Uppsatsens syfte att ta reda pÄ om individer Àr mer benÀgna att skÀnka pengar om en privatbistÄndsorganisation erbjuder produkter i en gÄvoshop som sedan skickas till mÀnniskor i ettredan pÄ förhand bestÀmt omrÄde, jÀmfört med om organisationen erbjuder mer generellbistÄndsgivning till organisationen i stort. Vidare Àr syftet att testa om det finns ett sambandmellan möjligheten att köpa produkter i en gÄvoshop och kÀnslor av vÀlbefinnande hosbistÄndsgivaren vid gÄvotillfÀllet. Slutligen Àr uppsatsens syfte att undersöka ombenÀgenheten att skÀnka pengar genom möjligheten att köpa produkter i en gÄvoshop jÀmfört med att skÀnka pengar generellt till en organisation ser olika ut i olika grupper av medborgare.Studien utformas genom ett experiment som genomförs med hjÀlp av frivilliga pÄcentralstationen i Göteborg. Hypoteserna prövas genom ett independent sample t-test ochgenom en regressionsanalys med interaktionsvariabler. Resultatet visar att personer som ges möjlighet att köpa produkter inte blir mer benÀgna att skÀnka pengar och kÀnner inget högre vÀlbefinnande Àn personer som ges möjlighet att skÀnka pengar generellt till organisationen.DÀremot verkar högutbildade personer pÄverkas i högre grad av möjligheten att köpa produkter och det finns ett signifikant samband nÀr utbildning interageras med effekten av typav bistÄnd pÄ benÀgenheten att skÀnka pengar..

Man brukar sÀga att allt ligger i betraktarens öga och det gÀller Àven nÀr man pratar om organisationer. Hur en organisation uppfattas har att göra med hur andra ser pÄ den. Genom att studera organisationer och granska miljön och medlemmarnas beteenden kan man skapa sig en bredare uppfattning om en organisations kultur. Forskare har kommit fram till att en organisations kultur Àr de normer, vÀrderingar och beteenden som finns inom organisationen och uttrycks via artefakter. Artefakterna kan tolkas för att beskriva organisationens kultur och identitet.

I en vÀrld full av teknik och information som flödar Àr det viktigt att ha kontroll över den data som anses vara viktig för organisationen. Skulle informationen hamna i orÀtta hÀnder kan det innebÀra förödande konsekvenser för organisationen och i vissa fall Àven deras kunder. För att undvika detta bör rÀtt sorts skydd anpassas till den typ av data man avser att skydda men Àven organisationen som helhet. Aspekter som frekvens och förödelse vid ett hot men Àven hur viktig datan Àr, Àr olika aspekter som mÄste utvÀrderas för att kunna anpassa och investera i rÀtt typ av skydd. Denna studie jÀmför tvÄ svenska IT-relaterade företag i varierande storlekar med avsikten att undersöka om det finns en relation mellan datasÀkerhetsmedvetandet och företagens storlek, eller om det finns en annan relation som pÄverkar graden av sÀkerhetsmedvetenhet i en organisation.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Syfte: Syftet med studien Àr att nÄ ökad kunskap om organisationen pÄ 6/7-9skolor och om hur rektorer pÄ 6/7-9skolor pÄ ett strategiskt sÀtt anvÀnder organisationen för att förverkliga lÀroplanens skrivning om vad lÀrare ska göra vad det gÀller kunskap och om organisationen ligger i linje med rektorns visioner.Teori: Ansatsen i studien utgÄr frÄn en konstruktivistisk kunskapssyn, vilket innebÀr att i forskningsintervjuer konstrueras kunskap om verkligheten. Verkligheten Àr inte objektivt beskrivbar utan beror pÄ vilket perspektiv man ser genom. I den hÀr studien har rektorernas perspektiv pÄ organisationen analyserats. Jag har Àven utgÄtt frÄn att rektorerna handlar rationellt i förhÄllande till mÄl och vÀrderingar utifrÄn sin kunskap, erfarenhet och skolans vÀrdegrund. Den teoretiska bakgrunden utgörs till största delen av teorier kring rektorsrollen, lÀrande organisation och organisationsperspektiv.Metod: Kvalitativ intervju har anvÀnts vid intervjuer av sex rektorer.

I takt med den ökande globaliseringen blir det allt viktigare för organisationer att aktivt arbeta för att sÀkerstÀlla sin kompetensförsörjning. Det rÄder en brist pÄ fÀrdiga chefer och organisationer behöver dÀrför se över sin interna chefsförsörjning. Med anledning av detta har vi, med hjÀlp av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, genomfört en fallstudie av SkellefteÄ kommuns interna chefsaspirantprogram med fokus pÄ deltagarnas upplevelser av programmet och hur programmet fungerat som strategiskt verktyg i syfte att skapa fÀrdiga chefer. Studien utgÄr ifrÄn en hermeneutisk ansats och har en kvalitativ design i form av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Resultaten visar att vilja Àr nyckeln för att medarbetare ska kunna axla rollen som chef.

Syftet med denna studie Àr att uppnÄ ökad förstÄelse för skillnader och likheter mellan en organisations och dess traineers förvÀntningar i förhÄllande till organisationens traineeprogram. Studien genomförs i samarbete med en kunskapsintensiv industriorganisation och Àr avgrÀnsad till att studera organisationens nuvarande traineeprogram. Tre teman dÀr skillnader och likheter mellan organisationens och traineernas syn utgör studiens frÄgestÀllningar; trainee och traineeprogram, humankapital samt nÀtverk och sociala relationer. FrÄgestÀllningarna knyter an till tre teoretiska utgÄngspunkter. Nyinstitutionell teori och humankapitalteori, tvÄ teorier som betraktar rationalitet pÄ olika sÀtt, dÀrtill Àr forskning om nÀtverk och sociala relationer av relevans för studien.

Traditionellt sett har organisationer ett fokus pÄ vÀrdering av materiella tillgÄngar och mindre hÀnsyn tas till vÀrdering av den immateriella tillgÄngen humankapitalet, d v s det mÀnskliga i organisationen som t ex kunskap, fÀrdighet och kompetens. Ett sÀtt att vÀrdera humankapitalet Àr att ta hjÀlp av externa konsulter. Uppsatsen Àr en studie över hur externa konsulter gÄr tillvÀga vid vÀrdering av humankapitalet och vilka vÀrderingsfaktorer som anvÀnds. Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie, baserad pÄ halvstrukturerade intervjuer, och Àr utförd hos tre organisationer, av varierande storlek, som arbetar med att pÄ konsultbasis vÀrdera bl a humankapitalet. Uppsatsens övergripande syfte Àr att identifiera skillnader och likheter bland vÀrderingsfaktorer som anvÀnds vid vÀrdering av humankapital.

För att en organisation ska kunna skapas, existera och utvecklas Àr internkommunikation en grundförutsÀttning, vilket gör att hela organisationen drabbas om kommunikationen inte fungerar. En god internkommunikation kan lyfta en verksamhet, motivera och öka kÀnslan av delaktighet hos de anstÀllda och generera arbetsglÀdje och positiv effekt pÄ de anstÀlldas arbetsinsats, vilket i slutÀnden har stor inverkan pÄ organisationens resultat och framgÄng.Studien baseras pÄ en kvalitativ undersökning av internkommunikationen ur ett systemteoretiskt perspektiv pÄ ett medelstort bilföretag i södra Sverige. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ tvÄ olika anlÀggningar med intervjupersoner frÄn organisationens olika nivÄer. Studien syftar till att öka kunskapen kring vilka kommunikationsstrukturer, rutiner och kanaler som skapar bÀst förutsÀttningar för en effektiv internkommunikation med inriktning mot kommunikationen mellan ledning och medarbetare.Resultatet visar att det cirkulerar stora mÀngder information dagligen i organisationen. De anstÀllda efterfrÄgade tydligare kommunikationsstrukturer, beskrivningar av kommunikationsansvar samt informationspolicys.

Att ha kontroll över informationen och se till att denna Àr korrekt Àr numera en förutsÀttning för att kunna bedriva en effektiv verksamhet. Utöver detta krÀver en effektiv organisation Àven att man har kontroll och överblick över de processer vilka finns i organisationen.Dessa processer mÄste kunna beskrivas och ÄskÄdliggöras för att pÄ sÄ sÀtt kunna se vart informationen skapas och om detta Àr ett bra tillvÀgagÄngssÀtt.För att kunna göra detta har jag sÄledes studerat litteratur kring information och informationssystem för att pÄ sÄ sÀtt kunna redogöra för hur data bör hanteras för att kunna omvandlas till korrekt och bra information vilken kan anvÀndas sÄsom beslutsunderlag. Utöver detta har litteratur kring processbeskrivningar studerats för att pÄ ett sÄ korrekt sÀtt som möjligt kunna ÄskÄdliggöra de processer vilka finns i organisationen. Med detta som grund kunde sedan organisationen studeras för att finna problem i hanteringen och skapandet utav data och information.Aller Tryck AB uttryckte tidigt ett önskemÄl om att erhÄlla en processbeskrivning över sin produktion och de informationsflöden vilka kan synliggöras hÀr. De efterfrÄgade Àven en kontroll utav den data vilken ligger till grund för mycket av arbetet i produktionen och dennes planering.En processbeskrivning gjordes sÄledes samt att en fallstudie genomfördes för att kunna pÄvisa de faktorer vilka pÄverkar den data vilken misstÀnktes för att vara inkorrekt.Resultatet pÄvisade stora brister i mÀtmetoderna och hanteringen av denna information.

En organisationskultur Àr unik i sig och varierar mellan organisationer och Àr sjÀlva kÀrnan i organisationen. DÄ fÄ tidigare studier har gjorts om akademiska organisationskulturer inom högskolevÀrlden blev detta ett intresse och ligger till grund för studien. Undersökningsobjektet Àr Jönköpings International Business School, JIBS, och dess organisationskultur.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och öka förstÄelse för en del av JIBS organisationskultur. Vilka vÀrderingar har de anstÀllda om organisationskulturen och hur kommuniceras den, hur socialiseras de nya studenterna in i organisationskulturen av personal och ledning, och vad kommunicerar de artefakter som finns pÄ JIBS, Àr de frÄgestÀllningar som har anvÀnts. DÄ detta var relativt outforskat Àr studien explorativ och Àr avsedd att ge en försmak av en del av JIBS organisationskultur.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Denna kandidatuppsats handlar om generationsvÀxling i en offentlig organisation.  Organisationen anvÀnder sig av bl.a. 80-90-100 modellen som en ÄtgÀrd för att hantera den stora stundande generationsvÀxlingen som de stÄr inför.  Uppsatsens syfte Àr, att med hjÀlp av frÀmst medarbetares erfarenheter utvÀrdera hur 80-90-100 modellen genom arbetstidsminskning uppnÄtt sina mÄl enligt Ljungby kommuns pensionspolicy, dvs. hur denna modell bidragit till att: öka förutsÀttningarna för Àldre anstÀllda att arbeta till 65 Ärs ÄlderunderlÀtta generationsvÀxlingtrygga framtida rekryteringsÀkra kunskapsöverföring i organisationen Uppsatsen Àr en utvÀrdering med avsikten att redogöra för hur modellen ser ut idag och hur den kan förbÀttras.Min forskningsstrategi har en fenomenologisk infallsvinkel, dÀrmed har jag anvÀnt mig av ett induktivt tÀnk. Undersökningen Àr avgrÀnsad till barn- och utbildningsförvaltningen i Ljungby kommun.

Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll pÄ LÀnsstyrelsen i KronobergslÀn. Den nya rollen Àr ett utökat chefskap som Àr en del av en omorganisering. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna pÄverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap lÀngre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har anvÀnds. Metoden som anvÀnts Àr frÀmst intervjuer.

Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.