Aim: The aim of this thesis is to through a survey, gain information about the tenant owners knowledge concerning their own and the real estate agents rights and obligations, this to elucidate one of the factors we think play a big part in the general publics dissatisfaction about the real estate agents and the negative picture painted of them in media today. By throwing light on the assumed lack of knowledge in this area we hope to contribute to improve the information communicated to the customers so that they can feel safer when consulting a real estate agent in this matter.Our main question in this thesis is: How much knowledge does tenant owners and tenant owners to be have concerning the division of responsibilities when it comes to selling and buying a tenant owned flat and what problems can the presumed lack of knowledge in this area lead to?Method: We have used a combination of qualitative and quantitative methods. Data has been collected through a survey which we have put together and analyzed both based on the results we got from the survey but also based on the reactions we received from the participants. The results are presented both in text and in diagrams.Result & Conclusions: The results we got from the survey indicate that the knowledge among our participants is much worse than what would be desired.

Spotify är en laglig musiktjänst som startades år 2006 mitt i den heta debatt om olaglig fildelning. I vår uppsats vill vi undersöka hur företaget använder sociala medier och specifikt bloggen i sin marknadsföring; vilken bild de förmedlar till sina användare och hur de förmedlar denna bild. För att kunna besvara dessa frågor följde vi Spotifys blogg under tre månader år 2009; januari, maj och oktober, totalt 68 inlägg. Vi undersökte inläggen genom en kvalitativ textanalys och med retorik som främsta teoretiska utgångspunkt. Först systematiserade vi inläggen i fem kategorier utefter nyckelord från inläggen, för att sedan undersöka textens kontext, disposition, argumentation, ar-gumentationsmedel och stil.Utifrån analysen kan vi dra ett flertal slutsatser.

Ambitionen med denna studie är att med hjälp av branschexperter och konsumenter söka faktorer som ska öka vår förståelse för om Egna Märkesvaror (EMV) uppfyller ett behov för konsumenterna eller om det är ett hämmande inslag i Svensk dagligvaruhandel. I vår undersökning använder vi oss av en deduktiv ansats där vi utgår från redan befintliga teorier och ställer dessa emot empirin. För att säkerställa validitet har vi valt att använda metoden fallstudie som tillåter stor frihet i insamlingen av data, tolkning och analys. Valet av teori utgår ifrån en samverkan mellan varumärkesteorier, relationsmarknadsföringsteorier och teorier om EMV, eftersom dessa utgör en betydande roll för denna studie. Empirin är insamlad genom fem intervjuer med olika butikschefer på ICA och Coop samt genom en konsumentundersökning.

E-handeln med mode karaktäriseras av hög returandel och ofta lågvärdiga varor med relativt kort livslängd. Det ställer stora krav på företag att effektivt hantera returer, både operativt men också strategiskt. Denna studie undersöker fyra modeföretag med försäljning online. Företagen har olika egenskaper vilket ger ett komparativt underlag till studien. Exempelvis har företagen olika affärsstrategier, olika antal försäljningskanaler och olika historia, som påverkat utformningen av deras respektive returhantering.

I dagens samhälle handlar det om att vara så effektiv som möjligt för att vinna tid. Som Benjamin Franklin en gång sa att ?Tid är pengar?, är något som vi människor allt mer tagit fasta på då vi ställer höga krav på utvecklingen och dess teniska förmågor. Idag har de flesta människor tillgång till en dator med internetuppkoppling som vi dagligen utför sysslor vid. Det kan vara allt ifrån jobbrelaterade aktiviteter, hålla kontakten med nära och kära, söka information om vad som händer i världen och i vår omgivning, till mer nöjesinriktade delar såsom online spel och shopping.

Varumärken har sedan länge varit det absolut viktigaste företag har för att kunnat särskilja produkter från varandra. Att varumärket har betydelse för konsumenten, när denne utvärderar sina eventuella inköp, har varit känt sedan länge. När en konsument väljer ett varumärke framför ett annat gör denne ett aktivt val angående vilken grupp han/hon anser sig tillhöra.Då varumärken är något immateriellt och abstrakt är det inte lätt att kunna mäta dess betydelse och värde. Syftet med denna uppsats är att undersöka, förklara och analysera hur kvinnor i en given målgrupp resonerar när de, vid en köpbeslutsprocess, ställs inför en mängd varumärken. För att göra det möjligt att besvara syftet har vi valt att utgå från följande forskningsfråga:Vilken betydelse har ett varumärke, vid en köpprocess, för en kvinnlig målgrupp mellan 20-40år?För att besvara frågan har vi valt att utgå från en kvalitativ ansats där vi använder oss av fokusgrupper.

I det samhälle som vi lever i idag, konsumerar vi inte enbart för att tillfredställa det grundläggande behov som alla människor har; värme, mat, vatten. Konsumtionen har idag övergått från att vara något nödvändigt till att bli en form av fritidssysselsättning, intresse, en form av njutning. Vi utsätts dagligen för reklam och media som berättar för oss vad som är det senaste och hur vi ska se ut. Detta är något som påverkar oss alla, men vi kan se det extra tydligt i den lite yngre generationen, tonåringar och uppåt.Denna rapport har för avsikt att utreda vad det är för behov som främst ungdomarna försöker tillfredställa genom sin konsumtion av kläder. När vi inte handlar kläder endast för att hålla oss varma, vad är det då som gör att vi handlar? Jo, det är på grund utav det metavärde som varumärkena laddas med.

I denna uppsats har vi undersökt charterresenärers köpbeslutsprocess vid val av researrangör om de reser som: Kompisgäng, Yngre Par, Barnfamilj, eller Äldre Par. I förlängningen syftar detta till uppsatsens egentliga mål, nämligen att undersöka om dessa fyra olika typer av grupper är varumärkeslojala eller inte med avseende på researrangör samt vad detta beror på. För att uppnå uppsatsens syfte har vi genomfört kvalitativa undersökningar. Totalt har vi genomfört 12 fokusgrupper á 5 personer med de fyra olika kundgrupperna och tre semi-strukturerade intervjuer med representanter från Sveriges fyra största researrangörer. Barnfamiljer visade sig främst prioritera kvalité samt var den mest lojala kundgruppen.

In advertising, the target has traditionally been aimed towards the product?s advantages.Today the trend is that the advertisers want to create a restless and unsatisfied consumer. Theconsumer on her part is not trying to achieve a goal with her consumption, but experiences theconsumption itself as a goal. Because of this the consumer demands a fast and variedselection.In order to sell their products the companies must create a non-existent need amongst theconsumers. Therefore it is very common in advertising today to use emotions instead ofinformation to attract the customers.

Silva Sweden AB gav i uppdrag att ta fram en ny tumkompass för skolverksamhet. Orientering uppfattas av många barn som svårt och krångligt. För att höja intresset och göra det enklare vill man ge lärare och elever en tumkompass som är anpassad efter hur barn använder den. Traditionellt används handkompasser i undervisningen. Dessa kompasser uppfyller inte de speciella krav barn ställer, de är för stora, komplicerade och svåra att förstå.

AbstractTitel: Lidl är billigast: En kvantitativ studie om svenska studenters preferenser gällande livsmedelsföretag och attityder till lågprislivsmedelsföretaget Lidl.Seminariedatum: 2008-01-14Nivå: Magisteruppsats 15 HPFörfattare: Karlsson Mikaela, Sedighi PayamHandledare: Gebert Person SabineNyckelord: konsumentbeteende, attityder, LidlSyfte & Problembakgrund: 2003 etablerades Lidl på den svenska marknaden och sedan dess har det skrivits en hel del negativt om företaget i media. Den massiva uppmärksamhet som lågprisföretagen har fått i massmedia påskyndar säkerligen förändringen av konsumentens attityder och köpbeteende. Vi ämnar med denna uppsats att undersöka konsumenters attityder, med fokus på studenter, mot livsmedelsföretaget Lidl.Teori: definierar begreppet attityd, hur attityder uppstår och vad som påverkar konsumenten. Kulturens inverkan på attityder och hur inkomst påverkar värderingar.Metod: metoden bygger på en kvantitativ metod. Undersökningen bygger på studenter på Uppsala Universitet (Ekonomikum).

Studien är främst till för att bringa klarhet i hur en butik bör arbeta med visuell marknadsföring för att nå konsumenten och skapa en positiv reaktion hos denne. Vi har dessutom undersökt vikten av relationen till kunden, och hur företaget arbetar med det genom relationsmarknadsföring. Vi har fått fram vårt resultat genom marknadsundersökningar och observationer inne i och i anslutning till en butik, samt genom en intervju med den ansvarige för butikskommunikationen i samma butik. Till vår hjälp har vi arbetat med Peak Performens Borås, det är kring denna butik hela studien kretsar.Den personliga intervjun med den person som är ansvarig för butikskommunikationen på Peak Performens Borås gav oss information om problem och utmaningar ur deras synvinkel. Materialet gav oss även bra bakgrundsinformation att jämföra resultaten från marknadsundersökningarna och observationerna med.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mätningen där svenska elevers resultat i läsförståelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekräftade tidigare års sjunkande resultat. Enligt Skolverket är det främst de lågpresterande elevernas resultat som har försämrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en väg att stärka elevers läsförståelse. Vid en genomgång av läsforskning synliggörs att det finns få studier med fokus på äldre elevers läsning samt att elevers röster sällan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av elevers resonemang bidra med ytterligare förståelse av högstadiets litteratursamtal, såväl elevledda samtal i mindre grupper som lärarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i årskurs nio om hur de ser på skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv inställning till litteratursamtal.

Corporate Storytelling är ett relativt nytt begrepp inom marknadsföringsområdet. Mycket kortfattat kan det förklaras som en teknik där företag använder sig av berättelser för att förpacka varumärkets värderingar på ett fängslande sätt. På så sätt hoppas företaget väcka engagemang och intresse hos konsumenten samt få åhöraren att föra budskapet vidare. Corporate Storytelling är svårt att kvantifiera, då alla företag och deras berättelser är unika. Därför har vi valt att selektera en specifik grupp företag ? Sveriges kungliga hovleverantörer.

SammanfattningMedieklimatet i Sverige har blivit allt hårdare under de senaste tio till femton åren. Allt fler aktörer spelar på mediemarknaden och konkurrerar om konsumenterna. För lösnummersålda papperstidningar är både löpsedeln och förstasidan på tidningen reklampelare som ska sälja tidningen till konsumenterna. Och innehållet på dessa väsentligt för upplagesiffrorna.I vår studie har vi undersökt om den ökade konkurrensen medfört att förstasidorna på Sveriges upplagemässigt största tidning, Aftonbladet, förändrats. Detta har vi gjort genom att i en kvantitativ innehållsanalys jämföra förstasidor från 1987, 1997 och 2007.