Ämnet handlar om kommunikativ engelskundervisning i ett lekpedagogiskt perspektiv. Studien genomfördes som ett undervisningsförsök i tre klasser i skolĂ„r 4 under fyra veckor. Totalt fick varje klass 11 lektioner. Syftet med studien Ă€r att beskriva och försöka förstĂ„ pĂ„ vilket sĂ€tt undervisningsförsöket kan antas representera ett meningsfullt arbetssĂ€tt för barnen. FrĂ„gestĂ€llningarna lyder: PĂ„ vilka sĂ€tt kan barn inspireras att delta i kommunikativa sammanhang pĂ„ engelska? Vilken roll spelar sĂ„ng och rörelse; lek och dramatisering för barns inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska? I analysen av det empiriska materialet urskiljdes fyra inspirationskĂ€llor som utgör grunden för barnens inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska: uppgiftens karaktĂ€r, uppgiftens presentation, uppgiftens "scaffolds" och den musiska ramen..

Syftet med arbetet var att undersöka hur lÀrare och elever interagerar med varandra och hur det naturvetenskapliga innehÄllet presenteras och kommuniceras under en naturvetenskaplig lektion pÄ gymnasiet. Studien ingÄr i det nordiska forskningsprojektet Explora som arbetar med naturvetenskaplig undervisning och som har tagit fram en kodbok för detta ÀndamÄl. UtgÄngspunkten Àr sociokulturellt lÀrande, dÀr kommunikationen Àr viktig för lÀrandet, dÀr lÀrande innebÀr att socialiseras in i en diskurs och att sprÄket anvÀnds olika i olika kontexter. Undersökningen var till största delen kvantitativ och deduktiv men med kvalitativa inslag. Kodboken anvÀndes som analysinstrument och dÀrmed gjordes en slags innehÄllsanalys.

Denna uppsats fokuserar pĂ„ mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet Ă€r att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser pĂ„ sina förutsĂ€ttningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien Ă€r genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer Ă€r genomförda med fyra mellanchefer frĂ„n tvĂ„ olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svĂ„rare uppgift för mellanchefer.

VÄrt syfte med den hÀr studien Àr, att undersöka om barns skrivglÀdje kan vara en vÀg till att bli en god lÀsare. Barns skrivande hamnar dÄ i fokus för lÀsinlÀrningen. UtgÄngspunkter för vÄrt arbete har varit kommunikativa teorier av Montessori, Piaget och Vygotskij, samt skrivningar i olika styrdokument, frÀmst om skrivning, vilka vi kopplat samman med delar av nutida forskning. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med respondenter frÄn olika yrkeskategorier i förskolan och grundskolan. Resultatet av vÄr undersökning visar att barns skrivglÀdje kan leda till att de blir goda lÀsare.

Denna uppsats fokuserar pĂ„ mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet Ă€r att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser pĂ„ sina förutsĂ€ttningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien Ă€r genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer Ă€r genomförda med fyra mellanchefer frĂ„n tvĂ„ olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svĂ„rare uppgift för mellanchefer.

Detta examensarbete presenterar hur gymnasielĂ€rare upplever ett Ă€mnesövergripande samarbete som inbegriper undervisning med elever som har svenska som sitt första sprĂ„k och elever som har svenska som sitta andrasprĂ„k. ÄmneslĂ€rare pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner kring detta omrĂ„de. Resultatet av min undersökning visar fram vikten av att följa upp lĂ€rarnas strĂ€van att ge ungdomarna en sĂ„ allsidig gymnasieutbildning som möjligt dĂ€r sprĂ„k och Ă€mne ingĂ„r och som följer lĂ€roplanens uppsatta kommunikativa mĂ„l. För att detta ska kunna förverkligas behöver dels nationella Ă„tgĂ€rder och dels lokala Ă„tgĂ€rder genomföras. Dessa Ă„tgĂ€rder berör nationella kursmĂ„l sĂ„vĂ€l som genomförande av lokala Ă€mnesövergripande samverkansplaner..

Följande analys Àr baserad pÄ en undersökning med 14 informanter och Àmnar synliggöra vad svensklÀrare fokuserar pÄ i sina bedömningar av elevtexter i svenskÀmnet i Stockholms gymnasieskolor. Resultatet visar att texternas kommunikativa kvaliteter och sprÄkfunktion ges störst utrymme och mindre fokus ligger pÄ sprÄkformella aspekter. Det framkommer ocksÄ att avancerade texter fÄr mer precis bedömning medan sÀmre textkompositioner fÄr mer generell. I uppsatsens analysavsnitt belyses dessa aspekter samt bedömningen av dem, hur de preciseras och formativt fungerar för elevens skriftsprÄksutveckling utifrÄn Lev Vygotskys teorier. DÀrefter diskuteras hur bedömningspraktiken pÄverkar undervisningen och vilka eventuella konsekvenser sÄdana tekniker kan förvÀntas ge..

VÄrt syfte var att undersöka hur kreativitet, motivation och engagemang spelar in som viktiga faktorer för att skapa en mer kreativ och engagerad skola? Vi har gjort en jÀmförande empirisk studie med Àmnena Bild, Estetisk verksamhet och Religionskunskap. Resultatet visar att intresse, engagemang och kreativitet var starkare i de estetiska Àmnena Àn i Religionskunskap. Slutsatsen Àr att vi ser en tydlig tendens dÀr kommunikativa nyttan av de estetiska Àmnena Àr oumbÀrliga i dagens skola. Motivationen för religionsÀmnet behöver ocksÄ stÀrkas, varför ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt Àr nödvÀndigt!.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka i vilken omfattning eleverna fÄr arbeta enskilt i matematikboken och i vilken omfattning de fÄr kommunicera med varandra. Vi vill undersöka vilka arbetssÀtt som lÀrarna prioriterar i sin undervisning. Litteraturen berÀttar att nÀr eleverna kommer till skolan har de ett vardagligt sprÄk. I matematiken möts de av ett nytt, mer formellt sprÄk, fullt av nya ord och begrepp. Genom att eleverna fÄr möjlighet att kommunicera med varandra övar de upp sin sprÄkliga förmÄga som Àr en förutsÀttning för att eleverna ska fÄ möjlighet att utveckla en matematisk förstÄelse.

Synen pÄ grammatik har förÀndrats mycket över tid och debatteras Àn idag. Eftersom grammatik ofta anses som en teoretisk och alltför abstrakt del av sprÄkundervisning har vi valt att med hjÀlp av kvalitativ metod studera grammatikövningar i tvÄ nyutkomna lÀromedel ? i engelska respektive tyska ? för gymnasieskolan och stÀlla dessa övningar i relation till de direktiv som anges i styrdokument samt de resultat som forskning i andrasprÄkslÀrande pekar pÄ. NÄgra viktiga faktorer som nÀmns i forskning och styrdokument kring sprÄkinlÀrning innefattar kommunikativa mÄl, elevers behov och förutsÀttningar, elevinflytande och elevansvar, reflektion, par- och grupparbete samt meningsfull kontext. Resultatet visar i stort att de grammatikövningar vilka undersökts i detta arbete inte motsvarar vad forskning och styrdokument understryker som viktigt nÀr det gÀller sprÄkinlÀrning, i synnerhet av grammatikmoment..

Syftet med studien var att beskriva verksamma förskollÀrares uppfattningar om reflektion i den pedagogiska verksamheten. Reflektion framhÄlls i uppsatsen som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus och tÀnkande gentemot lÀrande. Den pedagogiska dokumentationen benÀmns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och kritiskt granska den pedagogiska verksamheten och diskurser i riktning mot barns utveckling och lÀrande. Studien baserades pÄ kvalitativa intervjuer dÀr fem förskollÀrares uppfattningar om reflektion beskrevs utifrÄn tre forskningsfrÄgor. Resultatet visar en allmÀn uppfattning av reflektionen dÀr ett fördjupat lÀrande och kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt kan möjliggöras, men som i dagslÀget befinner sig pÄ en alltför ytlig nivÄ.

ProblemstÀllningen var att omskurna kvinnor har specifika behov som skiljer sig frÄn andra kvinnor. Syftet var att belysa de kulturella och etiska aspekter som finns i omvÄrdnadsmötet med omskurna kvinnor i Europa. Metoden var en litteraturstudie av 7 kvalitativa artiklar. De har bearbetats utifrÄn tematisk, induktiv samt deduktiv metod för att senare kategoriseras efter 7 sökord utifrÄn VIPS ? modellen.

Kommunikation Àr avgörande för att uppnÄ en god livskvalitet och grundlÀggande för att kunna förstÄ andra och göra oss sjÀlva förstÄdda. Grunden för en tillfredsstÀllande kommunikation Àr att det finns ett samspel mellan de parter som ingÄr, vilket förutsÀtter att det sker ett ömsesidigt utbyte mellan samtalsparterna. De funktionsnedsÀttningar som cerebral pares ofta leder till kan medföra svÄrigheter för individen att göra sig förstÄdd. Det saknas idag svenska studier gÀllande interaktionen hos smÄ barn med grav cerebral pares (CP). Denna studies syfte Àr att bidra till en ökad kunskap om hur interaktionen ser ut hos yngre barn (1,5-5 Är) med grav CP (GMFCS IV-V) och deras nÀrmaste omgivning.

Current technology offers many possibilities for remotecommunication. Nevertheless, people with cognitive and communicativedisabilities have limited access to common communication technology like textmessaging via a mobile phone. This study is part of the project Text messagingwith picture symbols - a possibility for AAC users and people with cognitiveimpairments. Semi structured interviews were used to investigate three menand four women?s experiences of using Windows mobiles with adaptedfunctions for text messaging.

Denna uppsats studerar fotbollssupportrarna i deras roll som konsumenter men framförallt som producenter ? som vÀrdeskapare. Syftet Àr att kartlÀgga och ana­ly­sera deras kommunikativa praktiker för att pÄ sÄ sÀtt ta reda pÄ i vilken omfattning de producerar vÀrde för sina fotbollsklubbar. UtgÄngspunkten Àr att supportrarnas identitetssökande supporterskap i kombination med projicering har stor betydelse för hur starka de band blir som knyts med fotbolls­klubben. Projiceringen syftar till att fÄ bilden av klubben att passa in i den egna livsstilen.