnga företag fÄr emellertid inte förÀndringsprocessen det fulla utslag i organisationen som ledningen tÀnkt sig. StrategiförÀndring Àr en process som ofta innehÄller stora element av förÀndringsledning dÀr det krÀvs en anstrÀngning för att lyckas med en strategiimplementering i verksamheten. Företaget Niscayah genomför i dagslÀget en genomgripande förÀndring av sin strategi dÀr de har gÄtt frÄn att vara ett produktorienterat företag till att börja fokusera sig mer pÄ försÀljning av tjÀnster och service. Syftet med uppsatsen var att undersöka pÄ tre nivÄer hur Niscayah genomför sin strategiimplementerig, som innebÀr en ökad fokusering pÄ försÀljning av tjÀnster och service, samt att utvÀrdera genomförandet.

En bÀttre vÀrld genom faith? En studie om hur organisationen DIAN Interfidei arbetar för att skapa fredliga relationer i Indonesien [A better world through faith? A study about how the organization DIAN Interfidei works to pursue peaceful relations in Indonesia]. The aim of this study has been to analyze how an Indonesian NGO called DIAN Interfidei works with peacebuilding through faith in order to bring harmony between the various ethnic and religious groups of people that inhabits the nation. Through interviews and the study of Interfideis own source-material could their methods and problems be explored, and later on related to contemporary research in the field of conflict-resolution and peace-making. The conclusions that could be drawn from this study is that Interfidei primarily targets two specific groups (teachers of religion in schools and future religious leaders) in their programmes, because these groups in turn have the potential to affect several people in their own work.

Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning som bestÄr av intervjuer med medlemmar i Jehovas vittnen, icke medlemmar samt avhoppare. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka faktorer det Àr som bidrar till att mÀnniskor vÀljer att ansluta sig till Jehovas vittnen. För att fÄ en bredare bild av Jehovas vittnes organisation har jag valt att Àven utföra tre intervjuer med avhoppare. Intervjuerna med Jehovas vittnen utfördes gruppvis pÄ Rikets sal i Halmstad medan intervjuerna med övriga respondenter som icke Àr Jehovas vittnes utfördes i hemmet eller pÄ arbetsplatsen. Intervjuerna med avhopparna skedde till via mail och telefon.

Studier kring ledarskap har bedrivits sedan lÄng tid tillbaka. Ledarskap har stÀndigt varit aktuellt att diskutera och mÀngder med litteratur har publicerats inom Àmnet. Majoriteten av den moderna forskningen har fokuserat pÄ den högsta ledaren i organisationen, den sÄ kallade toppchefen. Ledare som befinner sig mitt i organisationen, mellanchefer, nÀmns inte lika frekvent. Denna uppsats berör problematiken kring mellanchefspositionen, en position i organisationen med bÄde ett personalansvar och en överordnad chef.Om ledaregenskaper Àr nÄgonting medfött eller om alla har möjlighet att utveckla dessa egenskaper Àr nÄgot som det tvistas om, men att de finns kan de flesta hÄlla med om.

Bakgrund:HÀlsotrenden i samhÀllet har idag nÄtt organisationer som arbetar medhÀlsofrÀmjande aktiviteter för att förbÀttra medarbetarnas hÀlsotillstÄnd.FriskvÄrdsbidraget har lÀnge funnits och varit en frivillig förmÄn för organisationer atterbjuda sina medarbetare för att stödja dem i sitt hÀlsoarbete. DÄ organisationer inser attbidraget inte utnyttjas och anser att medarbetarna ska arbeta hÀlsofrÀmjande harorganisationer börjat införa obligatorisk friskvÄrd. Genom att organisationer inför dettakan friskvÄrdsarbetet kritiseras dÄ ledningen pÄ organisationer anvÀnder sig avelementet tvÄng och möjligtvis utnyttjar sin maktposition samt krÀnker personalenspersonliga integritet.Syfte:Syftet med uppsatsen var att studera hur medarbetare och HR- chefen pÄ KalmarVatten upplevde obligatorisk friskvÄrd. Vi ville Àven fÄ förstÄelse för om denobligatoriska friskvÄrden blivit en del av organisationskulturen samt hur medarbetarnaupplevde införandet i förhÄllande till den privata integriteten och rÄdande hÀlsotrend isamhÀllet.Metod:Studien har gjorts pÄ organisationen Kalmar Vatten som infört obligatoriskfriskvÄrd för samtliga i organisationen. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi meden induktiv ansats dÀr datainsamling frÄn respondenter pÄ Kalmar Vatten Àr grunden förvÄr analys och slutsats.Slutsats:Organisationen har skapat en företagskultur som Àr inriktad mothÀlsofrÀmjande arbete genom att utnyttja sin maktposition.

Syftet med studien Àr att analysera hur engagemang och underkastelse upprÀtthÄlls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur vÀrvningsprocessen pÄverkar upprÀtthÄllelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll pÄverkar medlemmarna. Studien belyser Àven hur Jehovas vittnen förhÄller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgÄr frÄn ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer dÀr sju avhoppare frÄn Jehovas vittnen medverkade.

Dagligen kommer vi i kontakt med olika varumÀrken som alla har olika betydelse och med en uppgift att fylla. Avsikten med ett varumÀrke för en organisation Àr att ladda det med en egenskap som skapar ett vÀrde för kunden och en kvalitet som fÄr kunden att Äterkomma till just det varumÀrket gÄng pÄ gÄng.IstÀllet för att anvÀnda varumÀrket som endast en del av marknadsföringsprocessen har det av mÄnga organisationer börjat anvÀndas mer och mer som en strategisk resurs för hela organisationen att pÄ ett bÀttre sÀtt stÀrka sin konkurrenskraft och stÀrka skapa en stabil framtid.PÄ uppdrag av Handelskammaren VÀrmland var syftet att ta reda pÄ, via en kvantitativ studie, vad Handelskammaren VÀrmlands medlemmar, icke-medlemmar och VÀrmlands politiker anser om organisationens varumÀrke och organisation. Studien genomfördes via en enkÀtundersökning i alla urvalsgrupper.Resultatet av enkÀtundersökningen visar att det finns ett förtroende för Handelskammaren VÀrmland som nÀringslivsorganisation hos dess medlemsföretag och politikerna i VÀrmland. Undersökningen visar Àven att de företag som ses som potentiella medlemmar, icke-medlemmarna, har i dagslÀget inte sÄ stor erfarenhet eller kunskap om Handelskammaren VÀrmland.Resultatet av undersökningen Àr ett hjÀlpmedel för Handelskammaren VÀrmland att fÄ en uppfattning om hur omvÀrlden har för intryck av organisationen för att kunna utveckla ett framtida arbete mot dessa urvalsgrupper..

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

System för sÀkerhetskopiering och ÄterstÀllning Àr ett Àmne som de flesta IT-verksamheter idag arbetar med. Tekniken förÀndras och datan vÀxer med tiden vilket gör att en fungerande lösning för sÀkerhetskopiering och ÄterstÀllning blir allt viktigare i takt med vÄrt vÀxande IT-samhÀlle. Vad man vÀljer för system beror Àven pÄ vilka krav en organisation stÀller och storleken pÄ organisationen. Mindre företag behöver inte lika komplexa system som till exempel en datacenter-miljö. Detta betyder att det inte riktigt finns en generell lösning för alla.

SammanfattningDatum: 18 januari 2013NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutvecklingFörfattare: Simon Brodahl Pontus Eliasson David WahlbergTitel: Jag Àr organisationenHandledare: Johan GrinbergsNyckelord:Delaktighet, engagemang, delaktighet i beslutsfattande frÄgor, psykologiskt Àgandeskap, anstÀlldas vÀlbefinnande och kunskapsspridning.FrÄgestÀllning:- Finns det ett gemensamt synsÀtt pÄ delaktighet och engagemang inom ABB Motors & Generators?- Vad kan göras för att öka delaktigheten och engagemanget inom produktionsdelen och vad kommer detta leda till?- Vad bör ABB: Motors & Generators ha i Ätanke vid applicerandet av delaktighet inom produktionsdelen i framtiden?Syfte: Syftet Àr att utifrÄn teoretiska referenspunkter analysera ABB:s verksamhet ur ett engagemangs- och delaktighetsperspektiv som ligger till grund för en analytisk diskussion vilken utmynnar i förbÀttringsförslag.Metod: Den teoretiska referensramen Àr konstruerad med hjÀlp av vetenskapliga artiklar och litteratur som behandlar Àmnet engagemang och delaktighet. Det empiriska materialet bestÄr av en kvalitativ studie bestÄende av tre djupintervjuer.Slutsats: ABB Motors & Generators innehar ett tankesÀtt som behövs för att frÀmja ökad delaktighet och engagemang hos de anstÀllda. För att öka medarbetarnas engagemang till organisationen, krÀvs det att kommunikationen Àr bra mellan de olika funktionerna. Det Àr Àven viktigt att produktionsdelen kÀnner förtroende för ledningen samtidigt som ledningen ger medarbetarna bekrÀftelse.

Syftet var att undersöka om sÀttet att förmedla och hantera ekonomisk information och annan verksamhetsnÀra information i form av rapporter och/eller andra sÀtt att förmedla informationen pÄ, pÄverkar förstÄelse och motivation hos individer inom sjukvÄrdsverksamhet, sÄ att det avspeglas positivt pÄ effektiviteten, bÄde vad avser ekonomi och vÄrdproduktion. En fallstudie gjordes i tvÄ landsting för att förstÄ och förklara informationsförmedlingens betydelse för effektiviteten i sjukvÄrdsproducerande verksamhet. Personliga intervjuer av det semistandardiserade slaget jÀmte sekundÀrdata i form av interna rapporter och andra dokument anvÀndes vid datainsamlingen. Analysarbetet gjordes med hjÀlp av kategorisering av det insamlade materialet jÀmte ett antal datamatriser. Resultatet av studien visar att det förekommer samband mellan informationsförmedling, motivation, kognition och effektiviteten hos de studerade klinikerna.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.