Undersökningen beskriver den matematiska kommunikationen mellan speciallÀrare och matematiksvaga elever. Den empiriska datan bestÄr av tvÄ matematiklektioner frÄn Är 9 i grundskolan. Datan analyserades för att finna olika typer av kommunikation.LÀrarna var i mÄnga delar medvetna i sitt sÀtt att kommunicera med eleverna och undervisningsmiljön kÀndes trygg. Under lektionerna observerades tvÄ parallella sprÄk, ett vardagsanknutet och ett matematiskt sprÄk. Det framkom att ett tydligt förhÄllningssÀtt betrÀffande matematiskt sprÄk kan underlÀtta för elevens inlÀrning samt medvetandegöra lÀraren om den kommunikativa betydelsen i undervisningen med styrdokumentens mÄl i fokus. .

SyfteSyftet med studien var att undersöka kommunikativa processer som utspelade sig i klassrumsmiljö, mellan elev med autismspektrumtillstÄnd och annan kommunikationspartner. Den empiriska undersökningen utgick frÄn fem frÄgestÀllningar som berörde vilka konstellationer informanterna deltog i, sprÄkets verbala och ickeverbala uttryck, initiering och upprÀtthÄllande av kommunikation, i vilka aktiviteter kommunikationen Àgde rum och dess innehÄllsmÀssiga karaktÀr och slutligen kommunikationens kvalitet i förhÄllande till Mediated Learning Experience (MLE). TeoriStudiens teoretiska inramning utgörs av sociokulturell teori, samt teorier kring kommunikation och autismspektrumtillstÄnd. Sociokulturell teori bygger pÄ uppfattningen att kunskap byggs genom interaktion mellan mÀnniskor och mellan mÀnniskor och kulturella kontexter och sprÄket Àr ett grundlÀggande redskap i denna process. Teorierna kring kommunikation och autismspektrumtillstÄnd avser att beskriva olika perspektiv som utgÄngspunkt för att studera de kommunikativa processerna.

Denna studie Àr en kvalitativ undersökning om personalchefers uppfattningar om kommunikation och ledarskap. Undersökningens syfte var att undersöka, beskriva och analysera personalansvariga chefers uppfattningar kring kommunikativa aspekter av ledarskap. Datamaterialet samlades in genom Ätta stycken semistrukturerade intervjuer samt tidigare forskning. Undersökningens slutsatser handlade i stort om att det finns liknande Äsikter bland chefer huruvida ledarskap Àr ett mandat och chefskap en titel. Kommunikation anvÀnds för att ge medarbetare medbestÀmmande.

Andersson, B. (2014). Modernt Ledarskap. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i GÀvle, akademin för utbildning och ekonomiDen undersökta myndigheten uttrycker sig strÀva mot att utveckla ett modernt ledarskap och genom detta strÀvar myndigheten mot att bli utsedd till Sveriges modernaste myndighet vilket Àr en utmÀrkelse som samtliga statliga myndigheter kan erhÄlla.

Syftet med denna studie Àr att beskriva olika elevers syn pÄ muntlig kompetens utifrÄn deras sjÀlvbedömning, kommunikativa bakgrund och strategier för ökad muntlig kompetens. Min studie tar sin utgÄngspunkt i hermeneutisk teori, eftersom jag strÀvar efter att förstÄ hur elever upplever en del av sin verklighet och hur dessa upplevelser kan skilja sig Ät mellan olika elever. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats och Ätta semistrukturerade intervjuer med elever frÄn handelsprogrammet i Ärskurs tre pÄ gymnasiet. Intervjuerna genomfördes med hjÀlp av en intervjuguide. I intervjusvaren gÄr det att relatera elevers syn pÄ muntlig kompetens frÀmst till tryggheten i klassrummet och hos dem sjÀlva, möjligheterna att öva in en muntlig sÀkerhet i skolan och hemma, samt till möjligheten att fÄ kunskap om hur de kan utvecklas till en bÀttre talare..

Att attrahera topptalanger till sin organisation och skapa en trivsam och utmanande arbetsmiljö Àr nÄgot som har blivit allt viktigare. Den nya generationens medarbetare har helt andra prioriteringar nÀr det kommer till att vÀlja arbetsplats. Det handlar inte lÀngre om vad den arbetssökande har att erbjuda organisationen, utan snarare tvÀrtom stÀller sig mÄnga frÄgan, vad har organisationen att erbjuda mig?För att möta dessa behov mÄste organisationerna se till att ha en strategi för att attrahera och behÄlla medarbetarna. Strategin om Employer Branding handlar om att skapa ett starkt varumÀrke som arbetsgivare och se till att organisationen blir attraktiv och drar till sig medarbetare med rÀtt kompetens.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa ÀmnesomrÄdena kommunikation och organisationskultur. Samt vad som Àr signifikativt i det dagliga arbetet för valda ÀmnesomrÄden inom LÀnsförsÀkringar GÀvleborg ur ett medarbetarskaps perspektiv.Denna uppsats pÄvisar att en kÀnsla av delaktighet Àr signifikativt för att kommunikation överhuvudtaget skall ske. Detta Àr nÄgot som de teorier vi undersökt föresprÄkar och överrensstÀmmer med den verklighet som presenteras i uppsatsen. Vidare har vi Àven upptÀckt att de olika kontoren som besökts utvecklat egna arbetssÀtt och sÄ kallade subkulturer, som medarbetarna kÀnner sig bekvÀma att arbeta utifrÄn. Vi tror i detta sammanhang att en mer aktiv kunskapsspridning mellan kontoren Àr nödvÀndig, dÄ verksamheten baseras pÄ just kunskap. .

Att attrahera topptalanger till sin organisation och skapa en trivsam och utmanande arbetsmiljö Àr nÄgot som har blivit allt viktigare. Den nya generationens medarbetare har helt andra prioriteringar nÀr det kommer till att vÀlja arbetsplats. Det handlar inte lÀngre om vad den arbetssökande har att erbjuda organisationen, utan snarare tvÀrtom stÀller sig mÄnga frÄgan, vad har organisationen att erbjuda mig?För att möta dessa behov mÄste organisationerna se till att ha en strategi för att attrahera och behÄlla medarbetarna. Strategin om Employer Branding handlar om att skapa ett starkt varumÀrke som arbetsgivare och se till att organisationen blir attraktiv och drar till sig medarbetare med rÀtt kompetens.

Denna studie Àr en kvalitativ forskningsstudie med en etnografisk ansatts. Studien belyser hur barn i den mÄngkulturella förskolan integrerar med varandra genom bÄde icke verbal kommunikation och verbal kommunikation. Genom observationer pÄ tvÄ mÄngkulturella förskolor kan vi se problematiken att samspel och interaktion mellan barnen blir ett hinder dÄ missförstÄnd och frustration synliggörs pÄ grund av att sprÄket mellan barnen inte samspelar. Genom alla sociala möten barnen befinner sig i kan ett verbalt sprÄk underlÀtta i de situationer dÀr det icke verbala sprÄkets förutsÀttningar inte rÀcker till..

Barncancer drabbar 300 barn i Sverige varje Är. Bland dessa barn Àr mÄnga vÀldigt smÄ och har inte pÄ samma sjÀlvklara sÀtt som Àldre barn och ungdomar lika lÀtt att ta till sig information om sin sjukdom eller om sin behandling.Detta arbete behandlar utformandet av en pekbok för barn mellan 0-3 Är med fokus pÄ förberedande information inför cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling).Pekboken har tagits fram i samarbete med Barncancerfonden och Lunds Universitetssjukhus dÀr bÄde observationer av barn under behandling samt utprovning av pekboksmaterialet har gjorts.Arbetet belyser barns kognitiva utveckling, det tidiga mötet med barnlitteratur och beskriver de kommunikativa stÀllningstaganden som har tagits i utformandet av boken..

Ett flerÄrigt utvecklingsarbete inom Polisen har resulterat i en nationell bastaktik. I den ingÄr ett kommunikativt förhÄllningssÀtt. Det bestÄr av tvÄ delar, en del som beskriver hur konflikter eskalerar och vilka faktorer som pÄverkar konflikters utveckling. Den andra delen behandlar olika sÀtt att hantera konflikter. Vi har undersökt om det finns andra modeller för kommunikation som kan fungera i en polisiÀr kontext.

Syftet med examensarbetet var att undersöka huruvida det formell utbildning i samtalsmetodik Àr nödvÀndig för att lÀrare skall kunna föra ett professionellt samtal. Fokus i undersökningen har varit pÄ lÀrares egna upplevelser och erfarenheter av olika samtalssituationer och hur deras kommunikationsförmÄga pÄverkas av eventuella kunskaper i samtalsmetodik eller avsaknaden av dessa. Begrepp professionalism och kommunikativ kompetens diskuteras. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielÀrare. Resultatet pekar pÄ att de lÀrare som har lÀst samtalsmetodik med inslag av praktiska övningar och mer erfarna lÀrare kÀnner sig professionella och kompetenta i högre grad Àn de som saknar kunskaper i samtalsmetodik i synnerhet nÀr det gÀller att hantera svÄra samtalssituationer..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur lÀrare i Är 3-5 ser och upplever bildÀmnet och vilka kunskaper de besitter. Vi har i vÄr undersökning intervjuat sju lÀrare, varav tvÄ jobbar som bild- och formklasslÀrare, och en ekonom. För att fÄ inblick och vetskap om betydelsen med bild och lÀrarens roll för att förmedla detta tog vi del av bildverksamhetens utveckling, mÄl, teorier och forskning. VÄr undersökning visar att det krÀvs utbildning och kunskap i bildÀmnet för att bÀttre nÄ alla elever och förmedla dess kommunikativa, estetiska, skapande och sprÄkliga betydelse. Det skiljer sig mellan de vanliga lÀrarna och bild- och formlÀrarna i form av utbildning och kunskap och andra tillgÄngar sÄsom tid, miljö, material och ekonomi.

Detta arbete undersöker det muntliga interimsprÄket hos tvÄ f.d. illitterata L2-inlÀrare av svenska. Informanternas sprÄksystem analyseras utifrÄn Klein och Perdues teori om basvarietet som slÄr fast att kortutbildade inlÀrare som tillÀgnar sig ett L2 informellt utvecklar ett sprÄksystem som prÀglas av förenklade strukturer och ett begrÀnsat ordförrÄd, men som fungerar vÀl i kommunikativa syften. Arbetet syftar till att pröva om teorin Àr tillÀmpbar Àven pÄ f.d. illitterata inlÀrare som deltagit i formell undervisning och uppnÄtt kursmÄlen för SFI 1A.

Syfte: Undersöka lÀrares erfarenheter av de nationella proven och mÄlen i matematik för Äk 3 i ett inkluderande perspektiv. Undersöka vilka konsekvenser införandet av proven och mÄlen fÄtt pÄ lÀrares undervisningsstrategi, syn pÄ lÀrande, lÀrares resonemang kring elever i behov av sÀrskilt stöd och ÄtgÀrdsprogram. Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt, kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs utvecklingsteori dÀr kommunikation, delaktighet och samspel Àr grundlÀggande faktorer för barns lÀrande.Metod: kvalitativ intervjustudie och kvantitativ enkÀtstudie av lÀrare. Som analytiska verktyg har Vygotskijs utvecklingsteori, det sociokulturella perspektivet, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, och till viss del olika specialpedagogiska perspektiv anvÀnts. Resultat: De nationella proven och mÄlen i matematik för Äk 3 har delvis medfört att lÀrare förÀndrat sin undervisningsstrategi mot ett mera mÄlfokuserat arbete dÀr proven/mÄlen fungerat som goda arbets- och avstÀmningsverktyg.