Den ha?r uppsatsen behandlar begreppet mediedrev och dess olika innebo?rd. Att bena?mna en stor medieha?ndelse som ett mediedrev a?r sa?llan oproblematiskt och genom att go?ra det riskerar man att bagatellisera gediget journalistiskt arbete. Samtidigt a?r begreppet en marko?r fo?r hur kommersialiseringen av medier pa?verkar journalistiken.

Bakgrund: En rikstäckande undersökning från 1998 visar att var tredje kvinna mellan 18-64 år någon gång har blivit utsatt för våld av tidigare make/sambo samt att drygt var tionde kvinna har utsatts för våld av den make/sambo hon lever med. Att bli utsatt för våld av sin partner har visat sig få både fysiska och psykiska hälsokonsekvenser, och våldsutsatta kvinnor söker sig oftare till sjukvården än icke våldsutsatta. Kroppsuppfattning är ett vedertaget begrepp inom sjukgymnastiken och syftar till den mentala bild en individ har av sin kropp. Studier visar att kroppsuppfattningen påverkas hos kvinnor som blir utsatta för våld. Syfte: Att beskriva kroppsuppfattning hos våldsutsatta kvinnor i heterosexuella parrelationer.

IBS eller Irritable bowel syndrome är en kronisk funktionell mag- och tarmsjukdom sominnebär lidande för de som är drabbade. Mellan tio och tjugo procent av västvärldensbefolkning uppskattas lida av sjukdomen. En tydlig biologisk förklaring till obehaget ochsmärtan som sjukdomen orsakar saknas. Livskvaliteten är sämre hos de som har IBS än hosnormalpopulationen. Då IBS är ett vanligt förekommande sjukdom är det av stor vikt förblivande sjuksköterskor att ha kunskap och förståelse för vad det innebär att leva med IBS.Både för att förstå deras situation och för att kunna ge ett bättre bemötande.

Bakgrund Många studier visar att personer med psykiska besvär oftare drabbas av fysisk ohälsa och unga personer med psykossjukdom utgör en speciellt utsatt grupp.SyfteSyftet var att undersöka hur unga vuxna med psykossjukdomar upplever sin kroppsliga hälsa. Arbetet syftade även till att kartlägga patienternas uppfattning om hjälp- och stödbehov när det gäller upprätthållande/förbättring av hälsotillståndet.MetodEn kvalitativ studie med intervjuer med tio patienter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.ResultatAnalysen ledde fram till ett tema: Synen på den kroppsliga hälsan är en strävan efter att med stöd och hjälp leva ett liv som alla andra. Temat uppstod utifrån fyra kategorier.1. Hur man lever livet ? livsstilsaspekter som studiedeltagarna förknippade med kroppslig hälsa, dvs.

Acceptans till förlorad kroppsdel samt påbörjad protesanvändning kan upplevas som en svårighet. Omställningen påverkar individen kroppsligt, socialt och psykiskt. Den kroppsliga förändringen står i ständig fokus eftersom den upplevda känslan av kroppen förändras. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att bära arm- och benprotes efter amputation. Studien är en systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar med kvalitativ design granskats och analyserats.

Acceptans till förlorad kroppsdel samt påbörjad protesanvändning kan upplevas som en svårighet. Omställningen påverkar individen kroppsligt, socialt och psykiskt. Den kroppsliga förändringen står i ständig fokus eftersom den upplevda känslan av kroppen förändras. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att bära arm- och benprotes efter amputation. Studien är en systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar med kvalitativ design granskats och analyserats.

Bakgrund: Att opereras sätter patienten i en utsatt situation där personliga och kroppsliga gränser överskrids. Då patienten sövs har hon ännu mindre kontroll över vad som sker och den perioperativa sjuksköterskan blir den som måste bevara hennes värdighet och integritet. På flera intensivvårdsavdelningar kommunicerar personalen med den sövda patienten då de utgår ifrån att hon kan höra och minnas det som sägs även under anestesi. Detta synsätt är till synes inte lika utbrett inom operationsvården. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av hur de upprätthåller den sövda patientens integritet och värdighet.

Syftet med vår studie är att undersöka kvinnors upplevelser av att åldras i relation till kropp och utseende. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat sex kvinnor i åldrarna 63-92 år. Vi har valt att tolka materialet genom en hermeneutisk ansats där teman som ?accepterat? respektive ?färglös? där färglös innebär att förlust av färger på hår, ögonbryn och läppar identifierats.Som teoretisk referensram har vi använt SOK-modellen, selektiv optimering med kompensation som beskriver en generell anpassningsprocess och den modellen gav oss verktyg att urskilja de olika strategier som kvinnorna individuellt använde sig av för att hantera åldrandeprocessen.Resultatet visar att alla sex informanterna accepterat de kroppsliga förändringar som åldrandet medfört. De försöker aktivt upprätthålla god hälsa genom fysisk aktivitet, val av hälsosammare kost och/eller helt enkelt att acceptera att kroppen har förändrats och sätter hinder för aktiviteter som har kunnat genomföras tidigare när kroppen var yngre och smidigare.Vi ser också i vår studie att alla sex informanterna delar upplevelsen av att bli ?färglösa? som innebär förlust av färger av hår, ögonbryn och läppar.

Kroppslig beröring har sedan mänsklighetens begynnelse spelat en central roll. Alla människor har ett behov av att bli berörda och att beröras av andra för att utvecklas till friska livskraftiga individer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att bli kroppsligt berörda. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att känna kärlek, värme och omtanke från en annan människa, att känna tröst, bekräftelse och mindre ensamhet, att känna lugn, avslappning och mindre smärta, att känna smärta och obehag och att känna sig kränkt och kontrollerad.

Att vara småbarnsförälder och samtidigt drabbas av en cancersjukdom utgör svåra och existentiella känslor kring sitt egna liv och sina barn. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelserna kring att vara cancersjuk småbarnsförälder. Två självbiografiska böcker analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att rädslan över att dö och tvingas lämna sina barn var en övergripande känsla som uppkom hos de cancersjuka föräldrarna, samtidigt som de kämpade med att dölja sina känslor för barnen och upprätthålla en normal vardag.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande problem i dagens samhälle och kan leda till många negativa konsekvenser för såväl individ som samhälle. Personer med övervikt och fetma har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Undersökningar har visat att kvinnor är mindre fysiskt aktiva och har en sämre psykisk hälsa. Fysisk aktivitet är den mest effektiva metoden för att behandla övervikt och fetma. Men fysisk aktivitet kan också ha positiv påverkan på den psykiska hälsan samt skydda mot stress, depression och ångest.

Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer bland kvinnor i Sverige och varje år avlider cirka 1500 kvinnor till följd av att sjukdomen har spridit sig till andra delar av kroppen. Sjukdomen och de behandlingar som medföljer i den palliativa fasen bidrar till många kroppsliga förändringar och symtom hos den drabbade. De senaste åren har användningen av sociala medier, bland annat i form av bloggar, i samband med sjukdom ökat. Detta samband, i kombination med obotligt bröstcancersjuka kvinnors upplevelser, fann vi som sjuksköterskestudenter intressant och ville därför studera detta närmre. Syftet med studien är att studera hur fyra bloggande kvinnor med spridd bröstcancer upplevde sina kroppar under de två sista månaderna i livet.

Denna uppsats har underso?kt hur tre globala nyhetskanaler, Al Jazeera English, CNN international och Russia Today English rapporterar om den pa?sta?dda gasattacken i Syrien den 21:a augusti 2013. Syftet var att underso?ka och identifiera vilka frames som respektive kanal anva?nder sig av samt hur de behandlar uppsatsens tre fra?gesta?llningar, A) Vad har ha?nt? B) Vem a?r ansvarig? och C) Hur bo?r man agera?. Studien har utga?tt ifra?n tidigare forskning och teorier om begreppet framing och dess olika variationer sa? som generic/issue specific, visual framing etc.

I beskrivningar av somaliska noteras i vissa kontexter en dialektal variation i vokalkvalitet och duration mellan sydsomaliska (benadiri) och nordsomaliska. Modersma?lstalare av somaliska bekra?ftar noterade dialektala skillnader i vokalkvalitet och duration, och anser att det finns en possessiva?ndelse pa? benadiri eey vilken skiljer sig fra?n den nordsomaliska motsvarigheten ay.Underso?kningen syftade till att ta reda pa? om och pa? vilket sa?tt vokalkvalitet och duration varierar, i diftongen ay i de somaliska dialekterna sydsomaliska (benadiri) och nordsomaliska. Studien begra?nsades till ma?tning av vokalkvalitet och duration i possessiva?ndelsen -ay.

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter jämförts. Hypotesen är att kognitiva neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundna med kognitiva neurala nätverk som representerar känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser. Analysen utfördes på två olika typer av texter. Resultatet visar på signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att självbiografiska texter är mer förankrade i känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än vad argumenterande texter är.